Kvinnors dörrvaktsbeteende som funktion av Borderline Personality Disorder. Ett fall från Japan.

En flicka från Japan som bott med sin mamma i USA upptäcker vid 24 års ålder att hon fortfarande är Japans medborgare och ett offer för mammans dörrvaktsbeteende - alienering från sin pappa. Hon letar upp sin pappa och upptäcker att mamman förde henne till USA mot pappans vilja. Det är dåligt därför att forskning visar en effekt av papparelation på barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling. Fallet är identiskt med flera fall från Finland och Sverige där kvinnor isolerat barnen från papporna och där personal inom socialtjänst och domstolar bistått mammornas dörrvaktsagerande. En studie från 2022 visar att personal inom socialtjänst inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också känt att domstolspersonal tillämpar moderspresumtionen - diskriminerar barns papparelationer. Lena Ag på Jämställdhetsmyndigheten vill skylla dessa kvinnors våld på män. Liksom i de svenska fallen tvingades den Japanska flickan leva med en mamma som använde memory hacking för att smutskastade pappan. En aktuell kartläggning pekar på att mammorna lider Borderline Personality Disorder som funktion av Complex childhood trauma - deras egna mammor var likadana. Notera: de barn som återförenas med sina pappor återfår snabbt sin emotionella anpassning. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Kvinnors våld i nära relationer fortsätter vara ett problem, speciellt våldet som riktas mot barn. Media rapporterar om ett fåtal av fallen. Här följer ett fall från Japan/USA, en förklaringsmodell samt en lista med fall i Finland och Sverige.

Daily Mail. Nyligen upptäckte en 24-årig ung flicka att hon var ett kidnappningsoffer. Förövaren var hennes egen mamma.

Länk till källan.

"The traumatic journey began after Fuka discovered that her 'abusive' mother lied to her.

However, she discovered that her mother, who has not been named, had covered up her murky past, and they had moved against their father's will".

Expressen gjorde en re-write på Daily Mails rapportering.

Är fallet unikt?

Fallet beskrivs som speciellt och att Japan skulle ha en speciell syn på pappa-relationer. Verkligheten är annorlunda. I Sverige och i USA diskriminerar domstolspersonal barns papparelationer i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Svaret är tyvärr, nej!

Det följer snarare ett mönster där kvinnor som blivit mammor och har mentala utmaningar, t ex. Borderline Personality Disorder (BPS), försöker isolera sig med barnet/barnen så att barnet/barnen distanseras från pappan. Detta kallas bland annat för dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994).

Det är förstås dåligt på många sätt. En viktig aspekt är att forskning påvisar en betydande effekt av föräldrarelationer, speciellt papparelation, på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004), är det lätt att förstå att dessa kvinnors agerande ökar risken för att deras barn ska drabbas av depression, försämrade skolresultat liksom ökad risk att utveckla antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

Vän av ordning tänker att personal inom socialtjänst och domstolar:

• (1) borde se igenom dessa kvinnors agerande, d.v.s. ha ett barnperspektiv,
• (2) kontaktar experter på utvecklingspsykologi och föräldra-barnrelationer. Implikationen skulle i ett sådant scenario leda till att pappor fick vårdnaden i fall kvinnor agerar "dörrvakter".
• (3) Det har hänt. Minns berättelsen om min adept - domaren - som ringde och bad om råd när en dörrvakts-mamma flyttat 200 km med ett barn. Han visste att det bästa var att ge pappan vårdnaden men tvekade eftersom avvikelser från moderspresumtionen kunde äventyra hans karriär. När han till slut tog sitt förnuft tillfånga och satte barnets bästa före de juridiska principerna, fick pappan vårdnaden. Effekten blev att mamman flyttade tillbaka och avslutade sin konflikt - började samarbeta.

Dessvärre är det typiska i Finland och Sverige att personal inom socialtjänsten utgår från offerrollstänkande och obskyra idéer som torgförts av feministiska sociologer som Eva Lundgren, gynekologer som Gun Heimer och intresseorganisationen ROKS (Lundgren et al. 2001).

Tänk är på skräckexemplet Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, som låtit personalen, en administratör vid namn Berit Jernberg, producera en handbok där de hävdar:

Länk till källan.

Ags, Heimers, Jernbergs, Lundgrens och ROKS attityd och beteende betecknas misandri - hat eller starka aversioner mot män.

Effekten blir att dörrvakts-mammor belönas genom att de tilldelas ensam makt och kontroll över gemensamma barn. Notera att forskning visar att det skadar barn.

I några har socialtjänstpersonalens misandri uppdagats. I Sverige, som ibland ligger steget före Finland, pågår flera utredningar mot socialtjänster och i ett fall har man stämt hela socialtjänsten i en stad.

Men det typiska är myndighetspersonal väljer bort forskning och expertisen. Därför kan kvinnor med mentala utmaningar obehindrat fortsätta att isolera barn.

Under 2000-talet har en rad fall rapporterats via media. Värt att notera att mörkertalet är sannolikt är stort.

2005 rapporterade Dagens nyheter om en mamma som gömt barn från pappan i sex år. När myndighetspersonal vaknade dömdes mamman till fängelse i 10 månader.

Länk till källan.

2008 utspelades en vårdnadstvist i Sundsvallstrakten. Mamman beteende var rätt så typiskt dörrvaktsbeteende - distanserade från pappa och isolering av barnet. Det framgår av domare Sikströms rapport (dom på juridiska) att han sannolikt var medveten om att mammans agerande skulle skada barnet. Ändå föll han offer för det sociala tryck som innebär tillämpning av moderspresumtionen. Pappan tvingades istället överklaga, och när personalen i nästa instans tillrättavisade Sikström, svarade mamman med att avvika med barnet. Hon höll sig borta i drygt ett år. Det obehagliga är att det fanns människor som hjälpte henne isolera barnet från pappan. När de fann barnet skedde två saker: barnet återförenades med pappa och allt blev bra. Mamman dömdes till fängelse (se Österberg, 2012/2023).

På det fallet följde en liknande historia, också från Sundsvallstrakten, där en hel familj agerade för att isolera barnet från pappan. Mammans egen pappa - Stefan - var den som fick agera agent för källan till konflikten - mammans mamma. Relationsaggressivitet överförs på mödernet. Det hela slutade till slut "lyckligt" och barnet kunde återförenas med sin pappa (Österberg, 2014/2023).

2014 ertappades en annan mamma med att föra ett barn ut ur landet. Personal vid en svensk domstol hade, traditionsenligt gett mamman ensam vårdnad. Men när hon flyttade barnet till ett annat land, tycktes personal i en högre instans vakna till - de ändra kollegornas beslut och hav pappan ensam vårdnad (Eriksson/Allt om Juridik, 2014).

Under våren 2022 uppdagades att Finska myndigheter hade låtit en rysk kvinna kidnappa ett barn och föra barnet ur landet till Ryssland. Detta trots att pappan erhållit ensam vårdnad (Svartström/HBL, 2022).

Under hösten 2022 och våren 2023 rapporterades flera fall här om hur personal inom socialtjänster och domstolar beteende gått stick-i-stäv med min adepts agerande. Effekten blev att barnen som isolerats med sin mamma fått förhöjd frånvaro i skolan och tydligt försämrade betyg. Ändå valde skolledningen liksom personal inom socialtjänst och domstol att ignorera fakta (Se [Ytterligare] ett fall ... serien som startar 31 december 2022).

Under samma period framkom att socialtjänsten arbete inte byggde på vetenskap och beprövad erfarenhet (Österberg, 2022).

Det var känt sedan tidigare att personal inom domstolskollektivet diskriminerar barns papparelationer, både i Sverige och i USA (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, Schratzki, 2008; Österberg, 2004).

Genom kartläggningen av flera fall i Sverige framkom två saker:

• (1) alla kvinnorna/mammorna uppvisade lika beteenderepertoar,
• (2) en av mammorna hade fått diagnosen Borderline Personality Disorder (BPS). Det implicerar att dörrvaktsbeteendet, att alienera barn från pappan, förklaras av BPS.

Just mamman med BPS-diagnos, som också antagit ett dörrvaktsbeteende, har haft ambitionen att föra barnen ut ur landet.

 
Men utbredningen av kvinnor som tror att de har rätt att isolera barn från deras pappa är allt annat än 100 %. En engelsk kartläggning från 2014 pekar snarare på ca 30 %. Det rimmar med utbredning av relationsaggressivitet som är är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Under våren 2022 kom en pedagogisk beskrivning av varför kvinnor som uttryckt relationsaggressiva tendenser sannolikt drabbats av BPS som en funktion av Complex childhood trauma: fallet Depp - Heard som sändes live via YouTube.

Efter att Depp valt att lämna Heard startade en cirkus där Heard försökte få det till det motsatta. Till sitt försvar pekade hon på att det var hon som lämnat in ansökan om den formella skilsmässan.

Läs om Post hoc rationalisering.

Heard passade även på att utmåla Depp som förövare av våld i nära relationer och att det lett till att Heard fått diagnosen Post-traumatiskt stress-syndrom (PTSD).

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) is an anxiety problem that develops in some people after extremely traumatic events, such as combat, crime, an accident, or natural disaster. This page showcases content from APA Publishing about PTSD (APA).

Det öppnade dörren för Depp att låta experter utvärdera:

• (1) om Heard led av PTSD,
• (2) när det uppstått.

Dr. Shannon Curry, rättspsykolog, fick uppdraget. Hon genomförde intervjuer med Heard som också fick genomföra fyra omfattande test. Resultatet avvisade Heards påståenden.

Istället pekade resultaten på att Heard snarare hade Borderline Personality disorder som en funktion av Complex childhood trauma. Det manifesterades i självupptagenhet, behov av kontroll liksom rädsla att bli lämnad (se Shannon Curry's vittnesmål). Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).

Nyligen publicerades en studie som undersökte associationen mellan upplevelse av trauma och benägenhet till antisocialt beteende, inklusive våldshandlingar (Paulino et al. 2023). Studiens resultat:

PTSD associerades med ökad risk för fällande dom för våldsbrott, även efter kontroll av familjeeffekter som delas av syskon och i frånvaro av SUD eller en historia av våldsbrott. Även om våra resultat kanske inte går att generalisera till mindre allvarlig eller oupptäckt PTSD, kan vår studie informera om interventioner som syftar till att minska våldsbrott i denna utsatta befolkning (Google translate).

Den japanska mamman som kidnappat sin dotter från pappan var just relationsaggressiv - verbalt våldsam och kontrollerande. Liksom andra mammor som isolerar barn från pappor använde hon memory hacking (Schaw, 2016) för att skapa en faktoid (ljuga för barnen) - skuldbelägga pappan för det egna beteendet.

The girl from Japan: - 'I was separated with my dad at four and grew up in an abusive household.

'I often felt unloved and worthless as a kid, but I learned to cope with my childhood trauma.

Notera att detta är typiskt för mammor som isolerar barn från deras pappa. I fallet med mamman från Småland, förbjuds barnen att tala med sin pappa när de befinner sig i hennes hushåll. Detsamma gäller mamman i Örebro. Mammorna hävdar att barnen inte vill tala med papporna, vilket förstås är lögner - försök till memory hacking.

Noter att dessa övergrepp är möjliga endast för att domstolspersonalen gör dem möjliga, I Finland, Japan, Sverige, USA eller andra länder.

Barn som befrias från dessa mammor och återförenas med sina pappor återfår snabbt sin emotionella och sociala anpassning och därmed kognitiva utveckling.

Läs också: Mammor med mentala utmaningar och aggressioner - en lista med aktuella händelser

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter