Ledare: Nya idéer behövs för skolsvenskan – ska svenskan alls betygsättas? En kommentar

Sannfinländarnas Riikka Purra hävdar att svenska språket hämmar ural-finländares självbild. HBLs chefredaktör menar att det kanske vore ide att slopa betyg för svenskaundervisning. Folketingets Gestrin menar å andra sidan att det behövs mer svenskundervisning i Finska skolor. Vad säger forskning? Språk uppstod för att vi skulle kunna prata med varandra och lösa problem tillsammans. I Fennoskandia har svenska varit det dominerande språket som genom släktskapet med andra europeiska språk fört upplysning till det svenska riket som under drygt 700 år inkluderade Finland. Implementering av uralisk-finska, fennomani, har gått trögt. Trots stora insatser har uralisk-finskan efter 112 år nått en 87 % utbtredning. Trots stort motstånd av finska myndigheter har svenska ändå en 47 % utbredning. Det finns flera indikationer som visar att svensk-språkiga finländare mår fysiskt och mentalt bättre än ural-finländare. Ergo. Det är viktigt för Finland att barn och unga lär sig svenska. 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

HBLs chefredaktör Erja Yläjärvi kommenterar Sannfinländarnas partiledare Riikka Purra som tydligen påstår att skolsvenskan hotar ural-finskspråkigas självbild. Yläjärvi, som själv av uralisk-finsk bakgrund frågar:

Länk till källan. En passage i Yläjärvis text är oroande. För Finland:

I helt finskspråkiga regioner finns det heller inte någon större motivation bland tonåringar att studera svenska.

Svenskans framtid i Finland ser inte speciellt positiv ut och den obligatoriska skolsvenskan har inte klarat av att ändra på det.

Det följdes av en kommentar från Folketinget och Svenska folketinget.

Länk till källan.

För att förstå vad detta handlar om bör man ha en förståelse om vad språk är liksom vad språk betyder i en finsk kontext. Finland är sedan vikingatidens slut svenskspråkigt och sedan mitten av 1800-talet Ural-finskspråkigt.

Varför har vår art - Homo Sapiens Sapiens - ett språk?

Språket verkar ha framträtt efter att vårt genus framträdde före ca 2,8 miljoner år sedan (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Och syftet var dels att lyfta fram till sig och därmed öka sannolikheten för de egna genernas överlevnad (Mercier och Sperber, 2011), dels för att hålla koll på en grupp och kunna samarbeta (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017). I takt med att världen blivit en bättre plats att leva på har resonerande blivit vanliga (Pinker, 2011, 2018).

The most important psychological contributor to the decline of violence over the long term may instead be reason: the cognitive faculties, honed by the exchange of ideas through language, that allow us to understand the world and negotiate social arrangements (Pinker, 2011).

Man bör också komma ihåg att språk lärs genom implicita processer under de första fem levnadsåren som den kognitiva utvecklingen är som intensivast (Gopnik, 2016; Seger, 1994),

När man diskuterar språk är därför nyttan avgörande. Den som inte kan det språk som används i närområdet kommer att hämmas när han eller hon ska bygga sociala nätverk (Coolidge och Wynn, 2018).

Men med lokalt bör utblicken vara bredare än den bostadsort man lever i för tillfällen. Man bör titta på vilket språk som möjliggör bäst sociala möjligheter.

Finland består av två språkkulturer, den svensk-finska och den uralisk-finska. Det är spänningen mellan dessa kulturer som Purra, Yläjärvi och Gestrin kommenterar. Notera att de inte resonerar med varandra.

Med vilket språk kan den enskilda finska individen att skapa ett självständigt liv?

Purra och hennes parti Sannfinländarna menar att uralisk-finska är Finlands ur-språk. Stämmer det?

På riktigt var Finlands urbefolkning en mix av migranter från söder samt en senare migration av nomader från norra Sibirien. De sistnämnda dominerade området fram till 1000 AD (Lamnidis et al. 2018). När kristendomen trängde undan hedniska kulturer påbörjades en process som ledde till att Estland och södra Finland blev del av det Svitjod.

Enligt legenden startade det hela med [kung] Erik den heliges Jedvarssons (1125-1160) och biskop Henriks korståg. Det första. Uppgiften bestrids av Drs. Martin Hårdstedt och Hernik Meinander som menar att det saknas skriftliga belägg för händelsen.

På detta följde ett andra korståg som leddes av Birgel Jarl (1210-1266). Jarl tillhörde Bjälboätten och som av en händelse bär Finlands statsministerresidens namnet Villa Bjälbo.

Det ledde till att Finland fick sin första konstitution.

1550 Grundade Gustav Vasa (1496-1560) Helsingfors.

1561 (-1721) blev Estland del av det svenska riket. tiden beskrivs som den lyckliga tiden.

På 1600-talet startade upplysningen (Pinker, 2018) som spreds till norden, via Sveriges kopplingar i Europa. 1632 grundade drottning Kristina Tartu universitet.

1640 grundade drottning Kristina den kungliga Akademien i Åbo som flyttade och blev Helsingfors universitet.

1748 påbörjades byggandes av Sveaborg, som blev Östra rikets andra stad efter Åbo.

1808 invaderade ryska styrkor Sveaborg.

Här är det värt att notera att Ryssland invaderar ett territorium som under drygt 700 år varit svenskspråkigt och där svensk-kulturell sedan århundaden sitter djupt i väggarna.

Kommendören Cronstedt valde att kapitulera. Det ledde till att Finland blev del av Ryssland.

För att fjärma Finlands befolkning från moderlandet beslutade Ryssland att det svenska språket skulle bytas. Men man valde inte ryska utan ett språk som aldrig haft utbredning i landet - uralisk-finska.

1810 startade därför fennomanrörelsen som brukar beskrivas som nationalromantisk eller etnoromantisk.

1835 publicerade Lönnrot det uralisk-finska eposet Kalevala som erhöll nationalstatus.

1848 publicerade Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) första delen av Färniks ståhls sägner. Första och sista versen bildade också Vårt land - Finlands nationalsång. Notera att Runeberg var svenskspråkig.

1863 grundades Finska partiet vars syfte var att sprida det uralisk-finska språket.

1867 översätts Runebergs Vårt land till uralisk-finska.

1870 talade dock 75 % av Finländarna svenska.

Efter 60 år av idogt arbete och sannolikt stora investeringar, har effekten av försöken att tränga undan svenska varit knapphändig - spridningen är bra 25 %.

1800/1900 var svenska huvudspråket vid Riksarkivet.

1906 grundades Svenska folkpartiet.

1910 talade 50 % av Finländarna.

Efter 100 års idogt arbetet och sannolikt stora investeringar, har uralisk-finskan fått 50 % utbredning.

När man aktionsforskar - utvinner information i samtal med andra - får man ofta höra att svenska språket hördes överallt i Helsingfors för 50 år sedan. Dessa vittnesmål finns inte nedtecknade och utgör viktiga historiska markörer. En annan aspekt är språksjälvkänslan. Många av de finländare jag mött vågar inte tala svenska med svenskar. Det tror att deras dialekt inte räcker till. Detta förklaras av sociolekt.

1995. När Finlands landsbygdsparti gick i konkurs reste sig ett nytt parti ur dess aska - Sannfinländarna. Deras utgångspunkt är lik Finska partiets: en vurm för det uralisk-finska. Det verkar också som att de tror att uralisk-finska är Finlands urspråk. Jämför Lamnidis et al. 2018.

2022. Trots 212 år hård marknadsföring inklusive stora mängder skattemedel, har uralisk-finskan fått en 87 % utbredning i Finland.

Och det ovan nämnda, vilket manifesterar ett betydande motstånd, talade 47 % av Finländarna svenska.

Notera. 5 % av den finländska befolkningen registrerar sig som svenskspråkig. Många misstolkar detta som att det representerar svenskans utbredning i Finland.

Varför har implementeringen av uralisk-finska gått så trögt?

Svenska, eller skandinaviska, talas i hela Fennoskandia. Skandinaviska har släktskap med germanska och latinska språk.

Det finns över 200 ord i engelskan som urspringer från skandinaviska språk. Även om skandinaviska har fler likheter med engelskan jämfört med tyskan, så har svenska och tyska samma proto-germanska ursprung och tros vara det språk som talades av de första indoeuropeiska nybyggarna som anlände till norra Europa för cirka 3700 år sedan (Larsen). Till detta ska läggas att det finns över 100 Italienska ord som är nästan identiska med skandinaviska ord.

De finländare som talar svenska får inte bara tillgång till hela Fennoskandia, de bygger en germanskt-latinskt neuropsykologisk minnesstruktur som kan användas för att lära sig något av de anknytande språken. Det är förstås en enorm fördel.

De som bara lär sig uralisk-finska bygger en neuropsykologisk minnesstruktur som saknar de element som finns i germanska-latinska språk. De har svårare att lära sig och uttala engelska, tyska och andra europeiska språk jämfört med svenskspråkiga. Det är förstås en betydande nackdel.

Vid sin Giffordföreläsning 2019, nr 3, berättade atropologen Mark Pagel om stamstänkande. I den första exemplet beskriver han Papua nya Guinea där byarna ligger uppradade efter varandra och där alla byar talar olika språk. De hålls isär med stamtänkande. Nästa exempel är Finland och den psykologiska gräns som utgörs av Nöteborgstraktatet (1323). Pagel menar att de som bor norr därom inte gärna beblandar sig med de som bor söderut. När jag talar med finska forskarkollegor som neurovetenskap berättar de att samlar data från norra Finland. Enligt dem beror det på att biologin är mer homogen.

Svenska är fortfarande, efter drygt 1000 år, handelsspråket runt Östersjön, d.v.s. är gemensamt för Sverige, Finland och delvis Estland där svenskan fortfarande har en viss utbredning.

2022, på våren,

• meddelade undervisningsministeriet att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy,
• meddelande Helsingfors polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är deras största problem.

Den rimliga slutsatsen är att svenska kommer att fortsätta vara vägen till omvärlden för finska ungdomar.

Notera att dessa negativa saker har större utbredning bland dem som inte talar svenska.

Purras oro om den uralisk-finska självbilden är sannolikt det utanförskap som de som inte lär sig svenska får uppleva och som sannolikt leder till dålig språksjälvkänsla.

Yläjärvis ide att betygen skulle tas bort för skolsvenskan skulle innebära en devalvering av svenskan i Finland. Det är viktigt att visa unga människor att svenskan är viktig för att de ska växa upp till självständiga individer som kan resa i Sverige.

Gestrins argument att finska barn borde läsa mer svenska rimmar med forskning. Att ha svenska språket närvarande under uppväxten är avgörande. Ergo. Det är viktigt för Finland att barn och unga lär sig svenska.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter