Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Inte alla kvinnor är relationsaggressiva, men relationsaggressivitet är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Semantiken i den meningen är utmanande. 60 - 70 % av kvinnor samarbetar med barnens pappor och cirka 30 - 40 % gör det inte. Förståelsen underlättas om läsaren har en hum om beteendevetenskap och vetenskapsmetodik. Förklaringen kommer, som alltid, från vår evolutionära bakgrund och uppväxtförhållanden.
Som regel handlar det om en kedja av händelser:
- en mamma med mentala utmaningar (hög grad av neuroticism (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009) och/eller Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014)),
- personal inom socialtjänsten som triggar igång mammans vårdnadskonflikt mot barnens pappa
- domstolspersonal som cementerar konflikten genom tillämpning av principen Mater semper Certa Est. Domstolspersonalen diskriminering av barnens papparelation sker i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Eftersom barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004), blir effekten av detta myndighetsingripande (våld) betydande.
2022:
- April. Finländska kvinnors relationsaggressivitet är en stor utmaning (Helsingforspolisen).
- Maj. Finländska barn klarar inte läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur).
- November. 265 000 finländska barn har mentala utmaningar; störst är utredningen i områden där man inte talar svenska (Elina Pekkarinen, Barnombudsman).
Men istället för att belysa detta negativa samspel mellan kvinnors relationsaggressivitet som funktion av mentala utmaningar och personal inom socialtjänst och domstolar, väljer personal i mainstream media att presentera fall där ensamstående mammor får gråta ut. Det sker, inte helt otippat, före och efter Jul.
Här presenteras fyra (4) artiklar från Aftonbladet, HBL, Sveriges television (Svt) och YLE.
Först ut är finska YLE. Där skriver Rislakki den 1 november 2022 om hur låginkomstfamiljer har det extra svårt ekonomiskt:
En tongivande mening i Rislakkis rapportering är följande:
Länk till källan.
Näst ut är Erath vid Sveriges televisions (Svt):
En tongivande mening i Eraths rapportering är:
Länk till källan.
Tredje exemplet kommer från Aftonbladet. Där skriver Somnell:
Det tongivande i Somnells rapportering är att order “jag” nämns 20 gånger.
Länk till källan.
Den fjärde exemplet kommer från Hufvudstadsbladet. Där skriver Bäck den 22 december 2022:
Det tongivande i Bäcks rapportering är ordet “jag” används 23 gånger.
Länk till källan.
Det personalen inom mainstream media kallar familj är på riktigt ensamstående kvinnor som förskansat sig med barnen och därmed blivit bidragstanter. Det kallas dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994).
Någon blir sannolikt irriterad över att läsa ordet bidragstant, men det handlar om en kvinna, sannolikt med mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality disorder - som påverkats av personal inom socialtjänsten att starta en vårdnadskonflikt mot barnens viktiga pappa. Konflikten cementeras av personal vid olika domstolar och effekten blir ett självvalt bidragsberoende. Men åren blir dessa kvinnor tanter. bidrag plus tant=bidragstant.
Ergo. Förklaringen till att dessa fyra ensamstående kvinnor har dålig ekonomi är vårdnadskonflikten - att de lägger lejonparten av sin vakna tid på att driva konflikt med barnens pappa. Då är det svårt, för att inte säga omöjligt, att tjäna pengar.
Varför agerar 30-40 % av kvinnor på det här sättet?
Ett sätt att belysa fenomenet är att titta på vår arts evolutionära historia.
Vår linje startade någonstans i Tugen Hills för 8-6 miljoner år sedan (Pickford, 2006; Pobiner, 2016). De levde hela livet i samma dunge på samma villkor som andra apor.
Observation av däggdjur visar att män har en normativ inverkan på avkommans anpassning (Macrae, 2021). För vår art - Homo Sapiens Sapiens - är papparollen avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, inklusive visuospatial perception.
Varför har vår arts avkommor annorlunda behov jämfört med andra däggdjur?
Cirka 3,5 miljoner före nutid ändrade de kost och lade benmärg och kött på tallriken, vilket triggade en expansion av deras hjärnor, från occipitalobeben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Det gav utrymme för nya mentala förmågor.
2,8 miljoner år före nutid var vårt genus, Homo, etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor var ca 50 större (~600 cc) vilket möjliggjorde etablering av nya mentala förmåga - ett kulturellt språk framträdde (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017).
1,8 miljoner år före nutid förändrade de livsstil och blev jägare och samlare. Det sammanfaller med framträdandet av mentala förmågor som social kognition och exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge och Wynn, 2018).
Vår linje startade någonstans i Tugen Hills för 8-6 miljoner år sedan (Pickford, 2006; Pobiner, 2016). De levde hela livet i samma dunge på samma villkor som andra apor.
Observation av däggdjur visar att män har en normativ inverkan på avkommans anpassning (Macrae, 2021). För vår art - Homo Sapiens Sapiens - är papparollen avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, inklusive visuospatial perception.
Varför har vår arts avkommor annorlunda behov jämfört med andra däggdjur?
Cirka 3,5 miljoner före nutid ändrade de kost och lade benmärg och kött på tallriken, vilket triggade en expansion av deras hjärnor, från occipitalobeben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Det gav utrymme för nya mentala förmågor.
2,8 miljoner år före nutid var vårt genus, Homo, etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor var ca 50 större (~600 cc) vilket möjliggjorde etablering av nya mentala förmåga - ett kulturellt språk framträdde (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017).
1,8 miljoner år före nutid förändrade de livsstil och blev jägare och samlare. Det sammanfaller med framträdandet av mentala förmågor som social kognition och exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge och Wynn, 2018).
200 000 före nutid. Ett moderna samhället började formas och ett grammatiskt språk framträdde. Det blev en vägdelare - A fork in the road (Pagel, 2019). Det betyder att vissa levde kvar i gamla beteendemönster medans andra började anta nya, för arten och individen mer framgångsrika beteendemönster - samarbete.
Eftersom forskning sedan åtminstone 1960-talet visat att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma, blir mammornas initiativ, men framför allt myndighetspersonals agerande, alarmerande.
Notera att de fyra (4) kvinnorna en gång i tiden sökte upp dessa män med syfte att fortplanta sig. För de flesta däggdjur innebär det att de kvinnliga däggdjuren byter mat mot sex.
Det är också känt att kvinnor rent biologiskt har vissa icke-deklarativa försvarsstrategier. Ett sånt är att göra sig till offer eller till och med börja gråta för påverkas andras empati; gråt innehåller feromoner som slår av sexualdriften och triggar medkänsla hos män (Gelstein et al. 2011):
Länk till källan.
Rekordet i offermentalitet exemplifieras kanske av artisten Louise Hoffsten. Efter att ha blivit lämnad av sin första man före 1996, gråter hon i i TV 2012 och i en senare intervju 2018. Notera att det gått 16 respektive 22 år sedan skilsmässan och att Hoffsten var omgift i 9 respektive 15 år. Hoffsten går så långt som att skylla sin sjukdom (MS) på mannen som lämnade henne.
Räddning var enligt Hoffsten (2012) hennes nya man som tydligen gav henne det Hoffsten kallar “en spark i arslet”:
Länk till källan.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Här är lite lästips:
28 september 2022: Vad är egentligen mental ohälsa och hur når man mental hälsa?
4 oktober 2022: How can we improve mental well-being? (Eurofound)
7 oktober 2022: Hur hänger social kognition, theory of mind, medkänsla och emotionell och social anpassning ihop?
11 oktober 2022: Hur kan 25 % av ungdomarna känna sig ensamma (mental ohälsa) i världens lyckligaste land?
22 oktober 2022: Is Alzheimer's Disease just another form av diabetes? The case of Finland.
16 november 2022: Barnrättsdagarna, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig.
17 november 2022: Jämlikt Föräldraskap Idéseminarium - mammor borde ge större utrymme till pappor.
20 november 2022: På internationella mansdagen skyller mediapersonligheten Carina Bergfeldt sin sannolika relationsaggressivitet på fel förälder!?
25 november 2022: Kommer polisen snart att börja jaga män och fortsätta ignorera kvinnors våld i nära relationer?
14 december 2022: Varför är det så svårt att diskutera våld i nära relationer från ett vetenskapligt perspektiv?
17 december 2022: Barn drabbas när personal inom socialtjänst och andra myndigheter bistår mammor som isolerar barn.
19 december 2022: Diskrimineringsombudsmannen Stenman har tagit bort faktoid information om våld i nära relationer från hemsidans framsida.
31 december 2022: [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera
ett barn från sin pappa.
5 januari 2023: Varför misstolkar allmänheten risken att drabbas av våld i nära relationer? Om förmågan att hantera sannolikhet framåt i tiden
9 januari 2023: Polisen: Arbetet mot mäns våld mot kvinnor riskerar att hamna i skymundan. En kommentar
10 januari 2023: [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldralalienation
No comments:
Post a Comment