Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Orden kommer från Amanda Rejström. Hon är verkställande direktör för företaget Spark sustainability som lanserat appen Carbon donut (kolmunken). Men den ska man kunna:
“orientera sig mot en klimatsmartare* livsstil. Appen visar hur olika vardagsval påverkar det personliga klimatavtrycket”.
*Notera relativiseringen.
“– Omställningen kräver att vi förändrar vårt beteende, säger Amanda Rejström och påpekar att omkring 70 procent av utsläppen kan spåras tillbaka till konsumentens val i vardagen”.För att bistå individen i sitt beslutsfattande har Rejström & Co skapat appen Carbon donut. Råvaran till appen, den akademiska kunskap som inte bara varit vägledande för Rejström & Co utan även ska vara vägledande för individens “klimatsmarta” beslutsfattande, sägs komma från Aalto universitetet i Helsingfors:
“– Allt började av nyfikenhet. Vi ville själva förstå av vilken storleksklass olika klimatgärningar är, om det gör större skillnad att installera solpaneler på taket eller att avstå rött kött”.Till detta har Peter Buchert på Hufvudsstadsbladet (HBL) bidragit med något han kallar en 'faktaruta':
“Medelfinländaren kunde skära 52 kilo av sina koldioxidutsläpp genom att äta vegetariskt i en månad, eller 90 kilo genom att äta veganskt. Om allätaren åt veganskt i ett helt år skulle klimatavtrycket minska med 1 ton eller 10 procent av medelfinländarens årliga klimatavtryck.När man loggar in på appen möts man av budskapet #meatfreeoctober i en grå rutan med rundade hörn. Under tronar rubriker som Cook the climate recipe of the ... respektive Cook this vegan carbo ...
Elektronik som mobiltelefoner och datorer har ett av de största klimatavtrycken per använd euro bland bruksvaror i hemmen. Ju mer sällan man byter telefon desto större skillnad gör man. 28 procent av alla bilresor i Finland är kortare än 3 kilometer.
Globalt beräknas 68 procent av utsläppen, i Finland 72 procent, vara sådana som kan spåras tillbaka till konsumenternas vardagsval”.
Rubrikerna presenteras inte i sin helhet. Antagligen har programmerarna designat appen så för att trigga vår arts - Homo Sapiens - medfödda nyfikenhet.
Lästips: Kan du föreställa dig ett gäng giraffer som hoppar simhopp? Om överraskning och kreativitet
Men rent vetenskapligt väcker vår medfödda nyfikenhet följande frågor:
- Rejström och Spark sustainability tipsar om veganmat i en kontext av klimat?
- personalen på Hufvudstadsbladet marknadsför den?
Länk till källan.
Finlands andel av globala växthusgaser~0.1 %. Jordbrukets (matproduktionens) andel: 12 %. Mer än hälften kommer från odlingsmark. Det är konsistent med internationell forskning (Liebe, Hall and White, 2017 ;White and Hall, 2017). Lägg därtill jordbrukets egen kolcykel - den biogeniska kolcykeln. När idisslare frisätter metan omvandlas metanet till koldioxid genom en process som kallas hydroxyl oxidation. Processen tar 10 - 12 år. Lika mycket koldioxid konsumeras av jordbrukets växter genom fotosyntes.
Nyligen intervjuades Frank Mitloehner, professor vid UC, Davis som specialiserat sig på kopplingen mellan luftföroreningar och jordbruk, om detsamma. Dels av CBS (länk), dels av GBNews Breakfast TV. Så här sammanfattar Dr. Mitloehner intervjun på sitt Twitterkonto:
“Topics: If you were to go vegan for one year, it would save you 0.8 tons CO2e. One flight (per passenger) from the US to Europe generates 1.6 tons CO2e. Hence, it will take you 2 yrs of going vegan to offset on trans-Atlantic flight” (länk).Paleoantropologisk forskning demonstrerar att vår art under årmiljoner anpassats för att äta animaliskt baserad mat, speciellt benmärg och kött, och att det förklarar varför vårt prefrontala kortex är så mycket större jämfört med andra däggdjurs (Aiello and Dunbar, 1993; Aiello and Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).
Hjärnan behöver animaliskt fett (Ede, 2019). Kött och ägg är viktigt för undvika demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019). Det är viktigt att barn äter kött för att upprätthålla fysisk och mental utveckling (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019). Det finns en en korrelation mellan beslutet att avstå från animaliskt baserad mat och mental ohälsa (Dobersek et al. 2020).
Ergo. Det finns inga vetenskapliga argument som stödjer Rejströms påståenden. Hennes företag levererar således missvisande information. Det är oetiskt. Det är också oetiskt att HBL skriver en så okritisk artikel, dvs. inte kontrollerar att uppgifterna stämmer.
Faktaruta (som HBL borde redovisa):
- Finland yta fördelas enligt följande: 80 % skog, 10 % vatten och 7 % jordbruk (på 70 % av jordbruksmarken växer sånt som vi inte kan äta (Jyrki Niemi, Luke)). Det ger en residual på 3 %. Av världens samlade utsläpp av växthusgaser kommer 0,1 % från Finland. De nordiska länderna bidrar med 0,5 %. Jämför Kinas dito: ~30 %.
- Klimat definieras som ett komplex där gaser rör sig cykliskt mellan fem sfärer. Centralt är kolcykeln. Vid den kambriska explosionen, då synligt liv blev till, fanns 5000 - 7000 ppm koldioxid i atmosfären och det var 50 % varmare jämfört med nutid. Sedan dess har 95 % av koldioxiden rört sig till berggrunden, hav och skogar och det har bara blivit kallare (speciellt efter Eocon).
- Trots märkliga utspel är kött sannolikt det mest näringstäta mat man kan äta för att upprätthålla fysisk och mental hälsa.
- Att avstå animaliskt baserad mat hänger ihop med mentala ohälsa.
Lästips:
“Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).
Den 6 november gjorde jag Rejström uppmärksam på felaktigheterna i hennes företags erbjudande via Twitter:
“@AmandaRejstrom Kolmunken (appen) innehåller betydande felaktigheter. Alltså från ett vetenskapligt perspektiv. Hånskrattande ansikte med leende ögon Jag förklarar: https://peterosterbergphd.blogspot.com/2021/11/amanda-rejstrom-en-klimatsmart-vardag.html”Det naturliga hade varit att Rejström läst igenom min blogg-artikel och kommenterat de länkar jag bifogat. Det hade lett till något som kallas resonerande - utbyte av idéer genom språk (Pinker, 2011).
Men Rejström verkar övertygad. Hon svarade således med argumentation (Mercier & Sperber, 2011. Jag törs till och med hävda att det rör sig om defensiv argument - att man vet att man har fel, men ändå fortsätter argumentera. Och trots att vi inte känner varandra använder Rejström mitt förnamn:
“Hej Peter. Tyvärr har du fått fel fakta: då mat transporteras (oftast med båt eller bil, mer sällan flyg) delas utsläppen på väldigt många paket, varför utsläppen från transport är endast 6% av produktionskedjans totala utsläpp. https://science.org/doi/abs/10.1126/science.aaq0216”
Det rimmar med socialpsykologerna Festinger, Riecken & Schacters klassiska studie - When Prophecy fails. I bokens inledning skriver de:
“A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point” (p. 3).Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment