Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Styrelsen för Åbo akademi har beslutat att avbryta Dr. Moria von Wright rektorsanställning; Enligt styrelseordföranden Thomas Wilhemsson handlar det om en förtroendekris:
”- Missförtroendet för rektorn bland organisationens medlemmar var så pass brett att uppsägning ansågs som den enda möjligheten och den bästa lösningen i det här skedet, med tanke på Åbo Akademis framtid, säger Wilhelmsson”.
 |
| Moira von Wright. Bild: Barbro Ahlstedt. |
”– Jag har inte gjort några tjänstefel. Tillsammans med mitt närmaste team har vi utfört ett ytterst gott arbete. Jag ser ingen anledning till att jag skulle behöva gå från posten. Det här hänger ihop med att det finns ett förändringsmotstånd vid akademin” (Länk).
I den akademiska världen är detta en mycket ovanlig händelse. Förutom denna kommenterar följer ytterligare två kommentarer. Kommentar nr 2 finns länkad i slutet av denna blogg-artikel.
Beroende på vilket synvinkel man har kommer svaret att variera. Det finns inte heller något givet rätt eller fel. Viktiga premisser är dock vetenskap, ledarstil och arbetsklimat.
Vetenskap är en process - att utforska för att upptäcka. En viktig upptäckt var att människan är en art - Homo Sapiens Sapiens - och att vi är resultatet av evolution genom naturliga och sexuella urval (Darwin, 1859; Wallas, 1859).
Vår arts så kallade 'linje' startade för ~7 miljoner år sedan när våra förfäder delade väg med schimpanserna (Pickford, 2006; Senut et al. 2001). Efter en betydande klimatförändring, från Miocen (23,03 - 5,33 Må) till Pliocen (5,33 - 2,58 må), ändrade de sin kost och lade benmärg och kött på tallriken. Det startade en expansion av deras hjärnor och öppnade dörren för vårt genus (Aiello och Wheeler, 1995; Hublin et al. 2015; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2016; Thompson et al. 2019; Villmoare et al. 2015).
Med en större hjärna etablerades:
- social kognition - rytmisk synkronisering av beteende, kulturellt språk, exekutiva funktioner och målorienterad prospektion (Adornetti, 2016; Aiello och Dunbar; 1993; Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018; Everett, 2017; Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Lefebvre, 2012)
- Vår art - Homo Sapiens (~320 000 år före nutid; Hublin et al. 2017)
- grammatiskt språk och theory of mind (200 000 år före nutid; Pagel, 2019).
- Konstruktivt minne (70 000 år före nutid; Ambrose, 1998, 2010; Schacter och Addis, 2007).
Ledarstil har dels som syfte att genom tilldelning av utmanande mål och decentralisering av beslutsprocesser för att utveckla strategier för att nå målen, påverka organisationen, dels att skapa ett arbetsklimat som smörjer den processen (Ekvall, 1996; Ekvall och Ryhammar, 1998; Locke och Latham, 2002; Österberg, 2012).
Mål är en intention som sorterar under en kategori som kallas prospektivt tänkande - att uppleva framtiden eller att simulera scenarier framåt i tiden (Adornetti, 2016; Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
I vanliga organisationer funkar tilldelning av enkla mål. Som exempel kan nämnas John F Kennedys tilldelning av målet att placera en person på månen före den 31 december 1969.
I akademiska sammanhang bör man använda lärandemål som har en mer abstrakt form - “antalet idéer eller strategier man förvärvar eller utvecklar för att utföra uppgiften effektivt” (Locke och Latham, 2002, s 706).
Arbetsklimat är ”de återkommande beteendemönster, attityder och känslor som kännetecknar livet i organisationen och som utgör en mellanliggande variabel till förhållandet mellan ledare och en organisation” (Isaksen, Ekvall, et al. 2007); se även Österberg, 2012).
Inom akademin skiljer man dessutom mellan administrativt management respektive forskningsledarskap; de förstnämnda ska ombesörja att det föreligger ett arbetsklimat som påverkar forskningsledarnas motivation att tänka fritt och för att utforska för att upptäcka. Forskningsledarna ansvarar för detsamma inom sin egen självständiga forskargrupp.
Dr. von Wright är professor i pedagogik och har gedigen erfarenhet av akademisk administration: prorektor i vid Örebro universitet (2008) och rektor för Södertörns högskola (2010 - 2016).
Arbetsklimat är ”de återkommande beteendemönster, attityder och känslor som kännetecknar livet i organisationen och som utgör en mellanliggande variabel till förhållandet mellan ledare och en organisation” (Isaksen, Ekvall, et al. 2007); se även Österberg, 2012).
Inom akademin skiljer man dessutom mellan administrativt management respektive forskningsledarskap; de förstnämnda ska ombesörja att det föreligger ett arbetsklimat som påverkar forskningsledarnas motivation att tänka fritt och för att utforska för att upptäcka. Forskningsledarna ansvarar för detsamma inom sin egen självständiga forskargrupp.
Dr. von Wright är professor i pedagogik och har gedigen erfarenhet av akademisk administration: prorektor i vid Örebro universitet (2008) och rektor för Södertörns högskola (2010 - 2016).
I sin akademiska forskargärning har Dr. von Wright verkat i England, Finland, Norge och Sverige. I samband med rekryteringen till rektor för Södertörns högskolan uppmärksammade tidskriften Forskning och framsteg von Wrights rapport Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1998) som publicerats för skolverkets räkning. I rapporten argumenterar von Wright för något hon kallar genusmedvetenhet i undervisningen:
”Användningen av termerna kön och genus är på intet sätt enhetlig. Frågan om vad som är genus och om det är relevant att göra skillnad mellan genus och kön är ingen okomplicerad fråga och därom råder delade meningar. Samtidigt som man kan upplösa skillnaderna mellan könen genom att konstatera att de biologiska skillnaderna är diffusa och biologiskt kön inte nödvändigtvis sammanfaller med socialt genus, så kan vi likväl konstatera att vårt samhälle, såväl som våra sociala värderingar, i hög grad är organiserade kring kategorierna man - kvinna” (s. 10).
”Genuskänslighet handlar om att ta hänsyn till genusfrågan i de fall där den har betydelse och bortse från den då den inte spelar någon roll”(s. 29).
”Genusmedvetenhet använder jag för att beteckna att man medvetet problematiserar genusfrågan. Att helt förbise genus och eftersträva en ”genusfri” undervisning vore snarast att upprätthålla rådande ordning, och att alltid framhålla genusaspekten framom andra kan leda till ett förbiseende av etniska, sociala och kulturella skillnader som likväl kan fungera uteslutande” (s. 29).
”För att genusmedvetenheten skall bidra till ett aktivt ställningstagande för jämställdhet, förutsätts dessutom att texten är inkluderande. Med det menar jag att den förhåller sig öppen gentemot en mångfald av perspektiv och möjliga läsare och inte utesluter (exkluderar) vissa. En text som motsvarar alla dessa kriterier på en genuskänslig och genusmedveten och genusinkluderande text kallar jag, för enkelhetens skull, för en ”jämställd text” (s. 29).
”Utan genusmedvetenhet riskerar genusfrågan att bli förbigången och i det genusfria samtalet är det den rådande majoritetsuppfattningen som får ligga kvar, vilket i dagens skolfysik är en där det kvinnliga definieras som avsaknaden av naturvetenskap” (s. 59).
”Om texten inte är genusmedveten upprätthåller den en asymmetrisk relation mellan manligt och kvinnligt” (s. 59).
”Överlag kan man säga att texterna ytterst sällan utstrålar vare sig genuskänslighet eller genusmedvetenhet. I många fall står texternas förhållningssätt och påbjudande tonfall, enligt min mening, i direkt konflikt med jämställdheten och kraven på en jämställd text” (s. 62).
”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort. Det, i sin tur, förutsätter ett genomgripande nytänkande kring kursplanen i fysik” (s. 65).Det sägs att Dr. von Wright försökte implementera detta genus-tänkande på Södertörns högskolan. För detta fick hon kritik. Det finns i rapportens inledning även en paradox: trots att Dr. von Wright ifrågasätter biologiskt kön tillägnas rapporten 34 individer som Dr. von Wright av någon outgrundlig anledningen beskriver utifrån det biologiska könet kvinna:
”En vardaglig förståelse av problematiken inskränker sig ofta till konstaterandet att skillnaden mellan pojkar och flickor är oproblematisk, att den kan förklaras biologiskt, som medfödda egenskaper och dispositioner, att man är antingen född flicka eller pojke, punkt slut. Samtidigt finns det föga vetenskapliga belägg för en entydig dikotomisering. Generna förklarar inte ”i sig” biologiskt kön” (s. 9).Forskning och Framstegs skribent Höjer har hängt upp sig speciellt på en fras i rapporten som lyder:
”Men en genusmedveten fysik förutsätter vidare att en hel del av det “traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet” i fysiken plockas bort, skrev hon i rapporten, som man skulle kunna kalla en uppvisning i postmodern vetenskapsjargong”.Dr. von Wright svarar undvikande (byter ämne) under intervjun:
”Hon påtalar också i rapporten problem med varningar i fysikläroböckerna – för slitna bildäck, att titta in i solen, svaga isar, dåliga elkontakter med mera. Sådana varningar framstår som “uteslutande" eftersom de kommer från “experter”, och särskilt blir flickorna uteslutna, eftersom exemplen kommer från tekniska – manliga – områden, slår hon fast. Är det inte rimligt att både flickor och pojkar lär sig sådant på fysiken? – Om skolan ska vara jämställd måste man vara inkluderande, säger Moira von Wright (Höjer, 2010).Det kom även kritik från Sören Holst, Doktor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet och Olle Häggström, Professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola debattartikeln Varför vill Södertörns högskola ha en vetenskapsfientlig rektor?
”Von Wrights rapport ”Genus och text” från 1998 (tillgänglig på Skolverkets webbsidor) behandlar den angelägna frågan om varför flickor är så starkt underrepresenterade i fysikstudier. Hon studerar några läroböcker i fysik för gymnasiet och kommer fram till att problemet till stor del ligger i själva fysikämnets karaktär. Flera av böckerna strävar nämligen efter att slå fast vad som är sant och vad som inte är det. De förmedlar budskapet att “fysik handlar om det objektiva, det som höjer sig bortom känsla och mänskligt liv”.
”Rapporten utgår från en uppfattning om flickors och pojkars olika lärandestilar. Pojkars lärande sägs vara “särskiljande” medan flickors benämns “förenande”. Det särskiljande lärandet karaktäriseras av logik, argumentation och analys – aktiviteter som brukar uppfattas som manliga. Det förenande lärandet, däremot, söker förankring i den egna erfarenheten och vardagen, samt sägs spegla ett intresse för kommunikation och relationer – traditionellt kvinnliga egenskaper. (För oss framstår denna karaktäristik som både oseriös och sexistisk. Von Wright anser sig dock ha stöd för den i litteraturen.)”De menar att det i rapporten framgår att logiskt tänkande främst vänder till pojkar och pekar på ett exempel om regnbågar där Dr. von Wright skriver följande i sin rapport till Skolverket:
“När författarna uttalar sig förringande om regnbågen, och endast godkänner ett 'objektivt vetande' om den, förringar man […] sagan och tusenårig levnadsvisdom.”
Bloggen Genusnytt uppmärksammade utnämningen: Rektor vill kvinnoanpassa ämnet fysik:
När verkligheten inte stämmer med kartan så är det uppenbarligen verkligheten det är fel på. Så resonerar tydligen svenska genusproffs. Utan jämförelser i övrigt får det mig att tänka på hur nazisterna underkände den ”vanliga” fysiken – den var för judisk. Istället ville de lansera en ”arisk fysik”.
Kan det vara så att Dr. von Wright haft samma strävan på Åbo akademi som på Södertörns högskola och detta inte setts med blida ögon av den forskande personalen?
Från Dr. von Wright eget vittnesmål framgår att hon och en liten skara människor försökt 'styra' vilket indikerar att de velat påverka hur forskarna utför sitt arbete. Kan det vara källan till missnöjet och den följande uppsägningen?
Om man utgår vetenskap, ledarstil och arbetsklimat ser man att det uppstått en betydande divergens på alla tre punkter:
- Vetenskap: Dr. on Wright tycks inte acceptera vetenskap/evolution liksom biologiska könsskillnader. Istället torgför hon hypoteser om genus.
- Ledarstil: Dr. on Wright tilldelar inte lärandemål och kombinerar dem med decentralisering. Istället verkar hon peta i detaljerna. Det funkar extra dåligt på en högskola eller ett universitet.
- Arbetsklimat. Dr. von Wright verkar ha misslyckats med att skapa en arbetsklimat som uppmuntrar utforskande för att upptäcka.
Läs om den administrativa ledningen för fakulteten för jordbruk och skog vid Helsingfors universitetet: Unconscious Bias, Seminar at Viikki Campus: Are we biased against biases because of Groupthink?
Kommentar 2:Internrevisorn vid Åbo Akademi: Regler ska följas också av rektorn. En kommentar (2 av 3). 16 november, 2021.
Läs: Att leda ur en kris (Österberg, 2021 a, affärsmagasinet Forum). Artikeln beskriver en applicering av Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021 b).
Läs: Torsten Fagerholms kommentar: Åboromantiken och Ankdammen
Tillägg:
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Läs: Att leda ur en kris (Österberg, 2021 a, affärsmagasinet Forum). Artikeln beskriver en applicering av Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021 b).
Läs: Torsten Fagerholms kommentar: Åboromantiken och Ankdammen
Tillägg:
”Hakalax säger att före detta rektor Moira von Wright inte har varit närvarande bland studerandena och många kände igen den bristfälliga kommunikationen som rapporterats i media under hösten” (Personalen och studerande förvånade över rektorns plötsliga avskedande – nu efterlyses bättre kommunikation vid Åbo Akademi).Resultatet av intern revision vid ÅA avgörande för uppsägningen av Moira von Wright (Åbo Underrättelser). Forskarförbundet: Allt viktigare att satsa på chefsutbildning – en god personalpolitik gör universitetet mer attraktivt
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Kan det vara så att en Genus-agenda inte är huvudsaken för Åbo Akademi, utan var Von Wrights personliga mål?
ReplyDelete