The talk: Från Orrorin man till klimat för fritt tänkande på 6 miljoner år

David Barash, professor i psykologi, brukar inleda kurser med en föreläsning om evolution. Under ca 10 år har jag gjort detsamma, med startpunkt i Tugen Hills och Orrorin man. Jag upplever Dr Barash som lite kategorisk. Jag använder en annan pedagogik - en tidslinje där jag låter berättelsen om människans ursprung smyga sig på studenterna som kommer från världens alla hörn. Det brukar funka. Vårt specifika art framträdde för ca 200 000 år sedan. Då hade de ungefär samma mentala förmågor som vi har idag. För ca 70 000 år sedan framträdde kreativitet. Alla människor hör till samma art och alla människor har lika kreativ förmåga. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

David Barash, professor i psykologi, brukar inleda kurser med en föreläsning om evolution. Under ca 10 år har jag gjort detsamma, med startpunkt i Tugen Hills och Orrorin man. David H. Barash är professor i psykologi vid Washingtonuniversitetet. När han har nya studenter brukar han göra en introduktionsföreläsning -The talk (God, Darwin and My College Biology Class):

The most potent take-home message of evolution is the not-so-simple fact that, even though species are identifiable (just as individuals generally are), there is an underlying linkage among them — literally and phylogenetically, via traceable historical connectedness. Moreover, no literally supernatural trait has ever been found in Homo sapiens; we are perfectly good animals, natural as can be and indistinguishable from the rest of the living world at the level of structure as well as physiological mechanism

De senaste 10 åren har jag gjort något liknande när jag mött nya studentgrupper som lektor på konsultbasis vid 12 olika lärosäten i Sverige och Finland.

Vid dessa lärosäten utvecklar och genomför jag kurser, handleder uppsatser och är med och startar forskningsprojekt om saker jag är speciellt bra på. Det handlar ofta om två teman: Ledarskap - en process där en individ påverkar flera andra individer att uppnå ett gemensamt mål - och Kreativitet - en allmän mental process där icke-relaterade deklarativa respektive icke-deklarativa kunskapsobjekt kombineras till nya koncept (kognitiva strukturer med mening).

Dessa teman var också huvudingredienser i den modell jag utvecklat i min doktorsavhandling (Österberg, 2012).

Avhandlingens applicering är organisationspsykologi, men inramat är evolutionsteori, emotions- och socialpsykologi liksom neuropsykologi (Österberg, 2001, 2004).

I CONCLUDE The Talk by saying that, although they don’t have to discard their religion in order to inform themselves about biology (or even to pass my course), if they insist on retaining and respecting both, they will have to undertake some challenging mental gymnastic routines (Barash).

Jag får uppfattningen att professor Barash försöker kontrastera evolution och religion. Förvisso är det korrekt men samtidigt svårt ur ett pedagogiskt perspektiv. För de som erkänner sig till någon religion, eller annan ideologi för den delen, har i regel svårt att bara så där avvisa reciterade berättelser och acceptera vetenskapliga modeller. Föreställningar som inpräntats explicit och implicit i en social kontext tenderar att sitta som berget. Det blir då främmande att föreställa sig att man ska vara beredd att justera sin världsbild vartefter nya rön kommer presenteras.

Därför har jag i mitt The Talk valt att göra en tidslinje som just nu startar med Orrorin man (Pickford, 2006; Senut, Pickford, Gommery, Mein, Cheboi, Coppens, 2001), följt av Nariokotome boy (Kimeu & Leakey, 1984).

Orrorin man betyder typ urmänniskan och alla är inte överens om att det är med Orrrin man som människans så kallade linje startade för sex miljoner år sedan. Men bevisen är övertygande. Fyndet av Nariokome boy (NB) är också omtvistat. Speciellt hans, för man tror det är en han, ålder. Det verkar dock vara klart att NB hade förmågan att springa. Långa sträckor. Och den förmågan verkar ha påverkat hjärnans neuroanatomi och därmed psykets förmåga. För det är efter NB som den pizzaliknade del av hjärnan som kallas neokortex växte i omfattning. Och man kan därmed anta detsamma om psykets förmågor. Speciellt abstrakt tänkande. Fokusering verkar ha varit etablerat längre än så.

När Homo sapiens uppstod för kanske 200 000 år var både hjärna och psyke utvecklade att utföra de flesta av de kognitiva operationer vi känner idag. Grottmålningar demonstrerar t ex. våra förfäders enastående förmåga att hantera bildspråk. Därefter verkar det vi kallar kreativitet ha framträtt (Ambrose, 1998, 2010; Ardila, 1998; Pringle, 2013).

Alla människor hör till samma art och alla människor har lika kreativ förmåga.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).