Målstyrning & decentralisering i beslutsprocesser, i hemmet och i näringslivet

Tidskriften Philosophical Transactions of The Royal Society har i sin senaste nummer ett intressant tema som handlar om målstyrda beslutprocesser. Mål är en form av prospektion som bygger på vissa minnesstukturer och perception liksom implicita minnesstrukturer. Detta rimmar med slutsatserna i min doktorsavhandling. 2 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Tidskriften Philosophical Transactions of The Royal Society har i sin senaste nummer ett intressant tema:

Län till källan.

Hjärnan har utvecklats för att agera i en komplex och oförutsägbar värld, och den måste kontinuerligt välja bland många mål och handlingsalternativ. Under de senaste 20 åren har forskning inom neurovetenskap och robotik huvudsakligen fokuserat på den neurala grunden för vanemässigt val, kopplat till stimulus-responsmekanismer i begränsade sammanhang. En ny trend inom forskning är dock att fokusera på målstyrda valmekanismer som väljer bland förväntade handlingsresultat på ett kontextberoende sätt. Dessa målinriktade processer utgör grunden för många vardagliga människors och djurs beslut.

Att veta vart man är på väg har alltid varit avgörande för människan, oavsett om det handlat om familjelivet eller relationen mellan en ledare och en organisation. Funktionellt är psyket därför uppdelat. En avdelning hanterar deklarativa minnen och prospektivt tänkande (Gilbert och Wilson, 2007; Schacter och Addis, 2007), en annan del icke-deklarativa dito (McClelland och Rumelhart, 1985). Den förstnämnda triggar den sistnämnda som i sin tur ger återkoppling (Cohen, Servan-Schreiber & McClelland, 1992; Locke och Latham, 2002).

Målbilder är exempel på prospektivt tänkande förmågan att kunna uppleva framtiden. För att skapa prospektion använder psyket olika minnesstrukturer liksom perception.

Icke-deklarativa minnesstrukturer är precis tvärtom, de är mycket komplicerade och kan bestå av många fler beslutsregler respektive minnesklumpar. Komplexiteten gör att dessa minnesinstanser funkar bäst om de får jobba självständighet för att uppnå något gemensamt. Beskrivningar om tillvägagångssätt - strategier - är exempel på icke-deklarativa minnesstrukturer. Det krävs som bekant en myriad av strategier för att nå ett mål.

Detta rimmar med slutsatserna i min doktorsavhandling (Österberg, 2012).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter