Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
För en tid sedan skrev Jesper Strömbäck, ledarskribent för Borås tidning och professor i journalist och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, en ledare i Borås tidning.
Textens utformning indikerade en skuldbeläggning av dem som inte delade Strömbäcks syn på klimatet.
I en vidare mening handlar det också om selektiv exponering, det vill säga att man söker sig till informationskällor som kan antas bekräfta de verklighetsuppfattningar man redan har och att man undviker informationskällor som antas utmana dem (Strömbäck).
Dr Strömbäck beskrivning förde tankarna till det psykologiska begreppet bekräftelse-bias, av engelskans Confirmation bias (Nickerson, 1998).
is the tendency to search for, interpret, favor, and recall information in a way that confirms or supports one's prior beliefs or values.På svenska: är tendensen att söka efter, tolka, gynna och återkalla information på ett sätt som bekräftar eller stöder ens tidigare övertygelser eller värderinga.
Strömbäck redovisade egentligen inga fakta, varken om kunskapsmotstånd/bekräftelse-bias eller om klimatet och länkade inte till några vetenskapliga artiklar. Istället länkade Strömbäck till kollegorna på Dagens nyheter som rapporterat om en rapport från FN.
Det väckte lusten att skriva en replik på Strömbäcks ledare. Den 20 januari 2023 mailade jag därför Borås tidnings chefredaktör Stefan Eklund. Han svarade samma dag men vidarebefordrade frågan till debattredaktören Tobias Hjelm. Hjelm återkom till mig fyra dagar senare där han accepterade publicering med villkoret att texten max får innehålla 2500 tecken inklusive nedslag. Jag skickade in manuset enligt hans villkor samma dag.
Sen blev det tyst. Den 9 februari 2023 mailade jag Hjelm med frågan:
"Hej Tobias, hur har det gått med publiceringen?".
Hjelm svarade med tystnad.
Idag, den 15 februari 2023, kontaktade jag chefredaktör Eklund och frågade vad som hänt med min accepterade replik till Strömbäcks ledare?
Eklund mailade Hjelm med frågan:
Idag, den 15 februari 2023, kontaktade jag chefredaktör Eklund och frågade vad som hänt med min accepterade replik till Strömbäcks ledare?
Eklund mailade Hjelm med frågan:
"Tobias, vad händer här?/Stefan".
Notera att det verkar som att Eklund i det här läget är införstådd med att publiceringen ska ske.
Då svarade Hjelm plötsligt:
Då svarade Hjelm plötsligt:
Hej, Peter! Ditt senaste mejl ang. publicering har av någon anledning hamnat bland skräpposten i min mejl. Därför har beklagligt nog missat det. Att jag på frågan om det går bra att skicka en replik svarat ja, innebär inte samtidigt ett löfte om publicering. Jag kan helt enkelt inte lova publicering innan jag läst en text. På debattsidorna är det trångt om utrymmet och det kom in texter som jag prioriterade framför ditt svar. Nu har det gått en ganska lång tid sedan Strömbäcks artikel, varför en replik inte längre bedöms som aktuell. Mvh / Tobias Hjelm, debattred.
Hjelm försöker reducera sin acceptans av min replik på Strömbäcks ledare till något annat. Sånt brukar lustig nog förklaras av kunskapsmotstånd/bekräftelse-bias, d.v.s. samma begrepp som Strömbäck använt i sin attack på dem som inte skrev under på hans världssyn.
Som av en händelse stämde chefredaktören Eklund in i Hjelms efterhandskonstruktion. Det var inte första gången som Eklund vände kappan efter vinden:
Länk till källan.
Min replik till Jesper Strömbäck som accepterades för publicering med som sedan avvisades
Jesper Strömbäck efterlyste en kamp för att motverka kunskapsmotstånd, speciellt förnekelse om klimatets förändringar, som han menar beror på bekräftelse-bias. Men Strömbäck refererar inte till vetenskap utan till en notis i Dagens nyheter om en rapport från FN.
Motsatsen till bekräftelse-bias är disjunktivt resonerande - att ta hänsyn till många faktakällor innan man drar slutsatser.
Klimat en process där spårgaser rör sig cyklist mellan atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären och studeras inom ämnesområden som dynamisk meteorologi, fysik, geologi, paleoklimatologi och stratigrafi. Centrala begrepp är Fanerozoikum, Kenozoikum, Kvartär och Holocen. Det är den eonen, eran, perioden och epoken vi just nu befinner oss i.
Fanerozoikum startade för 540 miljoner år sedan med den Kambriska explosionen som var startskottet för synligt liv. Koldioxidhalten i atmosfären var >5000 ppm, syrehalten 4-10 % och temperaturen ca 50 % varmare jämfört med nutid.
Kenozoikum startade för 66 miljoner år sedan och kallas däggdjurens tid.
Kvartär startade för 2,58 miljoner år sedan och inkluderar epokerna Pleistocen och Holocen. Alldeles i slutet av Pleistocen startade Epipaleolitikum. Det blev lite varmare. Våra förfäder passade på bosätta sig, baka det första brödet och brygga det första ölet.
Parallellt med att de bakade det första brödet inträffades Meltwater pulse 1 A; stora mängder av den is som täckte Nordamerika smälte. Detta följdes av flera smältpulser. Havsnivåerna steg över 100 meter.
12 800 år före nutid avbröts uppvärmningen av Yngre dryas - Jorden kastades tillbaka till betydligt kallare temperaturer.
11 600 år före nutid ersattes Pleistocen av Holocen. Vädret blev åter varmare och mer stabilt.
Sedan Kambrium har syrehalten i atmosfären stigit till det dubbla och 90 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar. Temperaturtrenden visar att det bara blivit kallare. Det hela är mycket komplext och väcker frågan: Hur kommer framtidens klimat se ut?
När framtiden är osäker, då ökar förekomst av oro som hämmar vår medfödda förmåga att laborera scenarier framåt i tiden. Jag säger inte att Strömbäck har fel, men från min synvinkel är han lite hård mot dem som inte skriver under på det synsätt han premierar. Att FN i en rapport dragit slutsatser är varken detsamma som att vetenskapen säger exakt detsamma eller att sista ordet är sagt. Det är början på ett ständigt akademiskt resonerande. Gärna disjunktivt resonerande.
Peter Österberg Fil Dr. psykologi, speciellt prospektivt tänkande. Författare till Vad det Finländska jordbrukets framtid ur ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Min replik till Jesper Strömbäck som accepterades för publicering med som sedan avvisades
Jesper Strömbäck efterlyste en kamp för att motverka kunskapsmotstånd, speciellt förnekelse om klimatets förändringar, som han menar beror på bekräftelse-bias. Men Strömbäck refererar inte till vetenskap utan till en notis i Dagens nyheter om en rapport från FN.
Motsatsen till bekräftelse-bias är disjunktivt resonerande - att ta hänsyn till många faktakällor innan man drar slutsatser.
Klimat en process där spårgaser rör sig cyklist mellan atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären och studeras inom ämnesområden som dynamisk meteorologi, fysik, geologi, paleoklimatologi och stratigrafi. Centrala begrepp är Fanerozoikum, Kenozoikum, Kvartär och Holocen. Det är den eonen, eran, perioden och epoken vi just nu befinner oss i.
Fanerozoikum startade för 540 miljoner år sedan med den Kambriska explosionen som var startskottet för synligt liv. Koldioxidhalten i atmosfären var >5000 ppm, syrehalten 4-10 % och temperaturen ca 50 % varmare jämfört med nutid.
Kenozoikum startade för 66 miljoner år sedan och kallas däggdjurens tid.
Kvartär startade för 2,58 miljoner år sedan och inkluderar epokerna Pleistocen och Holocen. Alldeles i slutet av Pleistocen startade Epipaleolitikum. Det blev lite varmare. Våra förfäder passade på bosätta sig, baka det första brödet och brygga det första ölet.
Parallellt med att de bakade det första brödet inträffades Meltwater pulse 1 A; stora mängder av den is som täckte Nordamerika smälte. Detta följdes av flera smältpulser. Havsnivåerna steg över 100 meter.
12 800 år före nutid avbröts uppvärmningen av Yngre dryas - Jorden kastades tillbaka till betydligt kallare temperaturer.
11 600 år före nutid ersattes Pleistocen av Holocen. Vädret blev åter varmare och mer stabilt.
Sedan Kambrium har syrehalten i atmosfären stigit till det dubbla och 90 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar. Temperaturtrenden visar att det bara blivit kallare. Det hela är mycket komplext och väcker frågan: Hur kommer framtidens klimat se ut?
När framtiden är osäker, då ökar förekomst av oro som hämmar vår medfödda förmåga att laborera scenarier framåt i tiden. Jag säger inte att Strömbäck har fel, men från min synvinkel är han lite hård mot dem som inte skriver under på det synsätt han premierar. Att FN i en rapport dragit slutsatser är varken detsamma som att vetenskapen säger exakt detsamma eller att sista ordet är sagt. Det är början på ett ständigt akademiskt resonerande. Gärna disjunktivt resonerande.
Peter Österberg Fil Dr. psykologi, speciellt prospektivt tänkande. Författare till Vad det Finländska jordbrukets framtid ur ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment