Ett tips till Helene är att bejaka sin egen papparelation liksom sina barns papparelation för att lära sig hur ett normalt liv kan gestalta sig samt att hon skaffar sig lite tjej-kompisar att sitta och prata med om ditten och datten. Kanske borde hon även tänka mindre på "pojkvänner" och umgås med tanken på att bli farmor/mormor? 9 sidor.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Katarina Markiewicz på Tidningen Må Bra har intervjuat Helene som enligt egen utsaga har diagnosen Narcisistiskt Personlighetssyndrom (NPS).
Länk till källan.
Enligt American Psychological Association (APA) definieras Narcissistisk personlighetsstörning enligt följande:
På svenska:
Så här skriver Mitra och Fluyau (2022) för National Library of Medicin om diagnosen:
Helene, målar upp två bilder av sig själv.
I den ena beskrivningen är hon framgångsrik (materiellt) och barnen är välartade.
I den andra beskrivningen klarar hon inte av att stanna kvar på en arbetsplats om det blir motsättningar och hon upplever att hon tappat kontakten med sina barn.
I båda fallen handlar det om självskattning som aldrig varit ett robust sätt att komma fram till saker om ting. Det förklaras av att självskattning, eller vittnesmål, bygger på episodisk minne som är konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007).
Kanske är det därför som Helenes vittnesmål ärså disparata - både är bra och dåliga.
Följande fras är intressant:
Barnen firade Julen hos sin pappa och eftersom Helenes mentala utmaningar satte stopp för sociala interaktioner tillbringade hon julen i ensamhet.
Helene hävdar även att hon inte gillar människor.
Det visade sig dock att när hon ändrade sitt beteende - som att hälsa på andra kvinnor - då avtog aversionen.
Helenes beskrivning av sitt beteende är säkert konsistent med NPS, men det är sannolikt att även andra aspekter från kluster-B skulle passa liksom frånvaro av emotionell och social anpassning. Man också fråga sig vilket roll det spelar att älta ett eventuellt nuläge? Vårt psyke är anpassat för prospektion - att erfara framtiden (Gilbert och Wilson, 2007).
Varför blev det så här?
Helene gör ett försök till att själv förklara, men blandar äpplen och päron.
Man bör i sammanhanget notera att Narcissism är en term som uppfanns av läkaren och psykoterapins fader Sigmund Freud (1856 - 1939). Freud levde i en tid före den moderna vetenskapen blommat ut. Freud använde metaforer, eller analogier, i sina försök att förklara de teorier han kom på. Noterbart är att så vitt är känt, saknas vetenskapligt stöd för hans teorier. Kanske för var det därför han hämtade inspiration från myternas värld, t ex. den om Narcissus, som efter att ha avvisat nymfen Echo, vilket för övrigt är varje enskild mans rättighet, förbannades av gudarna att bara älska sig själv vilket ledde till hans undergång. Berättelsen är daterad är till år 8 AD.
Ett annat sätt är angripa problemet är att titta på modern psykologisk vetenskap som inte sällan har ett evolutionärt eller antropologiskt perspektiv.
Människan - Homo Sapiens Sapiens - är däggdjur och vi fortlever genom fortplantning. Den här primära impulsen väcks i och med puberteten och fortlever olika länge hos män och kvinnor.
Kvinnors lust till fortplantningen och beteende, att erbjuda mat i utbyte mot sex, är typiskt bland däggdjur. Intresset för den man kvinnan valt för att skicka sina gener in i framtiden bygger på en observation (perception) - att mannens genetiska 'make-up' ser ut att vara gynnsam. Det leder till frisättningen av en cocktail av signalsubstanser som korrelerar med stalking och som brukar kallas kärlek.
Den här impulsen avtar som regel när det yngsta barnet fyller fem år, dvs övergår från emotionell anpassning och kognitiv utveckling till social anpassning och fortsatt kognitiv utveckling. Kvinnors strävan att kontrollera avkommorna under de första fem levnadsåren hänger samman med vårt evolutionära ursprung och vår inre drivkraft att försvara vår genetiska överlevnad (Dawkins, 1976). Men ekvationen innehåller en pappa-effekt.
Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Diana Baumrind (1927-2018) har i sin forskning visat att när föräldrar (oftast mammor) utövar för mycket kontroll eller har en låt-gå attityd, då tappar barnen den anpassning som ska göra dem självständiga vuxna individer. De kvinnor som går längre och utestänger barnens papparelationer (30 %) åsamkar större skada på barnens anpassning.
Relationsaggressivet är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
Till detta kommer att moderna samhällen bygger på principer som avviker från de som rådde när våra förfäder bodde på savannen; de levde som jägare och samlare. I ett modernt samhälle lever vi efter andra principer där det saknas uppenbara motiv för kvinnor att vara mer samarbetsvilliga. För att hålla ihop en relation efter att den yngsta avkomman börjat klara sig själv krävs således andra motiv. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är ålder. Våra förfäder blev runt 30 år. Nu lever vi betydligt längre. Helene är i farmorsålder (läs om grandmother hypothesis).
Kvinnors och mäns sociala behov skiljer sig åt i betydande grad; medan män som regel klara sig bra på egen hand har kvinnor ett behov av socialt umgänge - familj och vänner (Dunbar, 2021; Pinker, 2005).
När vi blir äldre blir vi alltmer lik vår könslika förälder. Det betyder i Helenes fall att hon sannolikt tendenser att bli mer lik som egen mamma.
Noterbart är att barnen och pappan verkar ha en god relationen. Helene verkar inte heller vara kontrollbenägen i så motto att hon vill exkludera pappan från barnen. Det är Helene som hamnat i ett utanförskap.
Det är korrekt att mentala problem är ärftliga; det handlar lite om biologi men mest om sociala faktorer (20/80).
En sannolik felskattning är att tidsbestämma problemen till tonåren. Sannolikt började det tidigare, t ex. med Complex childhood trauma under de första fyra (4) levadsåren.
Det är också missvisande att blanda in pappan i detta, men det är vanligt att pappor får en släng av sleven för säker som händer hemma där mammors kaffe återkommande kokat över - relationsaggressivitet. Hemmet har de senaste 2 miljoner åren varit en kvinnlig domän.
Artikeln pekar på att Helene växte upp i ett hem där mamman styrt-och-ställt Baumrind-style men där pappa fått dela svaret för mammans relationsaggressivitet.
Helene passar in i Baumrinds modell - att barn som tvingas uppleva styra-och-ställa beteende har svårigheter att växa upp till självständiga individer.
Det verkar även som att Helenes theory of mind aldrig "packades upp". Det betyder hämning av emotionell anpassning.
Som avslutning hävdas att Narcissism skulle vara en superkraft. Det är sannolikt ett falskt påstående. Narcissism bygger på en saga som Sigmund skrev om.
Att vara “kognitivt stark” (Helene är medlem i Mensa) samtidigt som man saknar medkänsla bekräftar frånvaro av theory of mind. Det gör individen till en belastning, t ex. på en arbetsplats. I artikeln återges just uppgiften att Helene inte klarar att behålla jobb. Det är inte heller bra för barn. Det bekräftar bilden av avsaknad av emotionell anpassning.
Ett berömt och extremt sånt fall handlar om Phineas Gage (1823–1860) som efter att ha skadat hjärnan fortfarande fungerade rationellt. Men hjärnskadan hade påverkat delar av psyket som förklarar personlighet. Gage vara därför rationell men fungerade inte i sociala sammanhang (Damasio, 1995).
Det är vanligt att folk i allmänhet fastnar i dåtid och nutid och inte bejakar den framtid vår psyke är anpassat att laborera scenarier om (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014). Prospektion bygger på minnen och perception. Händelseminnet är dessutom konstruktivt (Schacter och Addis, 2007).
Ett tips till Helene är att bejaka sin egen papparelation, sina barns papparelation för att genom observation lära sig hur ett normalt liv kan gestalta sig samt att hon skaffar sig lite tjej-kompisar att sitta och prata med om ditten och datten. Kanske borde hon även tänka mindre på "pojkvänner" och umgås med tanken på att bli farmor/mormor?
Lär mer om Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014). Tillägg: Ruffalo (2024). Se även Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp v Amber Heard Trial Day 9). Läs om ett liknande fall: På internationella mansdagen skyller mediapersonligheten Carina Bergfeldt sin sannolika relationsaggressivitet på fel förälder!? På riktigt är det bara dålig impulskontroll, d.v.s. en av flera aspekter som förklarar emotionell anpassning (Österberg, 2004)).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Katarina Markiewicz på Tidningen Må Bra har intervjuat Helene som enligt egen utsaga har diagnosen Narcisistiskt Personlighetssyndrom (NPS).
Länk till källan.
Enligt American Psychological Association (APA) definieras Narcissistisk personlighetsstörning enligt följande:
På svenska:
“en personlighetsstörning med följande egenskaper: (a) ett långvarigt mönster av storslagen självvikt och en överdriven känsla av talang och prestationer; (b) fantasier om obegränsat sex, makt, briljans eller skönhet; (c) ett exhibitionistiskt behov av uppmärksamhet och beundran; (d) antingen sval likgiltighet eller känslor av ilska, förnedring eller tomhet som ett svar på kritik, likgiltighet eller nederlag; och (e) olika interpersonella störningar, såsom att känna sig berättigad till speciella tjänster, att dra fördel av andra och oförmåga att känna empati med andras känslor, inkluderade i DSM-IV-TR, DSM-5 och DSM-5-TR. [ursprungligen formulerad av psykoanalytikerna Wilhelm Reich (1897–1957), Otto Kernberg (1928– ) och Heinz Kohut (1913–1981) och psykologen Theodore Millon]”Länk till källan.
Så här skriver Mitra och Fluyau (2022) för National Library of Medicin om diagnosen:
“Narcissistisk personlighetsstörning (NPD) är ett komplext psykologiskt tillstånd som uppvisar ett genomgripande mönster av grandiositet, behov av beundran och brist på empati. NPD kan orsaka betydande social och yrkesmässig funktionsnedsättning och har ofta komplikationer av samtidiga psykiatriska störningar och missbruksproblem. Denna kursdiskussion utforskar den historiska utvecklingen av begreppet narcissism, såväl som etiologin, bedömningen och behandlingen av NPD.Länk till källan.
Strukturerad inom ramen för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) och dess klusterbaserade klassificering, navigerar denna aktivitet genom Cluster B personlighetsstörningar, och betonar de distinkta egenskaper som delas av störningar som NPD, antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, och histrionisk personlighetsstörning. Sessionen undersöker också kritiskt begränsningarna hos DSM:s klustringsramverk för att effektivt fånga personlighetsstörningarnas mångfacetterade natur. Integrationen av ett interprofessionellt team understryks, med tonvikt på ett omfattande tillvägagångssätt för utvärdering och behandling, som syftar till att mildra de betydande sociala och yrkesmässiga funktionsnedsättningar som är kopplade till NPD. Bristen på effektiva behandlingsalternativ för NPD åtgärdas, vilket betonar vikten av tidig erkännande och samarbetsåtgärder för förbättrade patientresultat inför detta utmanande tillstånd.
Helene, målar upp två bilder av sig själv.
I den ena beskrivningen är hon framgångsrik (materiellt) och barnen är välartade.
I den andra beskrivningen klarar hon inte av att stanna kvar på en arbetsplats om det blir motsättningar och hon upplever att hon tappat kontakten med sina barn.
I båda fallen handlar det om självskattning som aldrig varit ett robust sätt att komma fram till saker om ting. Det förklaras av att självskattning, eller vittnesmål, bygger på episodisk minne som är konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007).
Kanske är det därför som Helenes vittnesmål ärså disparata - både är bra och dåliga.
Följande fras är intressant:
“Men Helene beslöt sig för att fortsätta att gå i individuell terapi och även på gruppterapi för narcissister, den första som startats i Sverige. Hon förklarar att hon gör det till 100 procent av egoistiska skäl. Att hon måste få en förklaring till varför hon mår så dåligt och varför jobb och privatliv aldrig fungerar. Dessutom hoppas hon få en närmare relation till sina barn”.I ena stunden är barnen välartade och allt verkar funka. I nästa andetag verkar det som att hon inte har riktigt kontakt med sin barn? Den här frasen är också intressant.
“Hon förklarar att eftersom hon lider av det som kallas för ”sårbar narcissism” i stället för ”grandios narcissism”, väljer hon oftast att bryta kontakten med släkt och vänner eller säga upp sig från jobb så fort hon drabbas av motgångar. Medan de som lider av den grandiosa varianten oftast reagerar med verbal aggressivitet och ilska”.Hur kan man vara framgångsrik samtidigt som man byter jobb vid minsta motgång? Helene beskriver vad som närmast liknar förakt för andra, t ex. medarbetare. Hon verkar inte gilla andra kvinnor på jobbet, har inte hälsat och kanske talat illa om dem. Genom terapin har hon fått lite tips, t ex. att se positivt på andra utan förutfattade meningar:
“– Vi brukar få konkreta uppgifter. En uppgift var att träna på att inte ha förutfattade meningar om folk. Det finns en tjej på jobbet som jag har haft jättesvårt för. Hon är alltid så kvittrig och trevlig. Tidigare avfärdade jag henne som korkad men nu är hon mitt träningsobjekt. Jag har börjat hälsa på henne och säger ett och annat ord ibland. Och det har funkat. Hon är faktiskt okej och gör mig inte lika irriterad längre”.Längre ner i artikeln berättar Helene om hur hon helt spårat ur inför Julen då hennes pojkvän glömt att de skulle ses. Det hela ledde till försök till hämnd genom att söka upp en f d pojkvän utomlands, men väl vid flygplatsen bröt hon ihop.
Barnen firade Julen hos sin pappa och eftersom Helenes mentala utmaningar satte stopp för sociala interaktioner tillbringade hon julen i ensamhet.
“– Det är som en tävling som jag alltid måste vinna. I förhållanden är jag oftast otrogen, i arbetet ljuger jag eller snackar skit om folk för att vinna striden”.Helene beskrivning av sig själv bygger sannolikt på episodiska minnen från de diskussioner som förevarit under terapisessionerna.
Helene hävdar även att hon inte gillar människor.
Det visade sig dock att när hon ändrade sitt beteende - som att hälsa på andra kvinnor - då avtog aversionen.
Helenes beskrivning av sitt beteende är säkert konsistent med NPS, men det är sannolikt att även andra aspekter från kluster-B skulle passa liksom frånvaro av emotionell och social anpassning. Man också fråga sig vilket roll det spelar att älta ett eventuellt nuläge? Vårt psyke är anpassat för prospektion - att erfara framtiden (Gilbert och Wilson, 2007).
Varför blev det så här?
Helene gör ett försök till att själv förklara, men blandar äpplen och päron.
“Helene tror att hennes problem dels är ärftliga, dels har med hennes uppväxt att göra. Hon har lidit av psykisk ohälsa sedan tonåren. Då handlade det om matstörningar och självskadebeteende. Hon berättar att hon växte upp i ett hem där hon kände sig övergiven men där allt skulle vara så perfekt på ytan. Att mamman ställde enorma krav och pappan brydde sig bara om sig själv. – Redan när jag var barn hade mamma stakat ut en väg för mig. Det var inte alls vad jag själv ville hålla på med. Men det ville hon inte lyssna på. Så jag skickades till en internatskola. Jag trivdes inte alls men såg till att alltid prestera på topp, det var då jag fick beröm, bekräftelse och mådde bra”.Helene fortsätter lägga ut texten om relationen med barnens pappa Hon hävdar att hon lämnade honom för att han blev ointressant, typ!
Man bör i sammanhanget notera att Narcissism är en term som uppfanns av läkaren och psykoterapins fader Sigmund Freud (1856 - 1939). Freud levde i en tid före den moderna vetenskapen blommat ut. Freud använde metaforer, eller analogier, i sina försök att förklara de teorier han kom på. Noterbart är att så vitt är känt, saknas vetenskapligt stöd för hans teorier. Kanske för var det därför han hämtade inspiration från myternas värld, t ex. den om Narcissus, som efter att ha avvisat nymfen Echo, vilket för övrigt är varje enskild mans rättighet, förbannades av gudarna att bara älska sig själv vilket ledde till hans undergång. Berättelsen är daterad är till år 8 AD.
Ett annat sätt är angripa problemet är att titta på modern psykologisk vetenskap som inte sällan har ett evolutionärt eller antropologiskt perspektiv.
Människan - Homo Sapiens Sapiens - är däggdjur och vi fortlever genom fortplantning. Den här primära impulsen väcks i och med puberteten och fortlever olika länge hos män och kvinnor.
Kvinnors lust till fortplantningen och beteende, att erbjuda mat i utbyte mot sex, är typiskt bland däggdjur. Intresset för den man kvinnan valt för att skicka sina gener in i framtiden bygger på en observation (perception) - att mannens genetiska 'make-up' ser ut att vara gynnsam. Det leder till frisättningen av en cocktail av signalsubstanser som korrelerar med stalking och som brukar kallas kärlek.
Den här impulsen avtar som regel när det yngsta barnet fyller fem år, dvs övergår från emotionell anpassning och kognitiv utveckling till social anpassning och fortsatt kognitiv utveckling. Kvinnors strävan att kontrollera avkommorna under de första fem levnadsåren hänger samman med vårt evolutionära ursprung och vår inre drivkraft att försvara vår genetiska överlevnad (Dawkins, 1976). Men ekvationen innehåller en pappa-effekt.
Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Diana Baumrind (1927-2018) har i sin forskning visat att när föräldrar (oftast mammor) utövar för mycket kontroll eller har en låt-gå attityd, då tappar barnen den anpassning som ska göra dem självständiga vuxna individer. De kvinnor som går längre och utestänger barnens papparelationer (30 %) åsamkar större skada på barnens anpassning.
Relationsaggressivet är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
Till detta kommer att moderna samhällen bygger på principer som avviker från de som rådde när våra förfäder bodde på savannen; de levde som jägare och samlare. I ett modernt samhälle lever vi efter andra principer där det saknas uppenbara motiv för kvinnor att vara mer samarbetsvilliga. För att hålla ihop en relation efter att den yngsta avkomman börjat klara sig själv krävs således andra motiv. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är ålder. Våra förfäder blev runt 30 år. Nu lever vi betydligt längre. Helene är i farmorsålder (läs om grandmother hypothesis).
Kvinnors och mäns sociala behov skiljer sig åt i betydande grad; medan män som regel klara sig bra på egen hand har kvinnor ett behov av socialt umgänge - familj och vänner (Dunbar, 2021; Pinker, 2005).
När vi blir äldre blir vi alltmer lik vår könslika förälder. Det betyder i Helenes fall att hon sannolikt tendenser att bli mer lik som egen mamma.
Noterbart är att barnen och pappan verkar ha en god relationen. Helene verkar inte heller vara kontrollbenägen i så motto att hon vill exkludera pappan från barnen. Det är Helene som hamnat i ett utanförskap.
Det är korrekt att mentala problem är ärftliga; det handlar lite om biologi men mest om sociala faktorer (20/80).
En sannolik felskattning är att tidsbestämma problemen till tonåren. Sannolikt började det tidigare, t ex. med Complex childhood trauma under de första fyra (4) levadsåren.
Det är också missvisande att blanda in pappan i detta, men det är vanligt att pappor får en släng av sleven för säker som händer hemma där mammors kaffe återkommande kokat över - relationsaggressivitet. Hemmet har de senaste 2 miljoner åren varit en kvinnlig domän.
Artikeln pekar på att Helene växte upp i ett hem där mamman styrt-och-ställt Baumrind-style men där pappa fått dela svaret för mammans relationsaggressivitet.
Helene passar in i Baumrinds modell - att barn som tvingas uppleva styra-och-ställa beteende har svårigheter att växa upp till självständiga individer.
Det verkar även som att Helenes theory of mind aldrig "packades upp". Det betyder hämning av emotionell anpassning.
Som avslutning hävdas att Narcissism skulle vara en superkraft. Det är sannolikt ett falskt påstående. Narcissism bygger på en saga som Sigmund skrev om.
Att vara “kognitivt stark” (Helene är medlem i Mensa) samtidigt som man saknar medkänsla bekräftar frånvaro av theory of mind. Det gör individen till en belastning, t ex. på en arbetsplats. I artikeln återges just uppgiften att Helene inte klarar att behålla jobb. Det är inte heller bra för barn. Det bekräftar bilden av avsaknad av emotionell anpassning.
Ett berömt och extremt sånt fall handlar om Phineas Gage (1823–1860) som efter att ha skadat hjärnan fortfarande fungerade rationellt. Men hjärnskadan hade påverkat delar av psyket som förklarar personlighet. Gage vara därför rationell men fungerade inte i sociala sammanhang (Damasio, 1995).
Det är vanligt att folk i allmänhet fastnar i dåtid och nutid och inte bejakar den framtid vår psyke är anpassat att laborera scenarier om (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014). Prospektion bygger på minnen och perception. Händelseminnet är dessutom konstruktivt (Schacter och Addis, 2007).
Ett tips till Helene är att bejaka sin egen papparelation, sina barns papparelation för att genom observation lära sig hur ett normalt liv kan gestalta sig samt att hon skaffar sig lite tjej-kompisar att sitta och prata med om ditten och datten. Kanske borde hon även tänka mindre på "pojkvänner" och umgås med tanken på att bli farmor/mormor?
Lär mer om Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014). Tillägg: Ruffalo (2024). Se även Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp v Amber Heard Trial Day 9). Läs om ett liknande fall: På internationella mansdagen skyller mediapersonligheten Carina Bergfeldt sin sannolika relationsaggressivitet på fel förälder!? På riktigt är det bara dålig impulskontroll, d.v.s. en av flera aspekter som förklarar emotionell anpassning (Österberg, 2004)).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment