Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I den första artikeln om detta fall framkom att mamman hade mentala utmaningar - (1) har en historia med mentala utmaningar - hon uppfyller fyra av nio kriterier för emotionellt instabil personlighetsstörning, (2) vägrar tala med pappan, (3) har anklagat pappan för psykiskt våld (som är typiskt kvinnligt), (4) låter sin nya man agera chaufför när barnen ska återse sin viktiga pappa. Det fick barnen att må dåligt. Nya uppgifter gör dock gällande att hon länge haft diagnosen Borderline Personality Disorder (emotionellt instabil personlighetsstörning), liksom missbruk och ätstörningar. Sånt har sitt ursprung i barndomen - Complex Childhood Trauma. Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).
Detta fall liknar fallet där Victoria Håpnes i sin roll som anställd vid Värmlands tingsrätt använt cherry picking - suppressing evidence, or the fallacy of incomplete evidence is the act of pointing to individual cases or data that seem to confirm a particular position while ignoring a significant portion of related and similar cases or data that may contradict that position. Cherry picking may be committed intentionally or unintentionally (Klass, 2008).
Håpnes valde helt sonika ut dokument som bekräftade hens och annan domstolspersonals övertygelse om moderspresumtionen. Men dokumentet som Håpnes valde ut var till stora delar övermålat med svart. I den akademiska världen innebär ett sånt beteende vissa etiska utmaningar (min diplomatiska beskrivning). Paradoxen var att Håpnes flera månader tidigare fått ta del av forskningsbaserade fakta som visar att och varför barnet mådde och mår dåligt - på grund av mammans relationsaggressivitet. Ändå valde Håpnes bort dessa fakta.
I det aktuella fallet har nya omständigheter framkommit som visar att mamman länge haft just diagnosen Borderline personality Disorder (emotionellt instabil personlighetsstörning enligt ICD) liksom missbruksproblem och ätstörningar. Liksom Heard skyllde hon detta sin f d man (pappan till deras barn). Men liksom Heard hade mamman dessa problem innan hon träffade pappan. Därför återfinns förklaringen, precis som i fallet med Heard, i hennes uppväxt. Och de mentala utmaningarna sitter i länge. Ändå lyckades mamman få till en friskskrivning. Den gjordes av en vän (terapeut) med syfte att kunna ta kontroll över de gemensamma barnen. Liksom Håpnes och socialtjänsten i Örebro hade personalen inom socialtjänst-, Åberg och Ekman, liksom domstolsväsendet, Peter Stafverfeldt och Cecilia Isgren, även i detta fallet kännedom om mammans mentala situation och förklaringsmodell. Detta fall följer således ett mönster som återfinns i andra vårdnadsfall.
Med de nya uppgifterna kan vi betrakta fallet i ett kronologiskt perspektiv. Värt att notera: mamman har en hög intelligens. BPD handlar, förenklat, således om störning i den emotionella anpassningen.
Det första 12 åren av mammans uppväxt finns inte redovisade. Men rent generellt kan man säga att ett barns kognitiva utveckling är intensiv under de första fem levnadsåren. Därför är det viktigt att barnen får uppleva ett sunt om ordrikt samtalsklimat (Hart och Risley, 1995). Föräldrars uppfostringsstil spelar också en betydande roll - barn behöver lära sig att förhandla och att resonera (Baumrind (1927-2018)). Sedan följer en socialiseringsprocess fram till puberteten då en rad hormoner frisätts som gör att barnet övergår till att bli en så kallad ungdom - första steget in i vuxenvärlden. Mellan 1:a och 10:e födelseåret pågår också så kallad apoptosis - hjärnan släcker ner nervceller som inte används (Coolidge och Wynn, 2018). Om något gått snett, speciellt under de första fem åren, då syns det senare i livet. I få fall handlar det om neuropsykiatri (< 1 %). I de flesta fall handlar det om dåliga hemförhållanden (störning av emotionell och social anpassning). Och i de flesta fall med dåliga hemförhållanden handlar det om en relationsaggressiv mamma (med mentala utmaningar).
De nya uppgifterna gör gällande att mammans egen mamma anklagat sin dotter för att vara "problematisk" och att dotterns problem skulle har börjat när hon var i 12-års åldern.
Relationsaggressivitet är ett kvinnligt fenomen (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Och eftersom den sannolika förklaringen är mentala ohälsa gavs i den artikeln även en redogörelse för diagnosering av mentala hälsa genom fallet Amber Heard. Heard hade på samma sätt som mammorna i de fall som redovisats i artikelserien [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar ... skuldbelagt sin före detta man för att ha förorsakat henne PTSD (det som också Håpnes valde ut).
Psykologen Shannon Curry fick i uppdrag att diagnosera Heard, d.v.s. att testa om Heards påstående stämde. Dr Curry använde flera instrument, dels för att hitta rätt diagnos, dels för att validera diagnosen. Resultatet blev att hon kunde avvisa Heards påståenden till förmån för diagnosen Borderline Personality Disorder (BPD) och Histrionic Personality Disorder som en funktion av Complex Childhood Trauma. Curry noterade att dessa problem hänger med länge ...
I det aktuella fallet har nya omständigheter framkommit som visar att mamman länge haft just diagnosen Borderline personality Disorder (emotionellt instabil personlighetsstörning enligt ICD) liksom missbruksproblem och ätstörningar. Liksom Heard skyllde hon detta sin f d man (pappan till deras barn). Men liksom Heard hade mamman dessa problem innan hon träffade pappan. Därför återfinns förklaringen, precis som i fallet med Heard, i hennes uppväxt. Och de mentala utmaningarna sitter i länge. Ändå lyckades mamman få till en friskskrivning. Den gjordes av en vän (terapeut) med syfte att kunna ta kontroll över de gemensamma barnen. Liksom Håpnes och socialtjänsten i Örebro hade personalen inom socialtjänst-, Åberg och Ekman, liksom domstolsväsendet, Peter Stafverfeldt och Cecilia Isgren, även i detta fallet kännedom om mammans mentala situation och förklaringsmodell. Detta fall följer således ett mönster som återfinns i andra vårdnadsfall.
Med de nya uppgifterna kan vi betrakta fallet i ett kronologiskt perspektiv. Värt att notera: mamman har en hög intelligens. BPD handlar, förenklat, således om störning i den emotionella anpassningen.
Det första 12 åren av mammans uppväxt finns inte redovisade. Men rent generellt kan man säga att ett barns kognitiva utveckling är intensiv under de första fem levnadsåren. Därför är det viktigt att barnen får uppleva ett sunt om ordrikt samtalsklimat (Hart och Risley, 1995). Föräldrars uppfostringsstil spelar också en betydande roll - barn behöver lära sig att förhandla och att resonera (Baumrind (1927-2018)). Sedan följer en socialiseringsprocess fram till puberteten då en rad hormoner frisätts som gör att barnet övergår till att bli en så kallad ungdom - första steget in i vuxenvärlden. Mellan 1:a och 10:e födelseåret pågår också så kallad apoptosis - hjärnan släcker ner nervceller som inte används (Coolidge och Wynn, 2018). Om något gått snett, speciellt under de första fem åren, då syns det senare i livet. I få fall handlar det om neuropsykiatri (< 1 %). I de flesta fall handlar det om dåliga hemförhållanden (störning av emotionell och social anpassning). Och i de flesta fall med dåliga hemförhållanden handlar det om en relationsaggressiv mamma (med mentala utmaningar).
De nya uppgifterna gör gällande att mammans egen mamma anklagat sin dotter för att vara "problematisk" och att dotterns problem skulle har börjat när hon var i 12-års åldern.
Huga! vilket trist uttalande.
Inget barn mår bra av att höra sån dynga. Man förstår intuitivt att både Baumrinds och Hart och Risley respektive modeller förklarar att mamman hade en rätt utmanande barndom.
Alltså. Det kan vara så att beteendet synliggjordes vid 12 års ålder, men det är lika osannolikt att det uppstod då - det uppstod långt tidigare som en funktion av hemförhållanden. Det sätter förstås sina spår. I detta fallet missbruk och ätstörningar, och, som det verkar, ett flyktbeteende (fight-flight), från mamman.
2017 rapporterade två terapeuter var för sig att mamman haft ätstörningar under uppväxten. Så här skriver American Psychological Association (APA) om ätstörningar:
2017 rapporterade två terapeuter var för sig att mamman haft ätstörningar under uppväxten. Så här skriver American Psychological Association (APA) om ätstörningar:
any disorder characterized primarily by a pathological disturbance of attitudes and behaviors related to food, including anorexia nervosa, bulimia nervosa, and binge-eating disorder. Other eating-related disorders include pica and rumination, which are usually diagnosed in infancy or early childhood.Alltså. Ätstörningar startar tidigt i livet. Det bekräftar bilden, att mamman haft en problematisk uppväxt, med skuldbeläggande från hennes egen mamman. Huga!
Med utgångspunkt från Shannon Currys detaljerade vittnesmål kan man således anta att mammans mentala problem orsakats av något form av Complex Childhood Trauma och att detta nu är på väg att överföras till nästa generation - barnen mamman bråkar om.
Med stöd i vetenskapens kan man anta att den utmanande uppväxten stört ut mammans emotionella och sociala anpassning (Österberg, 2004). Det möjliggjorde för terapeuterna att ge diagnosen Borderline Personality Disorder (DSM) som i ICD:s katalog kallas emotionellt instabil personlighetsstörning.
Mamman visade ändå att hon försökte kommunicera med sin mamma (barnens mormor), d.v.s. det beteende som alla barn som inte blivit bekräftade av sina föräldrar under uppväxten visar upp. Och det sker genom att hon tar ansvar för sin mammas agerande. Allt för att barnens mormor ska dyka upp på barnens födelsedagskalas.
Men ett barn har ingen skyldighet att be sina föräldrar om ursäkt för saker som skett under uppväxten. Det är föräldrarnas ansvar att skapa goda hemförhållanden under ett barns uppväxt.
2018 blev mamman plötsligt friskskriven.
Kan det vara så att mamman, som har hög intelligens, lyckats manipulera terapeuten att tro att hon nu var frisk. I fallet Amber Heard visade Dr Curry hur viktigt det är att använda instrument även för att validera diagnoserna.
Det verkar vara så och lite till. Enligt uppgift var mamman sedan många år kompis med terapeuten och hon ska mer eller mindre bett denne om att få bli friskskriven för att öka sannolikheten att nå egen makt och kontroll över barnen.
Det som sedan följer är att barnen börjar bli det som vård-, dagis och skolpersonal brukar rubricera som utåtagerande. Det betyder att de började tappa sin emotionella och sociala anpassning som en funktion av isolering från pappan (Österberg, 2004).
Detta manifesterades genom svårigheter med koncentration (att fokusera; frånvaro av emotionell anpassning). Personalen använder spekulativa begrepp som "affektsmitta" men undviker att ta upp det uppenbara: att förklaringen är mammans konflikt gör att barnen inte får tillbringa tillräckligt med tid hos sin pappa.
Det är ju känt ju att papparelarationen har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning (Macrae, 2021); barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004).
Vårdpersonal verkar dock inte alls vilja se mammor som initiativtagare till vårdnadskonflikter vilket synliggörs i deras rapport. Där ersätts mammans konflikt med faktoiden föräldrarnas konflikt. Men om vårdpersonalens rapport stämmer synliggörs mammans flyktbeteende även för barnen. Det verkar som att hon använder taktiken att försvinna för att göra barnen oroliga. Det gör barn mer osjälvständiga.
Under nyåret framkom att mamman fått ett vredesutbrott mot ett av barnen (det andra barnet kan omöjligt ha missat det). Barnet hade påtalat att hen hellre ville bo hos pappa. Det fick kaffet att koka över för mamman. Det är onormalt att en förälder tappar humöret för såna saker. En normalt fungerande förälder bejakar den önskan och ser till att barnet får ringa sin pappa så att de kan ordna ett möte för kram och lek. Och vill barnet bo hos pappa ska naturligtvis barnet få göra det. Notera att mammans beteende överensstämmer med diagnoskriterie (c) för Borderline Personality Disorder: okontrollerbara humörutbrott.
Om man väger samman beteenden från personalen i socialtjänsten (Bergman, Ekman, Kumlin och Åberg), domstolsväsendet (Håpnes, Isgren, Stafverfeldt) och vårdinrättningarna (inga namn återgivna så vitt är känt i detta nu), anar man ett mönster: att personal inom detta kollektiv väljer ut beskrivningar som passar deras övertygelse. Det finns flera etablerade förklaringsmodeller:
- papporna är helt vanliga och produktiva män. Ett par jobbar inom psykvården.
- Mammorna har, utan undantag, mentala utmaningar. De flestas beteende är konsistent med diagnoser som Borderline Personality Disorder liksom Histrionic Personality Disorder. Här uppstår ett dilemma. Ingen vill blir utpekad som psykiskt störd. Men om man förnekar, då har man kvar de mentala utmaningarna. Jämför med att bryta benet. läker det fel blir man halt.
- Myndighetspersonal ignorerar mammorna mentala ohälsa och konflikt och attackerar istället papporna.
Hindret är således inte mammans vårdnadskonflikt utan att personalen inom vården, socialtjänsten och domstolsväsende accepterar fakta. Och är det rimligt att en terapeut som friskskriver sin kompis för att hon ska kunna utöva relationsaggressivitet får behålla sin licens och jobb?
Med stöd i vetenskapens kan man anta att den utmanande uppväxten stört ut mammans emotionella och sociala anpassning (Österberg, 2004). Det möjliggjorde för terapeuterna att ge diagnosen Borderline Personality Disorder (DSM) som i ICD:s katalog kallas emotionellt instabil personlighetsstörning.
.
På svenska: i DSM–IV–TR och DSM–5, en personlighetsstörning som kännetecknas av ett långvarigt mönster av instabilitet i humör, mellanmänskliga relationer och självbild som är tillräckligt allvarlig för att orsaka extrem ångest eller störa sociala och yrkesmässiga funktioner. Bland manifestationerna av denna störning är:
På svenska: i DSM–IV–TR och DSM–5, en personlighetsstörning som kännetecknas av ett långvarigt mönster av instabilitet i humör, mellanmänskliga relationer och självbild som är tillräckligt allvarlig för att orsaka extrem ångest eller störa sociala och yrkesmässiga funktioner. Bland manifestationerna av denna störning är:
(a) självskadebeteende (t.ex. hasardspel, överätande, missbruk);
(b) intensiva men instabila relationer;
(c) okontrollerbara humörutbrott;
(d) osäkerhet om självbild, kön, mål och lojaliteter;
(e) skiftande stämningar;
(f) självförstörande beteende, såsom slagsmål, självmordsgester eller självstympning; och
(g) kroniska känslor av tomhet och tristess. Se även mentalisering.
Mamma hade i unga år uppvisat i stort sett alla dessa kriterier. Båda terapeuterna anger, precis som Dr Curry, att Borderline Personality Disorder är skilt från bipoläritet och/eller att det hänger kvar genom livet och att det därför föreligger risk för återfall.
Mamma hade i unga år uppvisat i stort sett alla dessa kriterier. Båda terapeuterna anger, precis som Dr Curry, att Borderline Personality Disorder är skilt från bipoläritet och/eller att det hänger kvar genom livet och att det därför föreligger risk för återfall.
Mamman visade ändå att hon försökte kommunicera med sin mamma (barnens mormor), d.v.s. det beteende som alla barn som inte blivit bekräftade av sina föräldrar under uppväxten visar upp. Och det sker genom att hon tar ansvar för sin mammas agerande. Allt för att barnens mormor ska dyka upp på barnens födelsedagskalas.
Noterbart är att mamman själv redovisar sin missbruksproblem och mentala utmaningar. Men hon försöker nå fram till källan eller orsaken till sina problem.
2018 blev mamman plötsligt friskskriven.
Det verkar vara så och lite till. Enligt uppgift var mamman sedan många år kompis med terapeuten och hon ska mer eller mindre bett denne om att få bli friskskriven för att öka sannolikheten att nå egen makt och kontroll över barnen.
Det som sedan följer är att barnen börjar bli det som vård-, dagis och skolpersonal brukar rubricera som utåtagerande. Det betyder att de började tappa sin emotionella och sociala anpassning som en funktion av isolering från pappan (Österberg, 2004).
Detta manifesterades genom svårigheter med koncentration (att fokusera; frånvaro av emotionell anpassning). Personalen använder spekulativa begrepp som "affektsmitta" men undviker att ta upp det uppenbara: att förklaringen är mammans konflikt gör att barnen inte får tillbringa tillräckligt med tid hos sin pappa.
Det är ju känt ju att papparelarationen har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning (Macrae, 2021); barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004).
Vårdpersonal verkar dock inte alls vilja se mammor som initiativtagare till vårdnadskonflikter vilket synliggörs i deras rapport. Där ersätts mammans konflikt med faktoiden föräldrarnas konflikt. Men om vårdpersonalens rapport stämmer synliggörs mammans flyktbeteende även för barnen. Det verkar som att hon använder taktiken att försvinna för att göra barnen oroliga. Det gör barn mer osjälvständiga.
Sannolikt var det detta mamman upplevt under sin barndom från sin mamma (barnens mormor).
Under nyåret framkom att mamman fått ett vredesutbrott mot ett av barnen (det andra barnet kan omöjligt ha missat det). Barnet hade påtalat att hen hellre ville bo hos pappa. Det fick kaffet att koka över för mamman. Det är onormalt att en förälder tappar humöret för såna saker. En normalt fungerande förälder bejakar den önskan och ser till att barnet får ringa sin pappa så att de kan ordna ett möte för kram och lek. Och vill barnet bo hos pappa ska naturligtvis barnet få göra det. Notera att mammans beteende överensstämmer med diagnoskriterie (c) för Borderline Personality Disorder: okontrollerbara humörutbrott.
Is the tendency to search for, interpret, favor, and recall information in a way that confirms or supports one's prior beliefs or values (Nickerson, 1998).
Myside bias:
Myside bias occurs when people evaluate evidence, generate evidence, and test hypotheses in a manner biased toward their own prior opinions and attitudes. Research across a wide variety of myside bias paradigms has revealed a somewhat surprising finding regarding individual differences. The magnitude of the myside bias shows very little relation to intelligence. Avoiding myside bias is thus one rational thinking skill that is not assessed by intelligence tests or even indirectly indexed through its correlation with cognitive ability measures (Stanovich, 2013).Dysrationalia:
Is defined as the inability to think and behave rationally despite adequate intelligence (Stanovich, 1993).Epilog. Mamman i Småland är en av ca 250 000 mammor i Sverige som just nu upprätthåller en vårdnadskonflikt mot de gemensamma barnens papparelation. De fall som jag kommit i kontakt med visar ett mönster:
- papporna är helt vanliga och produktiva män. Ett par jobbar inom psykvården.
- Mammorna har, utan undantag, mentala utmaningar. De flestas beteende är konsistent med diagnoser som Borderline Personality Disorder liksom Histrionic Personality Disorder. Här uppstår ett dilemma. Ingen vill blir utpekad som psykiskt störd. Men om man förnekar, då har man kvar de mentala utmaningarna. Jämför med att bryta benet. läker det fel blir man halt.
- Myndighetspersonal ignorerar mammorna mentala ohälsa och konflikt och attackerar istället papporna.
Hindret är således inte mammans vårdnadskonflikt utan att personalen inom vården, socialtjänsten och domstolsväsende accepterar fakta. Och är det rimligt att en terapeut som friskskriver sin kompis för att hon ska kunna utöva relationsaggressivitet får behålla sin licens och jobb?
Läs om det första fallet i den första artikeln av den 31 december 2021 [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment