Föreningen Unizon utnyttjar ett tragiskt dödsfall för att pressa barn att tvångsumgås med relationsaggressiva mammor. Om mentala fallgropar

I en debattartikel i tabloiden Expressen tar en Olga Persson och en Rebecka Andersson från föreningen Unizon upp fenomenet tvångsumgänge!? I deras debattartikel är Jämställdhetsmyndigheten taggad. Är det en slump? Minns Berit Jernbergs utspel att Kvinnors våld i nära relationer ska skyllas på män. Perssons och Anderssons utspel är dessvärre inget nytt utan följer i spåren efter Eva Lundgrens & försök att ersätta det vetenskapliga begreppet Våld i nära relationer med en faktoid. Och de använder ett tragiskt fall i från norra Sverige som exempel, men undviker förstås att titta på hela bilden eller förklaringsmodellen. Det är känt att relationsaggressivitet är typiskt kvinnligt och att personal inom socialtjänst och domstolsväsendet aktivt verkar för att isolera barn med relationsaggressiva mammor. Under våren 2022 uppdagade finsk media två fall: (1) en kvinna dödade sitt barn på ett sånt boende som Unizon förordar, (2) en annan kvinna försökte döda sin femåriga son och fortsatte misshandeln trots att polisen bröt sig in i bostaden. Tvärt emot vad Persson och Andersson försöker hävda så uppstår tvångsumgänge när socialtjänst- och domstolspersonal tvingar barnen att isoleras med sin mamma vare sig de vill det eller inte. Därmed diskrimeras den täta och nära kontakt med pappan som enligt vetenskapen är garanten för barnens emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Det ökar sannolikheten för uppkomst av antisocial beteendeutveckling hos barnen. 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I en debattartikel i tabloiden Expressen hävdar Olga Persson, och generalsekreterare Rebecka Andersson från föreningen Unizon att barn tvångsumgås med sina pappor!? (Expressen, Persson och Andersson).

Enligt Unizon själva arbetar de för jämställdhet. Men de vänder sig endast till kvinnor? Persson och Andersson har båda studerat statskunskap. Det indikerar att det saknar formell kunskap i ämnen som berör barns anpassning och utveckling liksom Våld i nära relationer.

I en intervju i Gävle dagblad påstår Andersson att

"Mäns våld mot kvinnor är ett enormt problem".

Andersson reciterar begreppet åtminstone fem gånger och påstår sedan att:

"De indikationer hon får är att Mäns våld mot kvinnor och barn ökar".

Begreppet Mäns våld mot kvinnor har kanske mest marknadsförts av den feministiska sociologen Eva Lundgren, läkaren med specialisering på gynekologi Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand genom pilotstudien Slagen dam (Lundgren et al. 2001). Istället för att använda etablerade och validerade modeller valde de en egen enkät där bara kvinnor intervjuades - män exkluderades. Det ledde till obskyra slutsatser som nu används av organisationer som föreningen Unizon, men även av BRIS, Brottsoffermyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och föreningen ROKS.

Unizon är en av flera föreningar där folk samlas kring mansfientliga idéer. Och de erhåller bidrag från staten. 2021 levererade den dåvarande regeringen ofattbara 90 miljoner av skattebetalarnas pengar till denna Mansfientliga verksamhet.

Vad är tvångsumgänge?

Statsvetarna Olga Persson och Rebecka Andersson samt de andra medlemmarna i Unizon har varit kreativa, d.v.s. använt det kombinatoriska tänkande av icke-relaterade objekt, som anses ha uppstått för 90 000 - 60 000 år sedan efter en betydande klimatförändring (Ambrose, 2010; Pringle, 2016; Schacter och Addis, 2007; Österberg, 2012).

De har tagit de icke-relaterade orden tvång och umgänge, adderat dem och lagt till bokstaven "s" i mitten. Därmed har de skapat den distinkta kategorin tvångsumgänge. Begreppet har sedan placerats Lundgrens & Co kontext. Resultatet blir en faktoid.

Det hela är mycket fantasifullt, men som sagt, det saknar förstås verklighetsförankring.

Är det trots, skadeglädje och aggression i Unizon-kvinnans ansiktsdisplay?

Under texten tronar Olga Persson. Hennes ansiktsdisplay är komplex; det kan vara trots, lite [skade] glädje och lite aggressivitet. Har man viggat staten på 90 miljoner skattepengar för något som inte går att validera vetenskapligt torde man känna sig rätt nöjd. Läs mer om kopplingen mellan emotioner och ansiktsaffakter (Österberg, 2001).

I Unizons faktoida utspel är Jämställdhetsmyndigheten taggad. Är det en slump?

Minns Berit Jernberg från Jämställdhetsmyndigheten som för ett år sedan gladdes åt att personalen på Myndigheten samlats (konformerats) kring vanföreställningen att kvinnors våld i nära relationer ska skyllas på män. Med tanke på Jernbergs roll är hennes misandriska attityd mot män synnerligen problematiskt.

Ludde Hellberg, Kvartal. 18 januari 2022

Jämställdhetsmyndigheten leds av Lena Ag. Trots flera påminnelser vägrar dock Ag att korrigera Jernberg. Detsamma gäller Anders Alenskär som sitter i toppen för Brottsoffermyndigheten som sedan 20 år marknadsför Eva Lundgren & Co faktoida information om våld i nära relationen på hemsidan. Alenskär saknar också vetenskaplig kompetens, men har genom yrkesprogrammet för jurister arbetat som domare. Det betyder att han ägnat sitt liv åt att skuldbelägga andra, oftast män. Lägg därtill BRIS och ROKS som också bygger sina verksamheter på ovan nämnda faktoider.

De ovan nämndas syn på män härstammar förstås från deras uppväxt och de utbildningar de genomgått som saknar högre kurser i psykologi och vetenskapsmetodik. Det inkluderar sociologen Eva Lundgren som fram tills nyligen professor vid Uppsala universitet.

Vad a egentligen Lundgren & Co pilotstudie och hur var reaktionen från akademiska institutioner?

Eva Lundgrens metodansats saknade vetenskaplig anknytning. Hon använde istället något som kallas den hermeneutiska spiralen (HS).

Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är "den hermeneutiska cirkeln" eller "den hermeneutiska spiralen", som syftar på att tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, vilket leder till ny förståelse som i sin tur blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. Cirkelmetaforen kan vara missledande då den är sluten, dvs förståelseprocessen synes leda tillbaka till samma punkt där den började. Spiralmetaforen visar istället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare punkt, däremot kan förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) eller nå nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av den individuella förståelsehorisonten (Wikipedia).

HS-tänkande används av många forskare i ett inledande skede, men det är inget verktyg för att testa hypoteser vetenskapligt.

2005 beslutade ledningen för Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver (Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.

Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Vad säger forskning om föräldra-barnrelationer?

Barn som från 3 månaders ålder har en tät och nära kontakt med sin pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som bara växer upp med sin mamma (Macrae,2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard och Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (Österberg, 2004, s. 2).

Vad säger forskning om våld i nära relationer?

• Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
• Dödligt våld drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män som kvinnor.
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) i nära relationer är typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Thornton et al. 2012).

I april 2022 sa Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem (har för mig att de sa det största).

Kartläggningar av kvinnors vårdnadstvister, som publicerats i serien [Ytterligare] ett fall (se artikel 1, 2, 3 av 17) visar att dessa kvinnors sannolikt lider av Borderline Personality Disorder (BPS). Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024). Även av peregrinering (del av Münchhausen syndrom eller by proxy) Se 5 artiklar om case 2 av [Ytterligare] ett fall (a, b, c, d, e).

Vad säger forskning hur personal i domstolar fattar beslut i vårdnadstvister?

Sedan 1950 tillämpar domstolspersonal något som kallas moderspresumtionen (Mater semper certa est). Effekten har blivit att domstolspersonalen diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Domstolspersonal saknar formell kunskap för att kunna göra bedömningar om vad som är bra för barn liksom om våld i nära relationer. De låter sig därför inspireras av personalen inom socialtjänsten.

Vad säger forskning hur personal inom socialtjänster agerar i frågor som rör kvinnors konflikter om barn (vårdnadstvister)?

Notera att även personalen inom socialtjänsten saknar formell utbildning för att bedöma saker som barns bästa och bedöma våld i nära relationer. Deras arbete saknar dessutom i huvudsak vetenskaplig grund (Bergström, 2022).

Effekten av att:

1. kvinnor med mentala utmaningar startar vårdnadskonflikter,
2. socialtjänstpersonal bidrar i denna konflikt
3. domstolspersonal tillämpar moderspresumtionen,

är att det i Sverige idag finns ca 400 000 barn och i Finland ca 200 000 barn som tvingas tvångsumgås med en relationsaggressiv mamma som bråkar med deras pappa.

Hur påverkar detta barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling?

Tvärt emot vad Persson och Andersson försöker hävda så uppstår tvångsumgänge när socialtjänst- och domstolspersonal tvingar barn att isoleras med sin mamma vare sig de vill det eller inte. Notera att dessa mammor sannolikt lider av någon mentala utmaning. Därmed diskrimeras den täta och nära kontakt med pappan som enligt vetenskapen är garanten för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Det ökar sannolikheten för uppkomst av antisocial beteendeutveckling hos dessa barn (Calkins och Keane, 2009; Macrae, 2021;Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014).

Varför fortsätter organisationer driva dessa faktoider?

I boken The Confidence Game: Why We Fall for It . . . Every Time beskriver vetenskapsjournalisten Maria Konnikova fenomenet con artists och varför de som låter sig luras förnekar att de blivit lurade. Är Persson och Andersson con artist?

Det finns andra möjliga förklaringar till dessa falska utspel. De kan ha drabbats av någon av ca 200 mentala fallgropar, t e x. Dunning-Kruger (att man är för korkad för att fatta att man har fel) eller Dysrationalia - att man trots tillräcklig intelligens inte klarar att tänka rationellt. Det kan också handla om en aversion mot män. Det är vanligare än man tror. Det kan också handla om bekräftelse-bias, d.v.s. att man väljer information som passar det egna syftet.

Epilog.

Våren 2022 rapporterade finsk media om en mamma som mördat sitt 12- åriga barn. Hon hade fått hjälp av socialtjänsten att isolera sig med barnet på en anstalt för kvinnors med mentala utmaningar i Helsingfors, d.v.s. i linje med det Persson och Andersson förespråkar (Mamman mördade sitt barn och tog sedan sitt liv – nu utreder polisen barnskyddet). Notera att det var det andra barnet som dött av en mammas våld på ett sånt boende som Unizon förespråkar. Alla visste att mamman hade mentala problem, men av någon anledning valde de att inte agera. Ytterligare en pappa förlorade sitt barn.

Under samma period rapporterade media om en mamma i Borgå som försökt mörda sin femåriga son. Och trots att polisen bröt sig in i lägenheten fortsatte mamman misshandeln (Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå).

Media rapporterade även om en mamma som tillsammans med sin väninna mördade pappan till deras gemensamma barn. Hon hällde bensin över honom och tände på (Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö).

Samma beteende uppmärksammades på andra sidan jordklotet (EXCLUSIVE: Chilling note a mum-of-four desperate from more kids wrote before she killed her ex by setting him on fire as her children slept in the next room: 'It won't be an accident... it will be him').

Varför talar inte Olga Persson och Rebecka Andersson och de andra på Unizon om dessa kvinnor som misshandlar och mördar barn samt mördar män?

Olga Perssons och Rebecka Anderssons agerande ökar risken för att barn ska tvingas tvångsumgås med en relationsaggressiv mamma.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Lästips:

Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar

Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskapligt stöd

Varför är det så svårt att diskutera våld i nära relationer från ett vetenskapligt perspektiv?

Barn drabbas när personal inom socialtjänst och andra myndigheter bistår mammor som isolerar barn

[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa

Varför misstolkar allmänheten risken att drabbas av våld i nära relationer? Om förmågan att hantera sannolikhet framåt i tiden

Polisen: Arbetet mot mäns våld mot kvinnor riskerar att hamna i skymundan. En kommentar

[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation

Vad händer när kvinnor inte vill samarbeta med barnets pappa? Fem snyfthistorier som egentligen drabbar barnen

[Ytterligare ett] fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 3 risk för flykt med barnen