Amanda Rejström: En klimatsmart vardag handlar inte om att avstå – utan om att leva bättre. En kommentar.

”Bara om vi förändrar vårt beteende kan samhället bli klimatsmart”. Orden kommer från Amanda Rejström. Hon är verkställande direktör för företaget Spark sustainability som lanserat appen Carbon donut (kolmunken). När man loggar in på appen möts man av budskapet #meatfreeoctober i en grå rutan med rundade hörn. Under tronar rubriker som Cook the climate recipe of the ... respektive Cook this vegan carbo .. Notera att forskning inte bara avvisar associationen mellan veganism och klimatet men en korrelation mellan beslutet att avstå från animaliskt baserad mat och mental ohälsa. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

”Bara om vi förändrar vårt beteende kan samhället bli klimatsmart”.

Orden kommer från Amanda Rejström. Hon är verkställande direktör för företaget Spark sustainability som lanserat appen Carbon donut (kolmunken). Men den ska man kunna:

”orientera sig mot en klimatsmartare livsstil. Appen visar hur olika vardagsval påverkar det personliga klimatavtrycket”.

Rejström & Co har tagit intryck av de varningar som uttalats om klimatet och följer den pågående konferensen i Glasgow dit ca 30 000 individer rest, varav ca 400 i privatjet, för att äta och mingla fram idéer hur världen ska bli klimatsmartare. Rejström avvisar dock själva idén att politiska beslut kommer att vara den avgörande faktorn. Hon menar att omställningen (Obs! bestämd form singularis Obs!) hänger på individens beslut:

”– Omställningen kräver att vi förändrar vårt beteende, säger Amanda Rejström och påpekar att omkring 70 procent av utsläppen kan spåras tillbaka till konsumentens val i vardagen”.

För att bistå individen i sitt beslutsfattande har Rejström & Co skapat appen Carbon donut. Råvaran till appen, den akademiska kunskap som inte bara varit vägledande för Rejström & Co utan även ska vara vägledande för individens klimatsmarta beslutsfattande, sägs komma från Aalto universitetet i Helsingfors:

”– Allt började av nyfikenhet. Vi ville själva förstå av vilken storleksklass olika klimatgärningar är, om det gör större skillnad att installera solpaneler på taket eller att avstå rött kött”.

Till detta har personalen på Hufvudsstadsbladet (HBL) bidragit med något de kallar en 'faktaruta':

”Medelfinländaren kunde skära 52 kilo av sina koldioxidutsläpp genom att äta vegetariskt i en månad, eller 90 kilo genom att äta veganskt. Om allätaren åt veganskt i ett helt år skulle klimatavtrycket minska med 1 ton eller 10 procent av medelfinländarens årliga klimatavtryck.

Elektronik som mobiltelefoner och datorer har ett av de största klimatavtrycken per använd euro bland bruksvaror i hemmen. Ju mer sällan man byter telefon desto större skillnad gör man. 28 procent av alla bilresor i Finland är kortare än 3 kilometer.

Globalt beräknas 68 procent av utsläppen, i Finland 72 procent, vara sådana som kan spåras tillbaka till konsumenternas vardagsval”.

När man loggar in på appen möts man av budskapet #meatfreeoctober i en grå rutan med rundade hörn. Under tronar rubriker som Cook the climate recipe of the ... respektive Cook this vegan carbo ...

Rubrikerna presenteras inte i sin helhet. Antagligen har programmerarna designat appen så för att trigga vår arts - Homo Sapiens - medfödda emotioner.

 
Man kan jämföra Fenker & Schütze (2008) som menar att våra intresse för lärande triggas av av aktivering av emotionen överraskning.

Men rent vetenskapligt väcks frågan varför Rejström och Spark sustainability tipsar om veganmat i en kontext av klimat?

2019 redovisade Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) data från Finlands statistikcentral som visar att ~5 % av Finlands utsläpp av växthusgaser härstammar från jordbrukens boskap medan 74 % härstammar från transporter, energiproduktion och industrier (Nylund, 2019). Det här är konsistent med internationell forskning (Hristov et al. 2014). Nyligen intervjuades Frank Mitloehner, professor vid UC, Davis som specialiserat sig på kopplingen mellan luftföroreningar och jordbruk, om detsamma. Dels av CBS (länk), dels av GBNews Breakfast TV. Så här sammanfattar Dr. Mitloehner intervjun på sitt Twitterkonto:

”Topics: If you were to go vegan for one year, it would save you 0.8 tons CO2e. One flight (per passenger) from the US to Europe generates 1.6 tons CO2e. Hence, it will take you 2 yrs of going vegan to offset on trans-Atlantic flight” (länk).

Det finns ingen etablerad forskning som visar att dieter som veganism skulle göra människor klimatsmarta - snarare tvärtom. Vår art behöver animaliskt fett för rationellt tänkande (Ede, 2019)! Rejströms företag levererar således missvisande information. Det är oetiskt. Det är också oetiskt att HBL skriver en så okritisk artikel, dvs. inte kontrollerar att uppgifterna stämmer.

Notera att forskning inte bara avvisar associationen mellan veganism och klimatet (White & Hall, 2017) men en korrelation mellan beslutet att avstå från animaliskt baserad mat och mental ohälsa (Dobersek et al. 2020).

Faktaruta (som HBL borde redovisa):

Finland yta fördelas enligt följande: 80 % skog, 10 % vatten och 7 % jordbruk. Det ger en residual på  3 %. Av världens samlade utsläpp av växthusgaser kommer 0,1 % från Finland. De nordiska länderna bidrar med 0,5 %.

Klimat definieras som ett komplex av gaser som rör sig cykliskt mellan fem sfärer. Centralt är kolcykeln.

Jordbruk har sin egen kolcykel - den biogeniska kolcykeln.

Trots märkliga utspel är kött sannolikt det mest näringstäta mat man kan äta för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019).

Att avstå animaliskt baserad mat hänger ihop med mentala ohälsa (Dobersek et al. 2020).

Läs: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).

Den 6 november gjorde jag Rejström uppmärksam på felaktigheterna i hennes företags erbjudande via Twitter:

”@AmandaRejstrom Kolmunken (appen) innehåller betydande felaktigheter. Alltså från ett vetenskapligt perspektiv. Hånskrattande ansikte med leende ögon Jag förklarar: https://peterosterbergphd.blogspot.com/2021/11/amanda-rejstrom-en-klimatsmart-vardag.html”

Det naturliga hade varit att Rejström läst igenom min blogg-artikel och kommenterat de länkar jag bifogat. Det hade lett till något som kallas resonerande - utbyte av idéer genom språk (Pinker, 2011).

Men Rejström verkar övertygad. Det rimmar med socialpsykologerna Festinger, Riecken & Schacters klassiska studie - When Prophecy fails. I bokens inledning skriver de:

”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point” (p. 3).

Rejström svarar således med argumentation (Mercier & Sperber, 2011. Jag törs till och med hävda att det rör sig om defensiv argument. Och trots att vi inte känner varandra använder Rejström mitt förnamn:

”Hej Peter. Tyvärr har du fått fel fakta: då mat transporteras (oftast med båt eller bil, mer sällan flyg) delas utsläppen på väldigt många paket, varför utsläppen från transport är endast 6% av produktionskedjans totala utsläpp. https://science.org/doi/abs/10.1126/science.aaq0216”

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).