Tuesday, April 2, 2024

Konkurrensen om vd-jobbet på Folkhälsan blir hård. Är detta ett fall av simulerings- och konjunktions-bias?

Folkhälsans styrelse, med Siv Sandberg i spetsen, söker ny koncernchef. Bakgrunden är att under hösten 2023 hände något inom Folkhälsans högsta ledning som ledde till en förtroendekris för den sittande koncernchefen som fick avgå. Nu söker man en ny koncernchef. Kravlistan är lång. Psykologiforskning visar att den är osannolik. Andra aspekter som kan spela in: entrainment och arbetsklimat och ledarstil. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Folkhälsans styrelse, med Siv Sandberg i spetsen, söker ny koncernchef, dvs. en person tränad i företagsadministration eller förvaltning.  Rekryteringen sköts av IMS Talent Partner.

Bakgrunden är att under hösten 2023 hände något inom Folkhälsans högsta ledning som ledde till en förtroendekris för den sittande koncernchefen Georg Henrik Wrede. Det fick till följd att Wrede entledigades - lämnade organisationen i januari 2024.

Exakt vad som hände är förstås höljt i dunkel, men Folkhälsan var snabba med att lämna en kommuniké som blint reciterades av lokalmedia.

Folkhälsan är en stor organisation med dotterbolag. Därmed är det en koncern. Enligt uppgift förvaltar Folkhälsan drygt 830 miljoner euro (Harald, 2024).

Skälet till Wredes uppsägning sägs ha varit en investering i ett estniskt företag om totalt 1 miljon euro, där 25 % redan betalats ut.

1/830 är lika med 0,001204819277 eller 0,12 %.

Är det sannolikt att en koncernchef får sparken för att på eget bevåg investera 1/830 (0,12 %) av en organisations förmögenhet?

Apropå sannolikhet.

I Hufvudstadsbladets rapportering står följande att läsa:


Länk till källan

Man söker efter följande kompetens/erfarenheter:
  1. Erfarenhet av att:
    1. framgångsrik leda
    2. flerdimensionella organisationer
  2. Kännedom om Folkhälsans verksamhetsområden:
    1. forskning 
    2. hälsofrämjande medborgarverksamhet
    3. serviceproduktion
  3. förståelse för:
    1. ekonomi
    2. förmögenhetsförvaltning
Totalt rör det sig om sju kompetensområden/erfarenheter.

Hur sannolikt är det att den här personen ens existerar?

För sex dagar sedan, den 27 mars, gick stjärnpsykologen Daniel Kahneman ur tiden. Hans vapendragare var en annan känd psykolog: Amos Tversky (1937 - 1996). Tillsammans genomförde de flera banbrytande studier om mentala fallgropar. Enligt Tversky studerade de “naturlig dumhet” (Österberg, 2024).

Dumhet, eller övertro på den egna förmågan, kan förklaras av låg intelligens (Kruger and Dunning, 1999). Men dumhet kan också förklaras av oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Rationellt tänkande är t ex. instrumentellt, dvs. att man klarar att tänka intentionellt framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002), eller epistemiskt, hur väl ens övertygelse överensstämmer med faktiska strukturer i världen, och kräver numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp. Det inkluderar saker som talkänsla, statistik och sannolikhet.

Det finns förstås flera olika kategorier av sannolikhet, men i grund och botten använder vi sannolikhet för att predicera framtida händelser.

Om man ska flyga är man förmodligen intresserad av hur säkert det är att flyga. Med utgångspunkt från historiska data om flygolyckor kan man dra slutsatsen att det sannolikt är säkert att  framåt i tiden använda flyg som transportmedel.

Men om man utgår från händelse-minnen, då tenderar det prospektiva tänkande fallera (Schacter och Addis, 2007).

1983 publicerade de en studie där de testade hur rationellt försökspersoner tolkar sannolikheten för en händelse/egenskap jämfört med konjunktionen av flera händelser/egenskaper. Studien bygger på det faktum att summan eller produkten av faktor A och B inte kan överstiga sannolikheten för A eller B. Dock menar de att när framtiden är osäker, då tenderar folk att falla offer för simulerings-bias - göra bedömningen att sannolikheten för konjunktionen av A och B > A eller B (Kahneman och Tversky, 1977) (Tversky och Kahneman, 1983).

Man söker efter följande kompetens/erfarenheter:
  1. Erfarenhet av att:
    1. framgångsrik leda
    2. flerdimensionella organisationer
  2. Kännedom om Folkhälsans verksamhetsområden:
    1. forskning
    2. hälsofrämjande medborgarverksamhet
    3. serviceproduktion
  3. förståelse för:
    1. ekonomi
    2. förmögenhetsförvaltning
Totalt rör det sig om sju kompetensområden/erfarenheter.

1. Exakt vad som menas med flerdimensionella organisationer är lite svårt att svara på, men vad som är klart är att Folkhälsan har flera dotterbolag. Totalt arbetar ~1300 personer i Folkhälsan. Finland har 667 företag som har fler än 205 anställda. Ergo. Det verkar som att Folkhälsan är en av Finlands större organisationer. Om man bara söker i Finland, då är urvalspoolen för personer med erfarenhet av att leda koncerner med dotterbolag sannolikt < 667.

2. Det andra kriteriet var erfarenhet av att ledarskapet ska ha skett i en organisation som rönt framgång. Det kan betyda många olika saker. Amazon var till exempel under många år medvetet förlustbringande. Samtidigt hade företaget en betydande tillväxt. Det senare var det man strävade efter vilket också utgjorde själva framgångsfaktorn.

Som exekutiv coach träffade jag koncernchefer och verkställande direktörer för framgångsrika företag (I själva verket var det så att det bara var chefer som upplevde att företaget hade framgång som ville ha coaching; man kan tycka att det borde varit det omvända.)

3. Att hitta en individ tränad i förvaltningsledarskap som förstår sig på forskning torde vara utmanande (osannolikt).

4. Att hitta en individ tränad i förvaltningsledarskap som förstår sig på hälsofrämjande medborgarverksamhet torde vara utmanande (osannolikt).

5. Att hitta en individ tränad i förvaltningsledarskap som förstår sig på serviceproduktion torde vara mindre utmanande (sannolikt).

6. Att hitta en individ tränad i förvaltningsledarskap som förstår sig på ekonomi torde vara mindre utmanande (sannolikt).

7. Att hitta en individ tränad i förvaltningsledarskap som förstår sig på förmögenhets torde vara mindre utmanande (sannolikt):

Men, med hänvisning till konjunktions-bias kan man dra slutsatsen att det är osannolikt att hitta en förvaltningschef som uppfyller de ovannämnda kriterierna.

Som psykologiforskare är det intressant att fundera över varför Siv Sandberg, Folkhälsans ordförande accepterade denna komplexa kravprofil?

En förklaring kan vara att man redan har en kandidat inom organisationen och att man väljer att genomföra rekryteringen på det här sättet för att säkra att den personen får jobbet.

En annan tanke är förstås om det finns andra utmaningar inom organisationen?

Det grundar sig på det faktum att Folkhälsan meddelat att Wrede fått gå efter att ha placerat 0,12 % av Folkhälsans förmögenhet på eget bevåg.

Är det verkligen rationellt att tro att den förklaringen är sann?

En annan hypotes kan röra arbetsklimat och spänningar inom Folkhälsans ledning, dvs. mellan styrelse och management.

Mellanmänskliga relationer betingas av något som kallas entrainment - rytmisk synkronisering av beteende - samtalets dans (Borrie, 2017; Wynn och Borrie, 2022).

Frånvaro av entrainment kan hämma arbetsklimatet inom organisationen.

Arbetsklimat kan definieras utifrån Ekvall (1996): 10 - dimensioner som tillsammans beskriver de återkommande beteendemönster, attityder och känslor som kännetecknar livet i organisationen; arbetsklimat är en intervenerande variabel för relationen mellan ledare och organisationens prestation (Isaksen, Ekvall, Akkerman, Wilson och Gaulin, 2007).

När jag (2018 - 2021) i rollen som forskningsledare ledde Well-being teamet på institutionen för Ekonomi och Management vid Helsingfors universitet, fick jag insyn i lärosätets data över utbredningen av mental ohälsa. Enligt administrationen var utbredningen 20 %!

Finländska medier rapporterade nyligen om stor utbredning av dåligt arbetsklimat inom finländska organisationer (Helsinki Times, 2024).

Arbetsklimat påverkas även av ledarstil (Ekvall och Ryhammar, 1998; Österberg, 2012).

2021 valde styrelsen för Åbo akademi att entlediga Moira von Wright, d.v.s.avbryta hennes förordnade som rektor. Saker som de ovannämnda fanns omnämnda i förklaringsmodellen (Österberg, 2021, a, b, c).

Sammantaget. Med en märkligt förklaring om varför styrelsen för Folkhälsan, med Siv Sandberg i spetsen, entlediga koncernchefen skapar man en osannolikt kravlista i annonsen för efterträdaren. Man kan misstänka att det föreligger fuffens beträffande arbetsohälsa, entrainment och ledarstil ...

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

No comments:

Post a Comment