Nutrition psychology. Därför har Snellman inga planer på att lansera ”fejkkött” (Harlad/HBL). En märkligt titel

Hufvudstadsbladet reporter Patrik Harald gör ett porträtt av familjeföretaget Snellman. Det som i huvudsak är en fin berättelse om ett föredömligt företaget som är en modell för ett krisande Finland där mat spelar roll: kvinnors våld i nära relationer, skolan, arbetsförmågan, forskning och statsskulden. Animaliskt baserad mat är viktigt för fysisk och mental hälsa och har inte så mycket med klimat att göra. Det hade Harald kännedom men reciterade ändå faktoid information. Varför? Psykologiforskning visar att det beror på naturlig dumhet; att vi som art tenderar att tro på information som är prototypisk, upprepas ofta eller enkel att tillgå. Det gör att vi har svårt att tänka rationellt, både instrumentellt och epistemiskt, trots tillräcklig intelligens. Mat och klimat hänger inte ihop och Finland är med internationella mått klimatneutralt. Finland har utmaningar som rör mental hälsa som hänger ihop med näringsbrist. Trots detta marknadsför personal i mainstream media politiskt korrekta idéer om mat och näring. Det ökar inte trovärdigheten eller gynnar befolkningen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladet reporter Patrik Harald gör ett porträtt av familjeföretaget Snellman, och väljer åter att blanda in osakligheter. Det som i huvudsak är en fin berättelse om ett föredömligt företaget, ramas in med redaktionen politiska korrekthet om frågor som rör mat och klimat.

Länk till källan.

Harald inleder med en historisk beskrivning om hur företaget startade, deras värderingar och hur företaget växt.

“Föräldrarna var måna om att om att vi alltid ska göra rätt och göra vårt bästa, att det är ärlighet och rättvisa som gäller.

Idag syns företagets värderingar enligt Holmberg [HR-chef, egen anm.] till exempel i strävan att alla anställda ska känna sig sedda, att man hälsar på varandra. Inom företaget är man mån om att att snabbt identifiera och reagera på om någon i personalen har problem.
- och man svär inte i vårt företag. Det är ingen uttalad regel, men det är bara så”.

Det hela är mycket läsvärt och rimmar väl med forskning om arbets- och organisationsforskning (Ekvall, 1996; Ekvall och Ryhammar, 1999; Österberg, 2004, 2012, 2021). Därmed är Snellmans organisationsfilosofi värdefull för det krisande Finland. Med krisande avses här följande:

• att Finland drabbats av en barnfetmaepidemi (Eva Roos, Folkhälsan, november 2020).
  
  
• finländska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är en stor utmaning (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• att för många finländska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj 2022). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
  
  
• att för många pojkar inte klarar skolan (Li Andersson september, 2022).
  
  
• att finländska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Elina Pekkarinen, Barnombudsman, november, 2022).
  
  
• att Finlands fysiska och mentala arbetsprestation dalat sedan 2010 (FPA/THL, april, 2023).
  
  
• att forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, HS, august, 2023).
  
  
• att psykisk våld respektive dödligt våld mot små barn har ökat (Elina Pekkarinen, november 2023).
  
  
• att 40 % av finländska skolbarn utsatts för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, november, 2024).
  
  
• att Finlands statsskuld är 74 % av BNP. (Sveriges dito: 17 % av BNP).

Tyvärr finns det fler exempel.

Som sagt, Harald hade kunnat lyfta fram Snellman som ett föredöme, men tyvärr kunde han inte hålla sig från att recitera HBLs favoritfaktoider om mat och klimat (precis som redaktionen i övrigt verkar han helt okunnig om saken).

“Sedan de första Snellman-korvarna på 1950-talet har samhällets inställning till kött förändrats. Köttkonsumtionens hälsa- och klimatmässiga och etiska aspekter diskuterats flitigt. Nya näringsrekommendationer uppmanar oss att äta mindre kött och undvika processade livsmedel”.

Att näringsrekommendationerna är desamma sedan början av 1980 - talet tycks ha gått Harald förbi, liksom forskning om mat och klimat. Det märkliga är att Harald kommunicerade om detsamma med mig i mars 2022 när han marknadsförde utspädd potatismos (Österberg, 2022).

Här kommer information om mat och klimat, delvis i repris för Harald:

2017 testade ett forskarlag vad som skulle hända med klimatet om man slutade producera animaliskt baserad mat. Resultatet visade att effekten var obefintlig (White och Hall, 2017).

Samma år var Eva Roos, hon som 2020 larmade om barnfetmaepidemi bland finländska barn, delaktig i en studie som gav en hänvisning om själva förklaringen:

“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (Vepsäläinen et al. p. 1237).

Våren 2019, dvs. tre år innan Harald skrev ihop sin krönika, hade ordföranden för SLC gjort följande redovisning i HBL:

Länk till källan.

Hösten 2019 publicerades även tre studier som avvisade riskerna med att äta kött och processat kött (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al. 2019). Detsamma gäller mättat fett (Howard er al. 2006; Nutrition Coalition (19 studier); Ramsden et al. 2016). Flera studier visar att animaliskt baserad mat, kött och fett, är avgörande för fysisk om mental hälsa bland barn och vuxna (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019; Dobersek et al. 2021; Ede, 2019, 2024; Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020; Ylilauri et al 2019).

Den stora hälsofara ligger i konsumtion av ultra-processade fejk-produkter, t ex. Beyond meat och liknande som Harald tidigare marknadsfört och som forskning visar påverkar uppkomst av de välfärdssjukdomar som grasserar i Finland (Hall et al. 2019), 

Roland Snellman svarar genom att berätta att de strävar efter att göra produkter med minimalt med tillsatser.

2022 publicerade forskare vid Helsingfors universitet en studie om konsumentbeteenden som visar att finländare i allmänhet prioriterar kött. Forskarna följde dock inte god vetenskaplig sed - att presentera huvudresultatet i artikelrubriken. Istället använde de rubriken för att uttrycka sitt missnöje (Erkkola, Kinnunen, Vepsäläinen, Meinilä, Konttinen, Saarijärvi, Fogelholm och Nevalainen, 2022). Det indikerar bias. Jag kommenterade Erkkola et al. i en kontext som visar hur vinklad forskningen vid Helsingfors är (Österberg, 2022). 

Harald hade kännedom om vad näringsriktig mat är liksom relationen mellan mat och klimat, men reciterade ändå faktoid information.

Varför?

Under 1970 - talet genomförde psykologerna Amos Tversky (1937 - 1996) och Daniel Kahneman (1934 - 2024) studier av vad de kallade “naturlig dumhet”; att vi som art tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel och tillgänglig (1977). 1993 publicerade Keith Stanovich sin teori om Dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (både instrumentellt och epistemiskt) (Stanovich, 1993).

Det är också känt att många av medlemmar av vårt att gillar att springa i flocken genom att tillämpa bekräftelse-bias (Hart et al. 2009).

Slutsats. Mat och klimat hänger inte ihop och Finland är med internationella mått klimatneutralt. Finland har utmaningar som rör mental hälsa som hänger ihop med näringsbrist. Trots detta marknadsför personal i mainstream media politiskt korrekta idéer om mat och näring. Det ökar inte trovärdigheten eller gynnar befolkningen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter