“Föräldraalienation” allt vanligare i domstolarna. Varför drar Kriisa igång något som uppenbarligen skadar barn?

Lennart Kriisa är chefredaktör för Psykologtidningen och sannolikt den som drog igång drevet mot det vetenskapligt validerade fenomenet föräldraalienation. Kriisa väljer, sannolikt medvetet, att ställa experter på psykologi och föräldraalienation mot institutionen/arbetsplatsen domstolen. Där jobbar personer med typiskt kandidatexamen i juridik. Det är viktigt att förstå att Kriisas utspel inte är en granskning. Det liknas mest en partsinlaga. Och eftersom Kriisa hade tillgång till ovan nämnda fakta blir man fundersam varför han dragit igång något som uppenbarligen skadar barn?. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Lennart Kriisa är chefredaktör för Psykologtidningen och sannolikt den som drog igång drevet mot det vetenskapligt validerade fenomenet föräldraalienation. Han har skrivit ett epos med den här märkliga inramningen:

En inramning påverkar hur en mottagare av ett budskap tolkar ett budskap och skillnaderna är stora (Tverky och Kahneman, 1981). Kriisas inramning, eller narrativ, inkluderar att kalla domstolspersonalen för domstolen och behandlar den instansen som kunskapsmässigt överordnad experterna!? Men domstolar är, såvitt är känt, arbetsplatser. 

Kriisa hade kunnat gjort en mer faktaorienterad inramning: experter på psykologi informerar domstolspersonal, som saknar konceptuell och metodologisk kunskap, om det vetenskapligt validerade begreppet föräldraalienation. Men hen valde av någon anledning bort det? 

Kriisa påstår också att hen gjort en genomgång av vårdnadstvister, men han väljer av någon anledning att inte redovisa några beskrivande data eller källor? Istället bifogar Kriisa en länk med anekdoter som han verkar anse ska tjäna som stöd för hans narrativ.

Kriisa väljer, sannolikt medvetet, att ställa Dr Hellblom Sjögren, expert på psykologi och föräldraalienation mot institutionen/arbetsplatsen domstolen. Där jobbar personen med typiskt kandidatexamen i juridik. Då blir det så här:

“Domstolen ansåg att kravet visade på en oförmåga hos pappan att se till barnet bästa. Domstolen landade i att barnet skulle fortsätta bo hos mamman, utan krav på umgänge med pappan”.

“Formuleringarna är snarlika, hennes utredning “tillför inget av väsentlig betydelse”, “saknar helt bevisvärde”, “har en begränsad betydelse” eller “lågt bevisvärde”.

Kriisa noterar alltså att domstolspersonalen gång på gång avvisar Dr Hellblom Sjögrens expertargument med snarlika argument, men ställer inte den självklara frågan: varför avvisar personalen Dr Hellblom Sjögrens expertargument?

Kriisas narrativ blir än märkligare efter att han redovisat att Dr Sverker Sikström, en annan expert på psykologi och föräldraalienation, tillika professor i kognitionspsykologi, använt expertargument som är kongruenta med Dr Hellblom Sjöbergs dito men att domstolspersonalen även då avvisat argumenten. Då blir det så här:

“Han kallar föräldraalienation för ett »empiriskt fynd« men följer inte upp hur domstolarna beslutar i målen där han vittnat”.

När flera experter, Drs Sverker Sikström, Lena Hellblom Sjögren, Germund Hesslow, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet samt professor emeritus Eivin Meland, vittnat om föräldraalienation skriver Kriisa:

“Domstolen blev måttligt imponerad, trots uppbådet av experter, och skrev i domskälen att en förälder visserligen orättfärdigt kan uteslutas från barnets liv, men då handlar det om umgängessabotage, vilket kan leda till att vårdnaden flyttas från den hindrande föräldern. Domstolen kände sig inte heller övertygad om att femfaktormodellen var till barnets bästa. Dessutom, upplyste domstolen, ska hänsyn tas till barnets egen vilja i takt med ålder och mognad, och upphävde det tidigare beslutet om umgängesrätt med pappan”.

Länk till källan.

Vi har alltså en situation där:

1. domstolspersonal som kallar sig domstolen väljer att avvisa expertisen med snarlika argument.
   
   
2. en chefredaktör för en psykologitidning, dvs. behandlar det ämne som de omnämnda personerna är experter på, som inte fattar misstanke när domstolspersonal en masse avvisar experternas faktaredovisning.

När Kriisa skrev sitt epos kände han till fakta och kunde gjort följande inramning:

• föräldraalienation är ett vetenskapligt validerat begrepp (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024) som sannolikt uppstår som en funktion av memory hacking (Shaw, 2016).
  
  
• Domstolar och socialtjänster är arbetsplatser.
  
  
• Personalen inom socialtjänsten läser olika ämne, inklusive 5 poäng psykologi. De har således grunda kunskaper i ämnet. Aktuell forskning visar dessutom att personalen inom socialtjänsten inte utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet i sin yrkesutövning (Bergström et al. 2022).
  
  
• Domstolspersonal har studerat juridik, som regel på kandidatnivå. Utbildningen saknar vetenskapsmetodik. Domstolspersonal baserar istället sitt arbete på principer, retorik - konsten att övertyga - liksom post hoc rationalization (eferhandskonstruktioner). En sådan princip är moderspresumtionen - Mater certa semper est. Statistik från svenska och amerikanska domstolar visar att domstolspersonal en masse diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999 ;Schiratzki, 2008 ;Österberg, 2004). En av förgrundsgestalterna för jurister är Cicero som efter att han avrättat sina meningsmotståndare utropade Vixere - de har levat! varpå han använde retorik för att i efterhand skuldbelägga dem (Beard, 2015). Personal vid svenska domstolar använder således inte heller vetenskap och beprövad erfarenhet. Man kan inte bevisa saker med juridik, men komma fram till teman och hypoteser som går att testa med vetenskap. Experterna som vittnade har den expertisen.
  
  
• Vårdnadstvister är typiskt kvinnliga konflikter som förklaras av relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005). Den typiska förklaringen till relationsaggressivitet är hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9)).
  
  
• Barns mentala anpassning och utveckling är som intensivast under de 4-5 första levnadsåren. Och det finns en pappaeffekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiva utveckling, inklusive visuospatial perception, jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004). Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016. Det är således mycket som står på spel.
  
  
• Kvinnors relationsaggressivitet, med stöd av personal inom socialtjänst och domstolar, ökar risken för för memory hacking (Shaw, 2016) och därmed föräldraalienation.

Det är viktigt att förstå att Kriisas utspel inte är en granskning. Det liknas mest en partsinlaga. Och eftersom Kriisa hade tillgång till ovan nämnda fakta blir man fundersam varför han dragit igång något som uppenbarligen skadar barn?

Lästips:

23 juli 2024. Ingen av de 105 självutnämnda experterna visade sig vara experter på föräldraalienation  

30 juni 2024. Antologi om fall där interaktioner mellan (1) kvinnors mentala utmaningar, sannolikt Borderline Personality Disorder, (2) personal inom socialtjänstens aggression mot pappor och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling hämmas.

1juni 2023. June 1, 2023. Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=50), ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)

12 maj 2023. Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>60) och aggressioner - en lista med aktuella händelser.

11 maj 2023. Förståelse av begreppet föräldraalienation, 2 etablerade begrepp som är associerade med PA samt 10 mentala fallgropar om PA.

23 mars 2011. Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter