"Nu kommer mjölken gjord på potatis" (Harald, HBL). en kommentar

I en aktuell artikel i Hufvudstadsbladet inleder reportern Patrik Harald med följande, och jag citerar, "Efter succén med havremjölken Oatly ..." [Sic.]. På frågan vilket källan var dementerade Harald sitt eget utspel. Harald fortsätter sedan att marknadsföra något han kallar potatismjölk, som på riktigt sannolikt är potatismos fast med mer vätska. Oatly går ständigt med förlust, vilket Harald, som jobbar med att rapportera, borde uppmärksammat läsarna om. Utspädd potatismos innehåller inte lika mycket näring som mjölk.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I en aktuell artikel i Hufvudstadsbladet inleder reportern Patrik Harald med följande, och jag citerar: "Efter succén med havremjölken Oatly ..." [Sic.]. Sedan följer en intervju med en pensionerad professor i matteknologi som äger 10 % i ett bolag som marknadsför en ersättningsprodukt till mjölk baserad på en emulgering av potatis och rapsolja (tänk potatismos fast med mer vätska). Emulgera handlar om att lyckas blanda ihop saker som inte riktigt går att blanda, d.v.s. saker som inte riktigt hör ihop.

Länk till källan.

Så vitt är känt är Oatly knappast en succé. Men jag kan ju ha fel och frågade därför Patrik Harald via Twitter varifrån hen fått uppgiften att Oatly varit ett succé:

Svaret kom tre timmar senare:

Oatly startade någon på 1990-talet. Ett gäng forskare, sannolikt på samma avdelning som den aktuella respondenten, kom på ett sätt att krama ur en vitaktig vätska ur havre. Processen, som sannolikt är patenterad, omvandlade ca 40 % av havren till maltos vars Glykemiska index är 105. Vätskan beskrivs också som ultra-processad. Det har cirkulerat uppgifter om det varit en del fuffens beträffande marknadsföringen av denna vitaktiga vätska som påstods kunna ersätta mjölk. Hösten 2020 skrev jag därför en artikel om Oatly på min forskarblogg: Wow! Oatly should apologize to milk farmers and change the color of it's liquid. For Ethical reasons.

Beträffande Oatly's försäljning och vinster skrev Blomberg's den 19 april 2021:

Oatly reported a $60 million net loss on $421 million revenue in 2020, compared with a loss of $36 million on revenue of $204 million the previous year, according to the filing.

Och så här sammanställer Julian Mellentin, New Nutrition Business, företagets utveckling (se diagram nedan):

New Nutrition Business. Impressive sales, impressive losses at Oatly. mar 9, 2022, Julian Mellentin

 

Med utgångspunkt från uttrycket "en bild säger mer än tusen ord" ser man att samtidigt som Oatlys försäljning ökat dramatiskt har förlusterna gjort detsamma. Detsamma gäller aktiekursen. Den 11 juni 2021 var priset för Oatlys aktie 28,73 dollar. Sedan dess har den dalat. Senaste priset var 4,99 dollar.

Jag vet inte hur Patrik Harald gör sina analyser, men det verkar som hans egen slutsats om succé inte överensstämmer med hur företaget Oatly utvecklats. Där Harald sett en succé är verkligheten den diametralt motsatta.

But every $1 of product it sells costs it $1.28 to produce and as a result its losses are also up – by 220% (see Chart). That's right, every new sale it makes increases its losses. Oatly has also seen its gross margin tumble from 27.7% in 2020 to 15.9% in 2021. In 'the old days' before Big Money investors got involved in the food industry and companies were expected to make a modest profit, that would have been a firing offence for the CEO. But this, apparently, is a 'new normal'. With raw material and energy costs rocketing, Oatly's gross margin is only going to get worse. By the way, Oatly's stated "long-term goal" is to achieve a 40% gross margin. That looks like a very distant dream (Mellentin, New Nutrition Business).

Med utgångspunkten att Oatly varit en succe ger sig Harald i kast med att marknadsföra potatismos med extra vätska. Haralds artikel innehåller också en rad påståenden som fick stå oemotsagda:

"Potatis innehåller 1,5–2 procent protein. Det är inte särskilt mycket, men enligt Tornberg är proteinet av god kvalitet för att vara vegetariskt. Det har en bra sammansättning av aminosyror – proteinets byggstenar – med en hög halt av leucin, som är en av de essentiella aminosyrorna. Det tas lätt upp av kroppen och kan jämställas med mjölk- och äggproteiner".

Detta är en skröna som torgförs även bland forskare inom nutrition. Men Itkonen et al. (2021) och Tong et al. (2020) testade var för sig med så kallade experimentdesign (RCT) vad som händer med friska vuxna som får delar av det animaliska proteinet ersatt med vegetariskt dito. Resultatet visade att inom 12 veckor fick försökspersonerna tendens till benskörhet.

"Koldioxidavtrycket från potatismjölken är ungefär en tredjedel av komjölkens och ligger på ungefär samma nivå som havremjölk".

Liebe, White och Hall (2020) testade vad som skulle hända om man lade ner mejeriproduktion i USA (det går att applicera även på de nordiska länderna). Resultatet visade att frisättningen av växthusgaser skulle minska med 0,7 %. Så här skriver de om näringsinnehåll i mejerier:

Vitamins supplied by dairy products also make up a high proportion of total domestic supplies from foods, with dairy providing 39% of the vitamin A, 54% of the vitamin D, 47% of the riboflavin, 57% of the vitamin B12, and 29% of the choline available for human consumption in the United States (det går att applicera även på de nordiska länderna).

"Rapsoljan är hälsosammare än fettet i komjölken, bland annat tack vare sitt tioprocentiga omega-3-innehåll. Det här är positivt för veganer, som annars lätt har brist på omega-3 eftersom fisk är den främsta källan".

Så här skriver Dehghan et al. (2018):

Dairy consumption was associated with lower risk of mortality and major cardiovascular disease events in a diverse multinational cohort.

Rapsolja är ofta ifrågasatt och påstås skapa inflammation i kroppen. Jag hittar dock ingen bra referens just nu. Man kan dock se den framstående vetenskapsjournalisten Nina Teicholz aktuella presentation: How Did We Get Here? The History Of Vegetable Oils; Nina Teicholz, M.Phil.

Exakt varför HBL väljer att marknadsföra matersättningsprodukter baserade på vegetabilier är rätt svårt att förstå. Uppgifterna i artikeln stämmer hur som helst inte.

Det här är heller inte första gången Hufvudstadsbladet producerar en nyhetsanka. Härom dagen skrev en kollega till Harald en artikel där man också missat eller struntat i att göra grundläggande research. jag kommenterade den: Många domedagsskrollar nyheter från kriget – "Det är sunt att vara orolig i en hotfull situation". En kommentar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).