Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Under årtionden har olika intresseorganisationer öppet ignorerat kvinnors våld i nära relationer och öppet marknadsfört mansförakt – misandri. De mest tongivande aktörerna har varit intresseorganisationer som ROKS och Unizon som erhåller miljontals skattekronor för sina respektive verksamheter.
Förgrundsgestalter för denna rörelse var under 1990-talet den norska sociologen Eva Lundgren och läkaren med specialisering på gynekologi Gun Heimer, båda promoverades till professorer vid Uppsala universitet. Tillsammans med socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand (ROKS) genomförde de en pilotstudie om självskattad upplevelse av våld i nära relationer där män exkluderades (Lundgren et al. 2001). Boken används av Brottsoffermyndigheten och sannolikt även av Jämställdhetsmyndigheten.
2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Lundgrens arbete. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitets vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands (ROKS) utspel gav trots detta ändå ringar på vattnet.
2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.
 |
| Rikspolisstyrelsens dekret 2010 |
2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande:
Länk till källan.
Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?
2022 påstod personal på Jämställdhetsmyndigheten, Berit Jernberg, att när en kvinna slår en man, då ska det räknas som Mäns våld mot kvinnor.
Denna falangs attityder och beteenden kan beskrivas som DARVO – strategier: Deny, Attack, and Reverse Victim and Offender (Österberg, 2023 a).
2024 gjorde den svenska polisen följande utspel.
Länk till källan.
Följande är dock känt rent vetenskapligt:
- att grunden för emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling sker i hemmen under de första levnadsåren (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Moffitt et al. 2001).
- att det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Österberg, 2004).
- att antisocialt beteende uppstår i hem där pappan exkluderats (Macrae, 2021; Vieno et al. 2009, 2014).
- att relationsaggressivitet (psykiskt våld) är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
- att föräldraalienering är en form av relationsaggressivitet (psykiskt våld) (Bernet 2008, 2021; Bernet et al. 2010; Warshak, 2014, 2015; Österberg, 2011; Österberg, 2023 b). Just nu lever ca 400 000 barn i Sverige utan ett tät och nära relation till sin pappa. Det är förödande för deras emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Österberg, 2004). I 99 % av fallen är den alienerande föräldern en mamma med mentala utmaningar som påverkats av personal inom socialtjänsten att driva vårdnadskonflikt mot barnets pappa. Det verkar som att dessa kvinnor lider av Borderline Personality Disorder (Österberg, 2023: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13).
- att relationsaggressiva kvinnor (som verkar för att alienera barnen från pappan) som regel lider av någon mental utmaning, som Borderline Personality Disorder. Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).
- Munchausen by proxy karaktäriseras av förflyttning; det förekommer att mammor med mentala utmaningar rymmer med barnen (Haddäng/Eriksson, 2014; Svartström, 2022; Österberg, 2012/2023, 2014/2023).
- att personal inom socialtjänsten utnyttjar dessa kvinnor för att driva misandri baserat på de idéer som torgförts av Eva Lundgren, Gun Heimer och ROKS (Det pågår flera utredningar av socialtjänsten i Sverige).
- att våld i nära relationer fördelas enligt följande:
- Fysiskt våld – kvinnor står för mer än hälften av förekomst och skador. Ja, även skador som kräver sjukhusvård.
- Dödligt våld – drabbar lika osannolikt (0,00005) barn, män och kvinnor. Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet), inklusive vårdnadsbråk och föräldraalienering – typiskt kvinnligt.
Man behöver också förstå hur psyket och minnet funkar. Det är komplext, men det finns några saker som antas vara fundamenta:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om. Det sker genom att ta information från nuet (perception) och minnet (Gilbert och Wilson, 2007; Gallistel, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det icke-deklarativa minnet omfattar allt vi inte kan förmedla till andra i sin helhet (Schacter, 1987).
-
Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta – 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5 – 6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007):
“Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (Schacter och Addis, 2007, s. 774).Extraherandet av episodiska detaljer för ett givet syfte överensstämmer med det fenomen som kallas Cherry picking för bekräftelse-bias (Nickerson, 1998).
Bilden av mamman har ändrats genom litteraturen, från den arga och våldsamma, till offret (Wilking, 1990). Schmitt och Kempe (1979) föreslår en årlig frekvens av kvinnors /mammors våld mot barn: 500 fall av i 1 miljon; denna siffra inkluderar fysiska och sexuella övergrepp och underlåtenhet att frodas. Mödrars filicid – mord på de egna barnen – är ovanligt (0,000005) och komplext – svårt att förklara. Men det finns indikatorer. Om små barn dödas är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
Under 2023 års Finlandssvenska Barnrättsdagarna påtalade Finlands barnombudsman – Elina Pekkarinen – att dödligt våld mot små barn ökat i Finland. West påtalar även att förövare av dödligt våld mot sina barn som regel lever isolerade och har mentala mentala utmaningar. 2021 mördade en mamma sina efter att socialtjänsten i Sverige isolerat henne. 2022 mördade en mamma i Helsingfors sitt barn efter att socialtjänsten isolerat dem. Noterbart. Socialtjänsten i Helsingfors kallar dessa platser för “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar”. Även Friedman och Resnick (2007) pekar på mentala utmaningar som förklaring: Självmordsbenägenhet, psykoser och depression som funktion av att själv varit ett offer för psykisk misshandel. Det brukar handla om Complex childhood trauma. Precis som våld i nära relationer i allmänhet skiljer sig riskprofilen för fysiskt och psykiskt våld från dödligt våld.
Här följer exempel (n=154) där kvinnor ertappats som förövare av dödligt våld.
- 2026-06-29. Angela Beth Onduto dömdes för filicid, 17 år efter att hon dränkt sitt barn.
>
Länk till källan
.png)
No comments:
Post a Comment