Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
På internationella mansdagen, d.v.s. en dag då vi borde hylla män och speciellt pappor, viker en Carina Bergfeldt, känd för att hon jobbat på TV4 och Aftonbladet, av någon anledning ut sitt liv och mentala ohälsa i Expressen.
“Pappan var nära att knäcka henne. Nu inser SVT-stjärnan Carina Bergfeldt att hon ärvt en av hans mörka egenskaper – och oroar sig för att hon ska föra vidare hatet till sin son. Hon känner sig programmerad att samla elaka saker om sina närmaste. – Den dagen jag behöver det kan jag fan få dig att ligga på marken i fosterställning och kvida för att jag säger så hemska saker till dig, säger hon”.Länk till källan.
Diskursen handlar om att Bergfeldt kommit till (1) insikt, om (2) sina mörka egenskaper, (3) att känna sig programmerad att samla elaka saker om sina närmaste, (4) att det handlar om ett arv efter (5) sin pappa!? Om detta påstår sig Bergfeldt känna (6) oro.
För att tolka information om enskilda fall på ett korrekt sätt bör man utgå från generella typ-modeller som sammanställt enligt de regler som definieras vetenskaplig metod. Det ökar sannolikheten att bilden blir korrekt.
Utan att blanda in Freud (1856 – 1939) förstår de flesta att upplevelser under barndomen, då barnets hjärna och psyke är som mest sårbara (plastiska), spelar en avgörande roll i den här ekvationen.
Man bör också känna till att psykets episodiska minne är konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007). Det betyder att när vi återger händelse ur våra liv, då berättar vi som regel en historia som passar den aktuella situationen.
Bergfeldt är enligt egen utsaga manipulativ på ett destruktivt sätt. På något sätt har hon tillsammans med personalen på Expressen kommit överens om att göra en intervju om detta där hon skuldbelägger sin pappa. Och det sker på internationella mansdagen.
Det passar Bergfeldts beskrivning om sig själv: (3) känner sig programmerad att samla elaka saker om sina närmaste. Beskrivningen är konstistent med beskrivningar om störningar i den neuropsykologisk anpassningen och utvecklingen. Det handlar om exekutiva funktioner.
Barns exekutiva funktioner anpassning, packas upp och utvecklas intensivt under de första levnadsåren och manifesteras i skolprestation från 10 års ålder och uppåt (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).
Papparelationen spelar en avgörande roll (Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):
“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).I de allra flesta fall är det mammor som abonnerar på rollen som förälder under barnets första levnadsår. Och kvinnor uttrycker inte sällan dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994) och relationsaggressivitet (Hyde, 2005).
Baumrind (1966) visar att barn som upplever styra-och-ställa- eller låt-gå-föräldraskap (oftast mamman) tappar emotionell anpassning och kognitiv utveckling jämfört med barn som upplever ömsesidigt resonerande.
Hart och Risley (1995) genomförde en intressant studie. De spelade in samtal i olika hem och avkodade dessa (skrev av det som sades på banden och gjorde noteringar om tonfall och liknande). Slutsatsen var att barn som under de första tre levnadsåren fick uppleva ett "akademiskt" samtalsklimat i hemmet vann 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som tvingades uppleva styra-och-ställa föräldraskap.
Det betyder att barn som tvingas avstå sin viktiga papparelation och istället tvingas uppleva mammors relationsaggressivitet missar chansen att göra den resan som Maslow (1908 – 1970) beskriver i sin teori om självöverskridande. I och med att de aldrig blir bekräftade hemma fortsätter de söka denna bekräftelse upp i vuxen ålder.
Tanken på självöverskridande förekom även i Erik Homburger Erikson (1902 – 1994) livsstadiemodell. Erikson's modell blev utgångspunkt för sociologen Lars Tornstams (1943 – 2016) Gerotrancendence. Slutsatserna från Dr. Tornstams forskning var att de som haft mer positiva övergångar mellan livsstadierna (kriser i Eriksons teori) nådde överskridande (trancendence) i större utsträckning jämfört med dem som färre positiva dito.
Värt att notera. I takt med att man blir äldre spelar biologiska markörer en allt större roll, d.v.s. man blir mer lik som könslika förälder.
I Bergstedts fall: hennes mamma. Om mamman är relationsaggressiv (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005), då finns en betydande risk att dottern blir det också.
Barn som får uppleva ömsesidigt bestämmande blir som regel självständiga och kan därmed göra Maslows resa. Notera att det inte handlar om den berömda pyramiden, eller självförverkligande, utan snarare själv-överskridande – utvidgning av personliga gränser, inklusive, potentiellt, uppleva andliga idéer som att betrakta sig själv som en integrerad del av universum (Samtal mellan Scott Barry Kaufman och någon av författarna; Bridgman, Cummings och Ballard). Det rimmar med anpassning, upppacking och utveckling av de exekutiva funktionerna.
Och eftersom forskning påvisar en betydande effekt av föräldrarelationer, speciellt papparelation, på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (a.ka. exekutiva funktioner), är det lätt att förstå att dessa kvinnors agerande ökar risken för att deras barn ska drabbas av depression, försämrade skolresultat liksom ökad risk att utveckla antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).
Det känt att flickor och pojkar påverkas olika när de berövas sin pappa-relation. I det här fallet är vi intresserade av flickorna (Bergstedt).
Under våren 2022 uppmärksammades ett förtalsfall i USA där skådespelaren Amber Heard anklagat sin f d man för våld i nära relationer. Det psykologiska utvärderingen visade dock att Heard var förövaren av våld i nära relationer, d.v.s. relationsaggressivitet, och att hon led av Borderline och histrianik personality disorder.
Här är mina kommentarer till Heard's konflikt:
Is law or science the better option to decide truth from false, and cause and effect? The case of a famous legal battle
Domstolsprocessen mellan Amber Heard och Johnny Depp - vem är förövare av relationsaggressivitet?
Juryn ansåg att Amber Heard påståenden var falska. Hennes mentala ohälsa och historia som förövare av våld i nära relationer talade emot henne
Amber Heard's lawyer Elaine Bredehoft is now touring American talk shows to deny women's domestic violence in general and Amber Heard's domestic abuse in particular
Amber Heard Responds to Johnny Depp's Message About Moving Forward: 'Women's Rights Are Moving Backward'. A Comment
Michele Dauber, a professor of law, attacks Camille Vasquez on Twitter after the evidence showed that Amber Heard was the perpetrator of Domestic abuse
Why can't Amber Heard give up [her conflict], admit and move on?
Ergo. Carina Bergstedt beskrivning av sig själv passar (liknar) både beskrivningen av barn som tappat sin emotionella och sociala anpassning som en funktion av uppfostringsstil som i sin tur hämmar kognitiv utveckling och självöverskridande, liksom Heards diagnos. Det indikerar att hon inte upplevt ömsesidigt bestämmande, haft fri tillgång till sin pappa och att beskrivningen om honom är konstruktiv (påhittad). Det mest sannolika är att Bergfeldt fortsätter manipulera genom att skylla sina tillkortakommanden på män, d.v.s. det vanligaste tricket som de flesta också går på. Att det sker på internationella mansdagen gör det hela graverande.
Läs tidigare artiklar om kvinnors förnekande av relationsaggressivitet och förklaringsmodell: Barnrättsdagen, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig.
Efter att den här artikeln publicerats, avregistrerade Bergfeldt sitt Twitterkonto.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
No comments:
Post a Comment