Förståelse av begreppet föräldraalienation, 2 etablerade begrepp som är associerade med PA samt 10 mentala fallgropar om PA

Genom läkaren Annelie Andersson debattinlägg på Dagens Juridiks debattsida fick det väletablerade begreppet föräldraalienation (PA/PAS/PAD) ny och viktig uppmärksamhet. Det blev också rabalder från den, förmodade, lilla grupp av DARVO-människor som motsätter sig förekomst av föräldraalienation liksom papparelationens betydelse för barns anpassning och utveckling. Och även om DSM-kommittén avvisat både PAS och senare PAD återfinns PA på APAs uppslagsverk för psykiska åkommor. Richard Warshak menar också att det redan finns två etablerade diagnoser som är associerade med PA och presenterar 10 mentala fallgropar om PA. Warshak menar också att det är angeläget att bryta alieneringen (oftast mammans initiativ) så barnet får återknyta kontakten med sig pappa. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Genom läkaren Annelie Andersson debattinlägg på Dagens Juridiks debattsida fick det väl etablerade begreppet föräldraalienation (Parental alienation (PA)/Parental alienations syndrom (PAS)/Parental alienation disorder (PAD); Bernet, 2008; Bernet, 2021; Bernet et al. 2010; Warshak, 2014, 2015; Österberg, 2011) ny och viktig uppmärksamhet.

Syndrom innebär förekomst av flera indikatorer och används typiskt av läkare för att fastställa sjukdomar. Disorder betyder störning, t ex. av visuo-spatial perception (Olsson, 2022), emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling.

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa bar  bättre mental anpassning och utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Eftersom jag har expertkunskap på området, både avseende den psykologiska aspekten liksom hur personal inom socialtjänst och domstolar agerar i vårdnadsfrågor, var det rimligt att jag informerade allmänheten. Jag skrev därför en replik. Den avvisades dock av Eric Tagesson, Dagens juridiks chefredaktör.

Tagesson accepterade dock en annan replik, med lika innehåll, för publicering!?

De blev också rabalder i olika kommentarsfält från den, förmodade, lilla men högljudda grupp som motsätter sig förekomst av föräldraalienation liksom papparelationens betydelse för barns anpassning och utveckling. Den gruppen inkluderar personal inom socialtjänsten som undviker vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022).

Av deras verbala framställningar verkar det vara personer som av olika skäl hyser en aversion mot män - misandri - och som använder DARVO - teknik för att undvika rationellt resonerande (Pinker, 2011). Det betyder att de går till verbala attacker mot dem som inte konformerats in i deras aversion mot män. DARVO-människornas agerande drabbar barnen.

Det är dock väsentligt att komma ihåg att även om American Psychological Association (APA) ställer sig tveksam till begreppet Parental Alienation Syndrom (PAS), så återfinns parental alienation (PA) i deras uppslagsverk för psykiska åkommor.

Den springande punkten är metod. Trots att syndrom - att addera förekomst av flera indikatorer -  är den vanligaste tillämpningen vid klinisk verksamhet, t ex bland läkare, har den kommitté som beslutar om vilka begrepp som ska inkluderas i Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DMS) varit tveksamma till just syndrom. DARVO-människorna tog detta för intäkt för att begreppet saknar validering.

Därför tog sig några forskare an frågan om hur man ska kunna överkomma de hinder som PAS - definitionen innebär. Bernet (2008) lade grunden för den ansökan genom att ersätta begreppet syndrom med disorder, vilket ändrade förkortningen, från PAS till PAD. Det betyder att fokus lades på standardbegrepp som emotionell och social anpassning, där pappa-relationen har avgörande betydelse (Österberg, 2004).

Året efter skickades ytterligare en ansökan in (Bernet et al. 2010) till DSM-kommittén. Men även den ansökan avslogs.

Dock återfinns PA, utan vare sig S eller D, i APAs uppslagsverk för psykiska åkommor. Så här skrev Kruk (2015) i Psychology Today:

“Parental alienation is a mental condition in which a child, usually one whose parents have been engaged in a high conflict separation, allies him or herself with an alienating parent and rejects a relationship with the other parent without legitimate justification”.

Kruk hänvisar till Richard Warshak (2014, 2015) som menar att även om DSM-kommittén avvisade Bernet et al. (2010) så finns redan två diagnoskategorier som beskriver barn som drabbats av alieneringen:

1. Parent-Child Relational Problem
   
   
2. Child Affected by Parental Relationship Distress.

Warshak listar och 10 feltänk när det gäller föräldraalienation:

1. Children never unreasonably reject the parent with whom they spend the most time.
   
   
2. Children never unreasonably reject mothers.
   
   
3. Each parent contributes equally to a child’s alienation.
   
   
4. Alienation is a child’s transient, short-lived response to the parents’ separation.
   
   
5. Rejecting a parent is a short-term healthy coping mechanism.
   
   
6. Young children living with an alienating parent need no intervention.
   
   
7. Alienated adolescents’ stated preferences should dominate custody decisions.
   
   
8. Children who appear to function well outside the family need no intervention.
   
   
9. Severely alienated children are best treated with traditional therapy techniques while living primarily with their favored parent.
   
   
10. Separating children from an alienating parent is traumatic.

Dr Richard Warshak menar att det är viktigt att tidigt bryta den pågående alieneringen, dvs. sätta press på konfliktföräldern (oftast mamman), så att barn kan återförenas med den alienerade föräldern (oftast pappan).

Kruk avrundar:

“For the child, the biopsychosocial-spiritual effects of parental alienation are devastating. For both the alienated parent and child, the removal and denial of contact in the absence of neglect or abuse constitute cruel and unusual treatment. Adversarial court processes often add salt to the wound of both parents and children. This new research dispelling parental alienation fallacies thus represents a call to action. As a form of child maltreatment, parental alienation is a serious child protection matter as it undermines a basic principle of social justice for children: the right to know and be cared for by both of one's parents”.

Läs:

Österberg (2015): fallet där personalen vid (1) socialtjänsten observerat och vitsordat mammans våld mot barnet men ändå rekommenderade att hon fick enskild vårdnad, (2) Lunds tingsrätt tillämpade moderspresumtionen (mater semper certa est).

Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD)

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter