Hur hänger social kognition, theory of mind, medkänsla och emotionell och social anpassning ihop?

Medkänsla motiverar människor att ge av sig själva för att lindra andras fysiska, mentala eller känslomässiga smärtor. Är det ett biologiskt eller ett kulturellt drag? Och i så fall: hur uppstod detta drag? Vår linje går tillbaka 7 miljoner år till Tugen Hills. Alla har frontalkortex och de mentala förmågor som ryms. Men emotionell anpassning och kognitiv utveckling är beroende av det som sker i under tidiig uppväxt. Papparelationen är avgörande. 2 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Medkänsla motiverar människor att ge av sig själva för att lindra andras fysiska, mentala eller känslomässiga smärtor. Är det ett biologiskt eller ett kulturellt drag? Och i så fall: hur uppstod detta drag?

Det är känt att:

1. vår så kallade linje startade i Tugen hills mellan Viktoria- och Turkansjön för ca 7 miljoner år sedan (Pickford, 2006).
   
   
2. våra förfäder började äta animaliskt baserad mat för ca 3,5 miljoner år sedan vilket startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Från nackloben och framåt (Dunbar, privat konversation, februari 2020).
   
   
3. vårt genus existerade för 2,8 miljoner år sedan(Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015).
   
   
4. Ett kulturellt språk framträdde med vårt genus (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017). Aiello och Dunbar pekar på behovet att hålla lite styr på gruppen. Everetts argument liknade Aiello och Dunbars, men trycker snarare på socialt kognitiva aspekter, som samarbetet. “They had what it took to invent language – and language is not as hard as many linguists have led us to believe. If you have symbols in a linear order then you have a grammar (Everett).”
   
   
5. Målorienterad prospektion framträdde tillsammans med exekutiva funktioner (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001).
   
   
6. social kognition - rytmisk synkronisering av beteende, parallellt med att de blev jägare och samlare (1,8 må; Coolidge och Wynn, 2018).
   
   
7. Ett grammatiskt språk och theory of mind (Pagel, 2019; länk till den första av Pagels fyra (4) Giffordföreläsningar ).
   
   
8. Konstruktivt minne (~70 000 år före nutid; Ambrose, 1998, 2010; Schacter och Addis, 2007).
   
   
9. Medkänsla (Compassion; ~70 000 år före nutid)Vid en konferens på Sigtunastiftelsen för några år sedan gjorde en paleoantropolog, jag kommer inte ihåg hennes namn, en presentation av en studie som omfattade arkeologiska fynd från handikappade vuxna. Forskaren menade att det visade förekomst av medkänsla, att skilja från empati, för ca 50 000 år sedan. Förekomsten hade en heterogen spridning över Europa vilket indikerar att det inte är ett biologiskt men ett kulturellt fenomenen, dvs. det som inom socialpsykologi kallas emotionell och social anpassning (Österberg, 2004).

Det som gör oss till fungerande människor kallas emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling. Uppackningen och utvecklingen av dessa förmågor är som intensivast under de första levnadsåren. Och det verkar finnas två faktorer/aspekter som är extra avgörande.

Näring. Människor som avstår den mat som gav utrymmer för mental anpassning och utveckling rapporterar mentala utmaningar (Dobersek et al. 2020, 2021; Ede, 2019).

Föräldrarelationer och speciellt relationen till pappa. Barn som vid 3 månader ålder har en tät och nära papparelation har bättre kognitiv utveckling (Sethna et al. 2017).

Barn som erfar ömsesidighet snarare än styra-och-ställa eller låt-gå-attityd av föräldrarna runt fyra års ålder, har bättre emotionell anpassning och därmed kognitiv utveckling vid 10 års ålder och därefter (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; ; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Utan pappa ökar risken för det som kallas antisocialt beteende antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter