Niklas Orrenius (och hans fru?) gillar inte Academic Rights Watch sakliga granskningar av universitetens cancelkultur, censur av yttrandefrihet och kvotering. Varför?

Svenska dagbladet (SvD) har publicerat en artikel om Academic Rights Watch, föreningen som granskar negativa fenomen inom universitetsvärlden: cancelkultur, censur av akademisk yttrandefrihet liksom konstiga tillsättningar. Men rubriksättaren har valt en märklig inramning: De ser kvinnor som ett hot mot universiteten. Academic Rights Watch gör ett utmärkt arbete som av någon anledning inte gillas av Dagens nyheters Niklas Orrenius och hans fru Dr Kritzberg. Båda verkar vara personer som utgår från etablerade övertygelser och som undviker resonerande till förmån för argumenterande/polemik. Kritzberg har förvisso promoverats till professor vid just Lunds universitet, men man måste givetvis ställa den akademiska frågan: anställdes Kritzberg på de premisser som Academic Rights Watch kritiserar? 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Svenska dagbladet (SvD) har publicerat en artikel, signerad Elisabet Andersson, specialist på arkitektur och stadsplanering.

Artikeln handlar dock varken om arkitektur eller stadsplanering, utan om Academic Rights Watch, föreningen som granskar negativa fenomen inom universitetsvärlden: cancelkultur, censur av akademisk yttrandefrihet liksom konstiga tillsättningar, som att promovera kvinnor till professurer, för att de är kvinnor, vilket uppmärksammats både på Luleå tekniska högskola och Lund universitet. Men rubriksättaren har valt en märklig inramning.

Länk till källan

Speciellt cancelkultur och censur av akademisk yttrandefrihet är något som uppmärksammats världen över (Österberg, 2022).

Niklas Orrenius, anställd som skribent på tabloiden Dagens nyheter, läste delar av artikeln eller bara rubriken.

När Orrenius påminns om artikelns verkliga innehåll:

svarar han enligt följande:

Tydligen har Orrenius fruga klagat på att finns män på hennes arbetsplats. Det brukar kallas misandri.

Orrenius gillar tydligen inte sakliga resonemang.

På riktigt:

Människan är en art - Homo Sapiens Sapiens. Sedan drygt 2 miljoner år har vi ett språk (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017) -  ett medel för att överföra information från ett psyke till ett eller flera psyken (Pinker, 2012). Det sker antingen genom polemik - verbalt krig (Heider, 1958), argumenterande - tala för att vinna (Mercier och Sperber, 2011) eller resonerande - tala utan att vinna (Borgström, 2023; Pinker, 2011). När båda parter resonerar, då kan något som kallas entrainment - rytmisk synkronisering av beteende - uppstå (Wynn och Borrie, 2022).

Vilken kommunikationsstil man använder brukar avgöras av:

• Uppväxtförhållanden - de fyra första levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).
  
  
• Papparelationen är viktig för den grundläggande emotionella och sociala anpassningen samt för kognitiv utveckling (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
  
  
• boendesituationen, där kvinnors relationsaggressivitet (Hyde, 2005) kan spela en avgörande roll.

Så här porträtteras Orrenius i Göteborgsposten den 20 december 2018.

Han växte med föräldrar som gått polisskolan respektive pluggat juridik. Tydligen gav det upphov till omfattande diskussioner hemma vid köksbordet i Motala. Notera. Om samtalen hade akademisk, resonerande karaktär, då var det gynnsamt för barnets (Niklas) emotionella anpassning och kognitiva utveckling.

“Frågorna engagerar honom eftersom han ser deras konsekvenser utspela sig dagligen i hans egen miljö i Malmö, en mångkulturell stad och en port till Sverige. Han jobbar med det berättande reportaget, strävar efter välskrivna texter och vill gärna lära sig något själv på kuppen”.

2010 skrev Orrenius en bok om Sverigedemokraterna och han har även skrivit om Lars Vilks. Han hävdar att han på grund av detta engagemang stundtals varit hotat. Det ledde så småningom till att han rekryterades till Dagens nyheter.

Frugan, Dr Kritzberg, har specialiserat sig på limnologi, läran om sötvatten, och speciellt dess kolcykel.

2019 var Kritzberg en de 270 personer som skrev under ett upprop till stöd för Svante Thunbergs och Maggan Ernmans dotter efter att hon i samband med riksdagsvalet 2018 lanserat Skolstrejk för klimatet. Uppropet accepterades för publicering som debattinlägg (op-ed) i Dagens nyheter. Just det, samma tabloid där maken Orrenius jobbar.

Länk till källan.

Enligt mamma Ernman har hon själv mentala utmaningar som lett till bråk inom familjen liksom drabbat döttrarna. I dotterns fall ledde det till att hon slutade äta mat och att hon tvingades hoppa av skolan (Österberg, 2019 b).

Nu har Thunbergs och Ernmans dotter, som blivit straffmyndig, dömts ett par gånger i domstol och uppmärksammats för antisemitiska utspel.

Efter att de 270 akademikernas debattartikel publicerets pressade Kritzberg kollegorna, de alltför många männen, att överge vanlig mat till förmån för vegetariska alternativ. För klimatet.

Länk till källan.

När man söker på Emma Kritzberg och Greta Thunberg kommer följande två länkar upp. Där syns Kritzbergs namn tydligt. Men när man klickar på länkarna finns inte Kritzbergs namn i texten?

Länk 1 och 2.

Att fördjupa sig i sötvattnets kolcykel utesluter förstås inte att man också kan studera saker som mat och klimat. Men om så skett, då borde Dr Krtizberg känna till vissa fundamenta. Som hur mat och klimat hänger ihop, eller snarare inte gör det. Det är känt:

• Att det är skillnad mellan klimatvetenskap och klimataktivism (Burgess et al. 2020; Büntgen, 2024).
  
  
• att produktion av animaliskt baserad mat inte påverkar klimatet nämnvärt (White and Hall, 2017; Liebe, Hall och White, 2020).
  
  
• att de få  (~2 %) som avstår animaliskt baserad mat till förmån för vegetarianism (inklusive veganism) också rapporterar oro för framtiden (neuroticism), depression och ångest (Doberskek et al. 2023). Metananalysen innehåller referenser som dateras före 2019.
  
  
• att animaliskt baserad mat är avgörande för barns fysiska och mentala utveckling (Adesogan et al. 2020; Balehegn et al. 2019). Adesogan publicerades på nätet 2019.

Ergo. Innan Dr Kritzberg, som promoverats till professor, skrivit under upprop och pådyvlat sina matidéer på sina kollegor borde hon läst på.

Resonerande blev för mycket för Niklas Orrenius. Hen har tidigare antagit en offermentalitet efter märkliga utspel. Istället för att försöka ta kontroll över sina verbala aggressioner valde hen att avsluta sitt X-konto:

2024-06-14. Likt gubben i den berömda är Niklas Orrenius tillbaka på X!?

Slutsats. Academic Rights Watch gör ett utmärkt arbete som av någon anledning inte gillas av Dr Kritzberg och Orrenius. Enligt Orrenius verkar inte frugan inte heller gilla männen på hennes arbetsplats!? Dr Krtizberg tillhör dessutom en försvinnande minoritet (~2 %) som väljer bort kött. Det typiska är att de rapportorterar mentala ohälsa. Båda  Kritzberg och Orrenius. verkar vara personer som utgår från etablerade övertygelser och som undviker resonerande till förmån för argumenterande/polemik. Det brukar leda till bekräftelse-bias (Nickerson, 1998). Det betyder att man letar efter och väljer ut information som stödjer den egna övertygelsen. Kritzberg har förvisso promoverats till professor vid just Lunds universitet, men man måste givetvis ställa den akademiska frågan: promoverades Kritzberg på de premisser som Academic Rights Watch kritiserar? Man bör också notera Orrenius bipolära beteende, att försvinna och återkomma till den demokratiska mediaplattformen X.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter