FÖRÄLDRAALIENATION Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie. Utvärdering (review).

Anells och Billeviks magisteravhandling utforskar skillnader mellan berättigat avståndstagande och föräldraalienation. Ansats: litteraturstudie samt fem intervjuer med socialarbetare från tre kommuner. Andell och Billevik påtalar att det inte går att generalisera från intervjuerna. Kortfattat innebär föräldraalienation att barnet genom manipulation blir fråntagen rätten till sin ena förälder. Flera teman framträder från materialet liksom svårigheten att göra en distinktion mellan föräldraalienation och berättigat avståndstagande. Resultatet indikerar att berättigat avståndstagande snarare handlar om föräldraalienation. Studien saknar slutsatser om vem som är den konfliktbärande föräldern. Kommentar: Aktuell forskning visar att socialtjänstens arbete saknar vetenskapligt stöd, det pågår flera utredningar mot socialtjänster samt att personal inom socialtjänsten åtalats. Den sannolika förklaringen till föräldraalienation är (1) kvinnors mentala ohälsa, (2) socialtjänstens aggression mot pappor (3) domstolspersonals diskriminering av papparelationer. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Anell och Billevik (2022) Föräldraalienation: Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie är en magisteravhandling från Mälardalens universitet.

Syftet med avhandlingen är att undersöka fenomenet föräldraalienation ur ett professionellt perspektiv, och dilemmat som uppstår i arbetet med fenomenet. Fokuset är på huruvida de professionella inom socialt arbete, som arbetar med barn kan se en skillnad på barnets beteende och konsekvenserna vid berättigat avståndstagande och föräldraalienation, samt hur professionella kan hantera det.

Frågeställningarna som är avsedda att besvara detta är:

• Kan en distinktion mellan berättigat avståndstagandet och föräldraalienation hos barn identifieras av professionella?

• Hur hanterar professionella inom socialt arbete fenomenet föräldraalienation?

Anell och Billevik tillämpade kvalitativ metod med en ekologisk systemteoretisk inramning: litteraturgenomgång och fem intervjuer med socialarbetare.

Kortfattat innebär föräldraalienation att barnet genom manipulation blir fråntagen rätten till sin ena förälder. Detta förekommer främst i konfliktfyllda skilsmässor (Baker & Darnall, 2008). ( s. 1).

”Föräldraalienation är en form av barnmisshandel, både genom psykisk misshandel och psykiska övergrepp (Bentley & Matthewson, 2020). Däremot finns det vissa skillnader mot barn som blivit utsatta för annan form av misshandel. Forskning har visat att många barn som blivit utsatta för våld, vill fortsatt ha viss kontakt med sin förälder. Detta är inte fallet vid föräldraalienation, då barn som utsatts för föräldraalienation tar avstånd från allt som har med den alienerade föräldern att göra. Barnet erkänner bland annat inte likheter med föräldern, undviker dess släkt etcetera, och leder till såväl psykiska som sociala konsekvenser för barnet (Bentley & Matthewson, 2020; Harmen, m.fl., 2021).”

Amy Baker och Douglas Darnall genomförde en enkät där nittiosju individer svarade på frågor om Parental Alienation Syndrom (PAS) (Baker & Darnall, 2008). Respondenterna angav 1300 beteenden och 66 strategier som förövare av föräldraalienation använt och dessa hade stor överlappning med vad barn hade berättat om detsamma.

Anell och Billevik tar upp frågor om falska anklagelser för den alienerande föräldern.

”Forskare menar på att detta är psykisk misshandel och i vissa fall kan det även förekomma psykiska övergrepp. Detta är när den alienerande föräldern övertygar barnet om att denne varit utsatt för övergrepp av den alienerade föräldern. Barnet skapar ett falskt minne av övergreppet och dess konsekvenser blir likställda med att det inträffat” (Bentley och Matthewson, 2020).

Caitlin Bentley och Mandy Matthewson intervjuade vuxna som upplevt föräldraalienation under barndomen. Deltagarna berättar att effekten av föräldraalienation blivit ångest, depression, lågt självvärde, skuldkänslor, anknytningsproblem, svårigheter i andra relationer och minskade eller försenade utbildnings- och karriärprestationer som de tillskrev sin upplevelse av föräldrarnas utanförskap. Dessa resultat visade att barns exponering för föräldrars alienation kan ha livslånga konsekvenser för deras psykologiska välbefinnande.

Notera att resultatet av dessa intervjuer korresponderar med mätdata från (Österberg, 2004) som visar att emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling hänger samman med papparelation.

”Dessutom kan förslag leda till att falska minnen injiceras direkt i människors medvetande. Dessa fynd har implikationer för polisutredningar, klinisk praxis och andra miljöer där minnesrapporter begärs”.

”Barnet kan därmed berätta detaljer av våld från ett perspektiv av att detta upplevts, när denne endast av sin förälder manipulerats till att tro detta (Loftus, 2003; Loftus & Nichols, 2019)”.

Elizabeth Loftus (2003) visar att påverkan efter en händelse kan ”förorena” minnet av den episoden. Rebecca Nichols och Elizabeth Loftus (2019) syftade till att testa om det finns ett speciellt trait för falska minnen. Svaret blev att alla (typindividen) lika lätt blir offer för manipulering vid alienation.

Just den generella aspekten om att kunna påverkas och att den alienerande föräldern skapar falska minnen, är konsistent med forskning om episodiskt minne som visar att vi minns det som passar den aktuella situationen (Bartlett, 1932; Schacter och Addis, 2007):

Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem (s. 774).

Resultatet visar att socialarbetare har svårt att göra en distinktion mellan föräldraalienation och berättigat avståndstagande. Det mest sannolika är att det Anell och Billevik, liksom socialtjänstkollektivet, kallar berättigat avståndstagande, snarare handlar om föräldraalienation.

Konflikt nämns 75 gånger, föräldrar 175 gånger, mamma nämns 11 gånger och pappa nämns sju gånger. Studien saknar slutsatser om vem som är den konfliktbärande föräldern.

Kommentar. Metodansatsen, att utgå från system- respektive ekologisk systemteori, fem intervjuer och en litteraturgenomgång, är mycket komplex. Samtidigt överensstämmer ansatsen med traditionell utvecklings- och socialpsykologi.

Även om de valda referenserna är konsistenta med forskningsbilden, så är litteraturgenomgången blygsam och missar många referenser om just föräldraalienation. Se Österberg (2011) för en orientering. Påståendet att ämnet är outforskat är därmed falskt.

Parallellt med att Anell och Billevik genomförde sig studie publicerade Bergström et al. (2022) en studie om socialtjänstens arbete. Slutsatsen var att personalen inom socialtjänsten inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet. (populärvetenskapligt med lite extra kontext (Österberg, 2022)).

Flera artiklar på den här bloggen som inleds [Ytterligare] ett fall ... visar att barn far illa enligt följande:

(1) kvinnor som är mammor med mentala utmaningar, högst sannolikt Borderline Personality Disorder som en funktion av Complex Childhood Trauma. Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).

(2) påverkas av personal inom socialtjänsten att starta en vårdnadskonflikt. Personalen är inspirerad av feministisk sociologi, speciellt Eva Lundgrens arbete (Lundgren et al. 2001), Nämnvärt är att Uppsala universitet genomförde en granskning av Lundgrens arbete 2005. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.

Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Just nu pågår flera utredningar mot socialtjänsten (se antologi över artiklar på denna blogg: Österberg, 2023), inklusive ett åtal mot socialtjänsten i Borås (Borås tidning, 2023).

(3) när fallet når domstolen, diskriminerar som regel personalen barnens papparelation.

Detta är den sannolika förklaringen till uppkomst av föräldraalienation.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Läs: REPLIK: ”PAS har ingenting i domstolar att göra ” En ny version dyker upp som Eric Tagesson tydligen vitsordat?