Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Nyligen hävdade HBL:s ledarskribent Tommy Westerlund att Anna-Maja Henriksson spelat ut sin roll som partiledare för Svenska Folkpartiet (SPF).
Länk till källan.
Westerlunds kritik grundar sig på att Svenska Folkpartiet (SFP) satt sig i samma regering som ärkefienden Sannfinländarna.
En annan aspekt är att beslutet att dela regering med Sannfinländarna har ökat möjligheten att gjuta olja på olika politiska vågor. Därmed har SFP kunnat påverka Finlands väg in i framtiden, inklusive den svenskspråkiga dito. Detta påtalade Henriksson under Arenas seminarium som hölls på Georgsgatan 27 den 14 februari 2024.
 |
| Anna-Maj Henriksson, SFP:s partiordförande tillika undervisningsminister. Foto: Peter Österberg. |
Henriksson har lång erfarenhet inom rikspolitiken. 2007 valdes hon in i det Finländska parlamentet. 2011 utsågs hon till Justitieminister. 2019 utsågs hon åter till Justitieminister. 2023 utsågs hon till minister för undervisning och kultur.
Henriksson största poäng verkar dock vara att hon varit minister i mer än 3000 dagar.
Länk till källan.
Henriksson har också deltagit i ett TV-program om kvinnliga ministrar.
Länk till källan.
Henriksson har också låtit skriva en bok om sig själv.
Länk till källan.
Titeln är en så kallad travesti, dvs. man har utgått från någon etablerad titel och sedan gjort en omskrivning som påminner om originalet. I Henrikssons fall: Graham Greenes (1904-1991) The Power and Glory, som på svenska blir Makten och Härligheten.
I originalet anspelar titeln på den korta lovsång, en så kallad doxologi, som ofta reciteras i slutet av Herrens bön:
Finska medier har t ex. under Henrikssons tid som justitieminister återkommande rapporterat om kvinnors våld i nära relationer liksom hur barn dör på olika anläggningar för kvinnor med mentala utmaningar. Här är några exempel:
En Åländsk kvinna dömdes till livstids fängelse efter att tillsammans med en väninna hällt bensin över sin före detta man, som hon hade barn tillsammans med, och sedan tänt på. Mannen/pappan dog (HBL, 2022).
Våren 2022 mördade en kvinna sin son på en anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Det kan antingen vara i socialtjänstens eller stiftelsen Bensows anläggning. Grabben blev 12 år (HBL, 2022).
Nästan samtidigt försökte en mamma i Borgå slå ihjäl sin 5-åriga son. Hon var känd hos socialtjänsten, som ändå lät barnet bo med den uppenbart mentalt störda mamman. Socialtjänstpersonalen tvingades larma polis. Trots att polisen bröt sig in i lägenheten slutade inte Kvinnan/mamman att slå barnet (Östra Nyland, 2022).
6 april 2022 meddelade Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem (har för mig att de sa det största). Notera: redan har hade Henriksson kunnat ingripa, men hon valde att titta bort.
En månad senare meddelade en direktör för det finska ministeriet för undervisning och kultur att många finska skolbarn inte klarar läsförståelse och numeracy.
I november 2022, på Barnrättsdagarna 2022, meddelade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Pekkarinen erhöll då information om relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt (Crick & Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
Läs referatet från konferensen: Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig
Våren 2023 överraskades Pekkarinen av att ytterligare en mamma mördat sitt barn (HS, 2023). Trots tillgång till den sannolika förklaringsmodellen kunde Pekkarinen inte för sitt liv förstå hur ytterligare ett barn kunde dö av en mammas våld?
Hösten 2023, på Barnrättsdagarna 2023, meddelade paradoxalt Pekkarinen att [kvinnors] psykiska våld (relationsaggressivitet) och dödliga våld mot små barn har ökat i Finland. Konferensvärdinnan påtalade att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de drabbats av [mammors] psykiska våld (relationsaggressivitet).
Läs referatet från konferensen: Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
För att förstå hur saker och ting hänger ihop är det viktigt att förstå att man alltid ska gå från det generella till det specifika liksom att ta hänsyn till sannolikhet i ett prospektivt perspektivet samt validitet, reliabilitet och representativitet.
Våld i nära relationer har utforskats sedan 1970 talet och fördelningen ser ut som följer:
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Det verkar som att relationsaggressiva kvinnor lider av Borderline Personality Disorder (Ruffalo, 2024; Zalewski et al. 2014) som funktion av Complex children's trauma, dvs. att deras våld traderats från deras egen mamma.
En annan aspekt rör barns uppväxt som funktion av föräldrarelation. Det är känt att grunden för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling sker under de första levnadsåren; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; McRay, 2021; Moffitt et al. 2001; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Ergo. Barn som isoleras från sin pappa tappar sin emotionella och social anpassning samt kognitiva utveckling, dvs. det direktören vid ministeriet för undervisning och kultur larmade om för två år sedan!
Men trots att internationell forskning om våld i nära relationer samt om barns anpassning och utveckling samt medias och polis rapportering om finska kvinnors våld varit tillgängligt för Henriksson, tycks inte Henriksson, såvitt är känt, lyft ett finger eller yppat ett ord för att stoppa nämnda finska våldskvinnor!?
Henriksson har också deltagit i ett TV-program om kvinnliga ministrar.
Länk till källan.
Henriksson har också låtit skriva en bok om sig själv.
Länk till källan.
Titeln är en så kallad travesti, dvs. man har utgått från någon etablerad titel och sedan gjort en omskrivning som påminner om originalet. I Henrikssons fall: Graham Greenes (1904-1991) The Power and Glory, som på svenska blir Makten och Härligheten.
I originalet anspelar titeln på den korta lovsång, en så kallad doxologi, som ofta reciteras i slutet av Herrens bön:
"For thine is the kingdom, the power, and the glory, forever and ever, amen."På svenska:
"Ty riket är ditt och makten och äran i evighet, amen".Parallellt med att Henriksson solade sig i glansen i rollen som justitie- och senare undervisnings- och kulturminister, rapporterades en mindre glamorös del av den finländska vardagen.
Finska medier har t ex. under Henrikssons tid som justitieminister återkommande rapporterat om kvinnors våld i nära relationer liksom hur barn dör på olika anläggningar för kvinnor med mentala utmaningar. Här är några exempel:
En Åländsk kvinna dömdes till livstids fängelse efter att tillsammans med en väninna hällt bensin över sin före detta man, som hon hade barn tillsammans med, och sedan tänt på. Mannen/pappan dog (HBL, 2022).
Våren 2022 mördade en kvinna sin son på en anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Det kan antingen vara i socialtjänstens eller stiftelsen Bensows anläggning. Grabben blev 12 år (HBL, 2022).
Nästan samtidigt försökte en mamma i Borgå slå ihjäl sin 5-åriga son. Hon var känd hos socialtjänsten, som ändå lät barnet bo med den uppenbart mentalt störda mamman. Socialtjänstpersonalen tvingades larma polis. Trots att polisen bröt sig in i lägenheten slutade inte Kvinnan/mamman att slå barnet (Östra Nyland, 2022).
6 april 2022 meddelade Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem (har för mig att de sa det största). Notera: redan har hade Henriksson kunnat ingripa, men hon valde att titta bort.
En månad senare meddelade en direktör för det finska ministeriet för undervisning och kultur att många finska skolbarn inte klarar läsförståelse och numeracy.
I november 2022, på Barnrättsdagarna 2022, meddelade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Pekkarinen erhöll då information om relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt (Crick & Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
Läs referatet från konferensen: Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig
Våren 2023 överraskades Pekkarinen av att ytterligare en mamma mördat sitt barn (HS, 2023). Trots tillgång till den sannolika förklaringsmodellen kunde Pekkarinen inte för sitt liv förstå hur ytterligare ett barn kunde dö av en mammas våld?
Hösten 2023, på Barnrättsdagarna 2023, meddelade paradoxalt Pekkarinen att [kvinnors] psykiska våld (relationsaggressivitet) och dödliga våld mot små barn har ökat i Finland. Konferensvärdinnan påtalade att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de drabbats av [mammors] psykiska våld (relationsaggressivitet).
Läs referatet från konferensen: Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
För att förstå hur saker och ting hänger ihop är det viktigt att förstå att man alltid ska gå från det generella till det specifika liksom att ta hänsyn till sannolikhet i ett prospektivt perspektivet samt validitet, reliabilitet och representativitet.
Våld i nära relationer har utforskats sedan 1970 talet och fördelningen ser ut som följer:
- fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, man eller kvinnor.
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Det verkar som att relationsaggressiva kvinnor lider av Borderline Personality Disorder (Ruffalo, 2024; Zalewski et al. 2014) som funktion av Complex children's trauma, dvs. att deras våld traderats från deras egen mamma.
En annan aspekt rör barns uppväxt som funktion av föräldrarelation. Det är känt att grunden för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling sker under de första levnadsåren; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; McRay, 2021; Moffitt et al. 2001; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Ergo. Barn som isoleras från sin pappa tappar sin emotionella och social anpassning samt kognitiva utveckling, dvs. det direktören vid ministeriet för undervisning och kultur larmade om för två år sedan!
Men trots att internationell forskning om våld i nära relationer samt om barns anpassning och utveckling samt medias och polis rapportering om finska kvinnors våld varit tillgängligt för Henriksson, tycks inte Henriksson, såvitt är känt, lyft ett finger eller yppat ett ord för att stoppa nämnda finska våldskvinnor!?
Varför?
Kan det vara så att Henriksson, rent mentalt, aldrig exkluderade H:ett när hon valde att travestera på Greens bok?
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner - en lista med aktuella händelser
Kvinnor (ofta mammor) som dödar, ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment