Nutrition psychology. Därför har Snellman inga planer på att lansera ”fejkkött” (Harald/HBL). En märkligt titel

Hufvudstadsbladet reporter Patrik Harald gör ett porträtt av familjeföretaget Snellman. Det som i huvudsak är en fin berättelse om ett föredömligt företag som är en modell för ett krisande Finland som präglas av kvinnors våld i nära relationer, kollapsad skola, arbetsförmåga och forskning samt statsskulden, gör Harald en repris på sitt tidigare utspel om utspädd potatismos. Det står i bjärt kontrast till forskning som visar att Animaliskt baserad mat är viktigt för fysisk och mental hälsa och har inte så mycket med klimat att göra.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Hufvudstadsbladet reporter Patrik Harald gör ett porträtt av familjeföretaget Snellman, och väljer åter att blanda in osakligheter. Det som i huvudsak är en fin berättelse om ett föredömligt företaget, ramas in med redaktionen politiska korrekthet om frågor som rör mat och klimat.

Länk till källan.

Harald inleder med en historisk beskrivning om hur företaget startade, deras värderingar och hur företaget växt.

“Föräldrarna var måna om att om att vi alltid ska göra rätt och göra vårt bästa, att det är ärlighet och rättvisa som gäller.

Idag syns företagets värderingar enligt Holmberg [HR-chef, egen anm.] till exempel i strävan att alla anställda ska känna sig sedda, att man hälsar på varandra. Inom företaget är man mån om att att snabbt identifiera och reagera på om någon i personalen har problem.
– och man svär inte i vårt företag. Det är ingen uttalad regel, men det är bara så”.

Det hela är mycket läsvärt och rimmar väl med forskning om arbets– och organisationsforskning (Ekvall, 1996; Ekvall och Ryhammar, 1998, 1999; Österberg, 2004, 2012, 2021). Därmed är Snellmans organisationsfilosofi värdefull för det krisande Finland. Med krisande avses här följande:

• att Finland drabbats av en barnfetmaepidemi (Eva Roos, Folkhälsan, november 2020).
  
  
• att finländska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• att för många finländska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj 2022). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
  
  
• att för många pojkar inte klarar skolan (Li Andersson september, 2022).
  
  
• att finländska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Elina Pekkarinen, Barnombudsman, november, 2022).
  
  
• att Finlands fysiska och mentala arbetsprestation dalat sedan 2010 (FPA/THL, april, 2023).
  
  
• att forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, HS, august, 2023).
  
  
• att psykisk våld respektive dödligt våld mot små barn har ökat (Elina Pekkarinen, november 2023).
  
  
• att 40 % av finländska skolbarn utsatts för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, november, 2024).
  
  
• att Finlands statsskuld är 74 % av BNP. (Sveriges dito: 17 % av BNP).

Mental hälsa, och därmed ohälsa, hänger ihop med vad vi äter. Vår art behöver regelbundet konsumera >30 mikronutrienter, tryptofan, kolin samt DHA- och EPA-fetter regelbundet från samma tallrik (Österberg, 2020).

Hösten 2019 publicerades även tre studier som avvisade riskerna med att äta kött och processat kött (Han et al. 2019;Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al. 2019). Detsamma gäller mättat fett (Howard er al. 2006; Nutrition Coalition (19 studier); Ramsden et al. 2016). Animaliskt baserad mat, fett och kött (i den ordningen), är avgörande för fysisk om mental hälsa bland barn och vuxna (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019; Dobersek et al. 2021; Ede, 2019, 2024; Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020; Ylilauri et al 2019).

Den stora hälsofaran ligger i konsumtion av ultra-processade fejk-produkter, t ex. Beyond meat och liknande som Harald tidigare marknadsfört och som forskning visar påverkar uppkomst av de välfärdssjukdomar som grasserar i Finland (Hall et al. 2019), Roland Snellman svarar genom att berätta att de strävar efter att göra produkter med minimalt med tillsatser.

En finska studie som baserades på köpdata från de stora livsmedelskedjorna visade att finländare i allmänhet prioriterar kött. Forskarna följde dock inte god vetenskaplig sed – att presentera huvudresultatet i artikelrubriken. Istället använde de rubriken för att uttrycka sitt missnöje (Erkkola, Kinnunen, Vepsäläinen, Meinilä, Konttinen, Saarijärvi, Fogelholm och Nevalainen, 2022). Det indikerar bias. Jag kommenterade Erkkola et al. i en kontext som visar hur vinklad forskningen vid Helsingfors är (Österberg, 2022).

Några år tidigare hade delar av samma forskarlag publicerat studie som gav en hänvisning om själva förklaringen:

“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (Vepsäläinen et al. p. 1237).

Mat och klimat. 2017 testade ett forskarlag vad som skulle hända med klimatet om man slutade producera animaliskt baserad mat. Resultatet visade att effekten var obefintlig (White och Hall, 2017).

Våren 2019, dvs. tre år innan Harald skrev ihop sin krönika, hade ordföranden för SLC gjort följande redovisning i HBL:

Länk till källan.

Harald hade därför kunnat lyfta fram Snellman som ett föredöme, men tyvärr kunde han inte hålla sig från att recitera HBLs favoritfaktoider om mat och klimat (precis som redaktionen i övrigt verkar han helt okunnig om saken).

“Sedan de första Snellman-korvarna på 1950 – talet har samhällets inställning till kött förändrats. Köttkonsumtionens hälsa– och klimatmässiga och etiska aspekter diskuterats flitigt. Nya näringsrekommendationer uppmanar oss att äta mindre kött och undvika processade livsmedel”.

Att näringsrekommendationerna är desamma sedan början av 1980 – talet tycks ha gått Harald förbi, liksom forskning om mat och klimat. Det märkliga är att Harald och jag kommunicerade om detsamma i mars 2022 när han marknadsförde utspädd potatismos (Österberg, 2022).

Varför agerar Patrik Harald som han gör?

Medlemmar av vår art faller lätt i mentala fallgropar. Det finns över 200 stycken att välja mellan, men här är några typiska:

• bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).
  
  
• “Naturlig dumhet”. Under 1970 – talet genomförde psykologerna Amos Tversky (1937 – 1996) och Daniel Kahneman (1934 – 2024) studier av vad de kallade “naturlig dumhet”; att vi som art tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel och tillgänglig (1977).
  
  
• Dysrationalia – att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (både instrumentellt och epistemiskt) (Stanovich, 1993).
  
  
• Det är också känt att många av medlemmar av vårt att gillar att springa i flocken (Hart et al. 2009).

Dessa mentala fallgropar interagerar i en förstärkande loop.

Slutsats. Mat och klimat hänger inte ihop och Finland är med internationella mått klimatneutralt. Finland har utmaningar som rör mental hälsa och kvinnors våld i nära relationer som hänger ihop med näringsbrist. Trots detta marknadsför personal i mainstream media politiskt korrekta idéer om mat och näring.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter