Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Olga Persson och Rebecka Andersson från föreningen Unizon vill att barn ska tvångsumgås med relationsaggressiva mammor - hindras från att träffa sina viktiga pappor. De använder framing (Tverksy och Kahneman, 1981) för att göra insatsen till något positivt. Detta ska enligt Unizon handla om jämställdhet, men de vänder sig bara till kvinnor?
Viktig premiss. Persson och Andersson har studerat statskunskap - de saknar sakkunskap om barns anpassning och utveckling liksom om våld i nära relationer. De torgför misandri - hat eller starka aversioner mot män. Då blir det som följer:
Expressen, Persson och Andersson.
I en intervju i Gävle dagblad påstår Andersson att
“Mäns våld mot kvinnor är ett enormt problem”.Andersson reciterar begreppet åtminstone fem gånger och påstår sedan att:
“De indikationer hon får är att Mäns våld mot kvinnor och barn ökar”.
Unizon är en av flera föreningar där folk samlas kring misandri - hat eller starka aversioner mot män. Och de erhåller bidrag från staten. 2021 levererade den dåvarande regeringen ofattbara 90 miljoner av skattebetalarnas pengar till denna mansfientliga verksamhet.
Vad är tvångsumgänge?
Persson och Andersson och andra medlemmar i Unizon har varit kreativa, d.v.s. använt det kombinatoriska tänkande av icke-relaterade objekt som anses ha uppstått för 90 000 - 60 000 år sedan efter en betydande klimatförändring (Ambrose, 2010; Pringle, 2016; Schacter och Addis, 2007; Österberg, 2012, 2022).
De har tagit de icke-relaterade orden tvång och umgänge, adderat dem och lagt till bokstaven “s” i mitten. Därmed har de skapat den distinkta kategorin tvångsumgänge.
Det hela är mycket fantasifullt, men som sagt, det saknar förstås verklighetsförankring. Det hindrar inte politiska beslutsfattare att allokera skattemedel till verksamheter som denna.
 |
| Är det trots, skadeglädje och aggression i Unizon-kvinnans ansiktsdisplay? |
Under texten tronar statsvetaren Olga Persson som saknar kunskap om barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling liksom våld i nära relation.
Olgas ansiktsdisplay är komplex; det kan vara trots, lite [skade] glädje och lite aggressivitet. Har man viggat staten på 90 miljoner skattepengar för något som inte går att validera vetenskapligt torde man känna sig rätt nöjd. Läs mer om kopplingen mellan emotioner och ansiktsaffekter (Österberg, 2001).
Den naturliga frågan: är Persson själv är en sån där mamma som tvingar barnen att tvångsumgås med bara henne?
Perssons och Anderssons faktoida utspel refererar till Jämställdhetsmyndigheten. Minns hur en av de anställda, Berit Jernberg, gladdes åt att de också varit kreativa med påståendet att kvinnors våld i nära relationer ska skyllas på män. Det kallas misandri - hat eller starka aversioner mot män.
Jämställdhetsmyndigheten leds av Lena Ag. Trots flera påminnelser vägrar dock Ag att korrigera Jernbergs uppenbara falska angrepp mot män. Ag är inte den enda myndighetsadministratör som agerar på det viset.
Brottsoffermyndighetens administrativa manager, Anders Alenskär, marknadsför även han falska uppgifter om män på myndighetens hemsida. Och även Alenskär har trots flera påminnelser vägrat ta bort falska angrepp mot män från myndighetens hemsida.
Källan till dessa falska utspel mot män är kvartetten Eva Lundgren, feministisk sociolog, Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, Ann-Marie Kalliokoski, socionom och Jenny Westerstrand, jurist och medlem i en annan mansfientlig intresseförening - ROKS.
Den naturliga frågan: är Persson själv är en sån där mamma som tvingar barnen att tvångsumgås med bara henne?
Perssons och Anderssons faktoida utspel refererar till Jämställdhetsmyndigheten. Minns hur en av de anställda, Berit Jernberg, gladdes åt att de också varit kreativa med påståendet att kvinnors våld i nära relationer ska skyllas på män. Det kallas misandri - hat eller starka aversioner mot män.
 |
| Ludde Hellberg, Kvartal. 18 januari 2022 |
Jämställdhetsmyndigheten leds av Lena Ag. Trots flera påminnelser vägrar dock Ag att korrigera Jernbergs uppenbara falska angrepp mot män. Ag är inte den enda myndighetsadministratör som agerar på det viset.
Brottsoffermyndighetens administrativa manager, Anders Alenskär, marknadsför även han falska uppgifter om män på myndighetens hemsida. Och även Alenskär har trots flera påminnelser vägrat ta bort falska angrepp mot män från myndighetens hemsida.
Källan till dessa falska utspel mot män är kvartetten Eva Lundgren, feministisk sociolog, Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, Ann-Marie Kalliokoski, socionom och Jenny Westerstrand, jurist och medlem i en annan mansfientlig intresseförening - ROKS.
2001 publicerade de en pilotstudie om våld i nära relationer. Men istället för att använda etablerade och validerade modeller valde de att utveckla en egen enkät där bara kvinnor intervjuades - män exkluderades. Det ledde till obskyra slutsatser som nu används av personalen vid Brottsoffer- och Jämställdhetsmyndigheten samt intresseorganisationer som BRIS, ROKS och Unizon.
Vad sa egentligen Lundgren & Co pilotstudie och hur var reaktionen från akademiska institutioner?
Eva Lundgrens metodansats saknade vetenskaplig anknytning. Hon använde istället något som kallas den hermeneutiska spiralen (HS).
2005 beslutade ledningen för Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver (Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
En annan instans som tycks samarbeta med intresseföreningar är socialtjänsten.
2021 och 2022 hjälpte socialtjänster och eller intresseföreningar som Unizon mammor att isolera barnen från deras pappor - att tvångsumgås med mamma.
Vad blev resultatet?
Mamman i Sverige var så angelägen om att hindra två små pojkar, Liam och Lion, 3 och 6 år gamla, från att träffa pappa att hon mördade dem genom att tvinga upp dem på rälsen för att krossas till döds av ett tåg.
Igen. Mamman hade fått hjälp av socialtjänsten och intresseföreningar som Unizon att tvinga barnen att tvångsumgås med henne.
Länk till källan.
2022. Helsingfors, Finland. Socialtjänsten, eller Bensowstiftelsen, hade hjälpt en mamma att isolera en 12-årig pojke på vad de kallar en “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar” [Sic]. Allt för att hindra pojken att ha en tät och nära kontakt med sin viktiga pappa. Det slutade med att mamman mördade pojken (Mamman mördade sitt barn och tog sedan sitt liv – nu utreder polisen barnskyddet).
Parallellt med detta rapporterade media om en mamma i Borgå som försökt mörda sin femåriga son. Hon stod under uppsikt av personal från socialtjänsten som tvingades larma polisen. Och trots att polisen bröt sig in i lägenheten fortsatte mamman misshandeln (Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå).
Media rapporterade även om en mamma som dömdes till livstids fängelse efter att tillsammans med sin väninna mördat pappan till deras gemensamma barn. Hon hällde bensin över honom och tände på (Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö).
Vad säger forskning hur personal inom socialtjänster agerar i frågor som rör kvinnors konflikter om barn (vårdnadstvister)?
Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskaplig grund (Bergström, 2022).
Ytterligare en viktig instans är domstolar. Där avgörs som regel kvinnors vårdnadstvister.
Vad säger forskning hur personal i domstolar fattar beslut i vårdnadstvister?
Sedan 1950 tillämpar domstolspersonal i Sverige något som kallas moderspresumtionen (Mater semper certa est). Detsamma gäller i USA och sannolikt i Finland. Moderspresumptionen innebär att domstolspersonalen diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Vad säger forskning om föräldra-barnrelationer?
Barn som från 3 månaders ålder har en tät och nära kontakt med sin pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; Olsson, 2022) jämfört med barn som bara växer upp med sin mamma (Macrae,2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):
Vad säger forskning om våld i nära relationer?
Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) är ett validerat instrument för att mäta våld i nära relationer, inklusive att testa om det föreligger effekter av kön. Många studier som utgått från CTS eller liknande ansats visar att:
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
(Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Thornton et al. 2012).
I april 2022 sa Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem (har för mig att de sa det största).
Kartläggningar av kvinnors vårdnadstvister, som publicerats i serien [Ytterligare] ett fall (se artikel 1, 2, 3 av 17) visar att dessa kvinnors sannolikt lider av mentala utmaningar, t ex. hög grad av neuroticism (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009) och/eller Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014). Det manifestas t ex. genom peregrinering (del av Münchhausen syndrom eller by proxy) att flytta med barnen, t ex. till en “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar”, skada eller döda dem och sedan skylla någon annan (Münchhausen syndrom eller by proxy; (som mammorna som mördade Liam och Lion och den 12-åriga pojken i Helsingfors)). För en fallbeskrivning om Borderline Personality Disorder, se case 2 av [Ytterligare] ett fall (a, b, c, d, e).
Vad sa egentligen Lundgren & Co pilotstudie och hur var reaktionen från akademiska institutioner?
Eva Lundgrens metodansats saknade vetenskaplig anknytning. Hon använde istället något som kallas den hermeneutiska spiralen (HS).
“Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är “den hermeneutiska cirkeln” eller “den hermeneutiska spiralen”, som syftar på att tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, vilket leder till ny förståelse som i sin tur blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. Cirkelmetaforen kan vara missledande då den är sluten, dvs förståelseprocessen synes leda tillbaka till samma punkt där den började. Spiralmetaforen visar istället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare punkt, däremot kan förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) eller nå nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av den individuella förståelsehorisonten” (Wikipedia).HS-tänkande används av många forskare i ett inledande skede. Det leder till teman och hypoteser som kan testas vetenskapligt.
2005 beslutade ledningen för Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver (Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
En annan instans som tycks samarbeta med intresseföreningar är socialtjänsten.
2021 och 2022 hjälpte socialtjänster och eller intresseföreningar som Unizon mammor att isolera barnen från deras pappor - att tvångsumgås med mamma.
Vad blev resultatet?
Mamman i Sverige var så angelägen om att hindra två små pojkar, Liam och Lion, 3 och 6 år gamla, från att träffa pappa att hon mördade dem genom att tvinga upp dem på rälsen för att krossas till döds av ett tåg.
Igen. Mamman hade fått hjälp av socialtjänsten och intresseföreningar som Unizon att tvinga barnen att tvångsumgås med henne.
Länk till källan.
2022. Helsingfors, Finland. Socialtjänsten, eller Bensowstiftelsen, hade hjälpt en mamma att isolera en 12-årig pojke på vad de kallar en “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar” [Sic]. Allt för att hindra pojken att ha en tät och nära kontakt med sin viktiga pappa. Det slutade med att mamman mördade pojken (Mamman mördade sitt barn och tog sedan sitt liv – nu utreder polisen barnskyddet).
Parallellt med detta rapporterade media om en mamma i Borgå som försökt mörda sin femåriga son. Hon stod under uppsikt av personal från socialtjänsten som tvingades larma polisen. Och trots att polisen bröt sig in i lägenheten fortsatte mamman misshandeln (Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå).
Media rapporterade även om en mamma som dömdes till livstids fängelse efter att tillsammans med sin väninna mördat pappan till deras gemensamma barn. Hon hällde bensin över honom och tände på (Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö).
Vad säger forskning hur personal inom socialtjänster agerar i frågor som rör kvinnors konflikter om barn (vårdnadstvister)?
Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskaplig grund (Bergström, 2022).
Ytterligare en viktig instans är domstolar. Där avgörs som regel kvinnors vårdnadstvister.
Vad säger forskning hur personal i domstolar fattar beslut i vårdnadstvister?
Sedan 1950 tillämpar domstolspersonal i Sverige något som kallas moderspresumtionen (Mater semper certa est). Detsamma gäller i USA och sannolikt i Finland. Moderspresumptionen innebär att domstolspersonalen diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Vad säger forskning om föräldra-barnrelationer?
Barn som från 3 månaders ålder har en tät och nära kontakt med sin pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; Olsson, 2022) jämfört med barn som bara växer upp med sin mamma (Macrae,2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):
“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard och Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s. 2).Att tvinga barn att tvångsumgås med bara mamma ökar sannolikheten för uppkomst av antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Macrae, 2021;Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014).
Vad säger forskning om våld i nära relationer?
Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) är ett validerat instrument för att mäta våld i nära relationer, inklusive att testa om det föreligger effekter av kön. Många studier som utgått från CTS eller liknande ansats visar att:
- Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män som kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet) i nära relationer är typiskt kvinnligt.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
(Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Thornton et al. 2012).
I april 2022 sa Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem (har för mig att de sa det största).
Kartläggningar av kvinnors vårdnadstvister, som publicerats i serien [Ytterligare] ett fall (se artikel 1, 2, 3 av 17) visar att dessa kvinnors sannolikt lider av mentala utmaningar, t ex. hög grad av neuroticism (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009) och/eller Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014). Det manifestas t ex. genom peregrinering (del av Münchhausen syndrom eller by proxy) att flytta med barnen, t ex. till en “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar”, skada eller döda dem och sedan skylla någon annan (Münchhausen syndrom eller by proxy; (som mammorna som mördade Liam och Lion och den 12-åriga pojken i Helsingfors)). För en fallbeskrivning om Borderline Personality Disorder, se case 2 av [Ytterligare] ett fall (a, b, c, d, e).
Ergo. Tvärt emot vad statsvetarna Persson och Andersson försöker hävda så uppstår tvångsumgänge genom en trippelinteraktion: en mental störd mamma triggas av personal inom socialtjänsten och/eller såna boenden som Persson och Andersson marknadsför, att starta en vårdnadskonflikt mot barnets pappa. Domstolspersonal cementerar mammans/socialtjänsten/boendets konflikt genom tillämpning av moderspresumptionen. Det hämmar barnens emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, ökar risken att barnet utvecklar antisocialt beteende eller dör av mammors våld i nära relationer.
Varför fortsätter politiker dela ut pengar till dessa för barn skadliga organisationer?
I boken The Confidence Game: Why We Fall for It . . . Every Time beskriver vetenskapsjournalisten Maria Konnikova fenomenet con artists, där:
- vissa individer lura folk genom att påstå osannolika saker (viktigt att det är osannolikt).
- vissa individer låter sig luras därför att de går omkring om väntar på att bli överväldigade av det osannolika (viktigt att det är osannolikt).
Det finns förstås andra möjliga förklaringar till att dessa obskyra och misandriska verksamheter kan fortgå. Pengautdelarna kan ha drabbats av någon av ca 200 mentala fallgropar, t e x.
- Dunning-Kruger - att man är för korkad för att fatta att man har fel.
- Dysrationalia - att man trots tillräcklig intelligens inte klarar att tänka rationellt (Stanovich, 1993, 2009).
- Bekräftelse-bias, d.v.s. att man väljer information som passar det egna syftet (Nickerson, 1998).
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=60), ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>67) och aggressioner - en lista med aktuella händelser
Epilog.
Kvinnor dödliga våld mot pappor uppmärksammades på andra sidan jordklotet (EXCLUSIVE: Chilling note a mum-of-four desperate from more kids wrote before she killed her ex by setting him on fire as her children slept in the next room: 'It won't be an accident... it will be him').
Lästips:
Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar
Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskapligt stöd
Varför är det så svårt att diskutera våld i nära relationer från ett vetenskapligt perspektiv?
Barn drabbas när personal inom socialtjänst och andra myndigheter bistår mammor som isolerar barn
[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa
Varför misstolkar allmänheten risken att drabbas av våld i nära relationer? Om förmågan att hantera sannolikhet framåt i tiden
Polisen: Arbetet mot mäns våld mot kvinnor riskerar att hamna i skymundan. En kommentar
[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation
Vad händer när kvinnor inte vill samarbeta med barnets pappa? Fem snyfthistorier som egentligen drabbar barnen
[Ytterligare ett] fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 3 risk för flykt med barnen
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment