Hans (Adlercreutz) planer: Kommer att ta över som undervisningsminister

Efter valet till EU-parlamentet sker en rockad i den finländska inrikespolitiken; Anders Adlercreutz tar över rollen som minister för undervisning och kultur. Adlercreutz är medveten om att finska barn inte klarar skolan så bra som de borde. Vet han varför? Barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling grundas under de fyra första levnadsåren. Det finns en pappaeffekt. Enligt Finlands Barnombudsman och Helsingforspolisen är finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) en stor utmaning. 40 % skolbarnen är offer för psykiskt våld, som är typiskt kvinnligt. Finland har stor utbredning av stamtänkande. En förklaring är att sedan Rysslands invasion av Sveaborg har Finlands upplysningstänkande trängts undan av national/Etnoromantik. Detsamma gäller handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön - svenska.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Efter valet till EU-parlamentet sker en rockad i den finländska inrikespolitiken. Bakgrunden är att Anna-Maja Henriksson lämnat posten som ordförande för Svenska Folkpartiet (SFP) och kommer att lämna rollen som utbildningsminister för att styra kosan mot Bryssel. Henrikssons efterträdare, både på ordförandeposten för SFP och rollen som utbildningsminister, blir Anders Adlercreutz.

Vilket nuläge (Duncker, 1945) har Adlercreutz att utgå ifrån?

Så här kommenterar Adlercreutz utsikterna för sin nya roll:

Länk till källan.

Media och andra har de senaste åren rapporterat följande:

2022:

• April. En direktör från ministeriet för undervisning och kultur meddelade att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) (Konferens på Luckan).
  
  
• September. Li Andersson, dåvarande minister för undervisning och kultur, (Vänsterförbundet), sa att alltför många finländska pojkar inte klarar av grundskolan (Söderlund, 2022).

2023 rapporterade Helsingin Sanomat:

• att den fysiska och mentala arbetsförmågan i Finland dalat sedan 2010 (april, 2023).
  
  
• att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat (Bäckgren, augusti, 2023).

Varför har Finlands akademiska utveckling, från grundskola till universitet, stött på patrull?

En viktig startpunkt är utvecklings- och neuropsykologi som visar:

• att vår art har ett extra stort neocortex som hanterar exekutiva funktioner (Diamond, 2013; Coolidge och Wynn, 2018).
  
  
• att det tar 25-30 år innan neocortex når full mognad.
  
  
• att avgörande delar av emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling, inklusive visuospatial perception, sker under de första fyra levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; Olsson, 2022).
  
  
• att det finns en betydande pappa-effekt på emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) (LaFlamme et al. 2012; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Media och andra har de senaste åren också rapporterat följande:

• Finska kvinnors relationsaggressivitet är ett stor utmaning (Helsingforspolisen, 2022, 2024).
  
  
• Våren 2022 rapporterade media att en mamma mördat sitt barn på en inrättning för kvinnor med mentala utmaningar (Björkqvist, 2022).
  
  
• Våren 2022 försökte en mamma i Borgå slå ihjäl sin 5-åriga son. Hon var känd hos socialtjänsten. De tvingades larma polisen (Nyqvist och Kurri, 2022).
  
  
• Våren 2022 dömdes en mamma till livstids fängelse efter att ha mördat barnets pappa (Svartström, 2022).
  
  
• Våren 2023 dog ytterligare ett barn i mammas hushåll (Svartström, 2024).
  
  
• Finska kvinnors psykiska och dödliga våld har ökat (Pekkarinen, november 2023). 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, november 2023). Psykiskt våld liksom dödligt våld mot små barn är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
  
  
• Våren 2024 misstänks en mamma i Helsingfors ha dödat sitt åtta månader gamla barn. Hon var sannolikt känd av socialtjänsten (Evers, 2022).

Varför är finska kvinnor så aggressiva?

Frågan är komplex och därför blir svaret multifaktoriellt.

[Kvinnors] relationsaggressivitet verkar kunna förklaras av neuroticism och Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014). Det tycks också handla om socio-kultur.

Vid sin Giffordförelänsning 2019 påtalade Mark Pagel att Finland liksom Papau Nya Guinea, präglas av stamtänkande. Med stamtänkande kommer moral shaming för att hålla kvar individen inom stammen.

Varför har Finland betydande utbredning av stamtänkande?

Från Vendeltid (540 - 750 AD) fram till 1808 hade Finland (Österlandet) först nära anknytning till Tiundaland/Svitjod (nuvarande Mälardalensregionen). Det var under den tiden som de klinkbyggda och grundgående skeppen som förknippas med vikingarna utvecklades. Eftersom hav och floder utgjorde handelsvägar, kunde man utveckla handelstrafiken vilket typiskt skedde under vikingatiden (750-1050).

Under sin Nationaldagsföreläsning på Hanaholmen den 7 juni, nämnde Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, att Novgorod fram till 1240 - talet kallades Stor-Svitjod. Det hängde ihop med att de styrande härstammande från Tiundaland med nära omnejd.

I ett par korståg, varav de ena är omtvistat, införlivades västra delarna av Finland ((Åbo-trakten, egentliga Finland) med Svitjod.

“Sverige som rike växte fram från decennierna omkring år 1000 fram till Birger jarls samhällsomvandling på 1200-talet” (Harrison; Sundberg, 2017).

1384 började Svitjod kallas Sverige och delarna på andra sidan Östersjön blev östra delen av riket eller Österlandet. Handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön blev svenska.

Under 600-700 år utvecklas det svenska riket genom kristnandet, renässansen, vetenskapsrevolutionen och upplysningen till en stat. Det betyder att hederskultur och polemik sakta ersattes av humanism, resonerande och vetenskap (Pinker, 2018). Det är upplysningstänkande och svenska språket som varit tongivande för det svenska rikets enastående utveckling.

Men när man idag jämför Finlands och Sveriges statsskuld ser man dessvärre att Finlands är 74 % av BNP medans Sveriges dito är 17 %. Det är uppenbart att något bromsat Finlands utveckling.

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. Efter århundraden som del i det svenska riket hamnade Österlandet under rysk kontroll. En respons, som dessvärre riktades mot Sverige, var den national/etno-romantiska Fennomanrörelsen (1810). Det inkluderade även att Finländarna skulle sluta tala svenska till förmån för ett utaliskt språk som dessförinnan inte haft utbredning i landet.

Nationalromantik “är den form av nationalism där staten hävdar sin politiska legitimitet som en organisk konsekvens av enigheten hos dem den styr. Detta inkluderar sådana faktorer som språk, ras, etnicitet, kultur, religion och nationens seder i dess primära betydelse av de som föddes inom dess kultur” (Wikipedia).

Etnonationalism “är en form av nationalism där nationen och nationaliteten definieras i termer av etnicitet, med tonvikt på ett etnocentriskt (och i vissa fall ett etnokratiskt) förhållningssätt till olika politiska frågor relaterade till nationell bekräftelse av en viss etnisk grupp” (Wikipeida).

Våren 2023 rapporterade forskare vid Helsingfors stad att svenskspråkiga Finländare mår bättre och lever längre.

Slutsats. National/Etnoromantiken står i bjärt kontrast till upplysningstänkandet (förnuftstänkande) och förklarar sannolikt det stamtänkande som uppmärksammats i just Finland (Pagel, 2019). Rysslands krav att Finländarna skulle överge handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön påverkade sannolikt hälsan hos befolkning. I takt med att kravet på att inte tala svenska blev tydligare, försämrades hälsan hos Finländarna ytterligare. Tydligast synts det hos kvinnor vars relationsaggressivitet är en stor utmaning och som sannolikt sätter käppar i hjulet för de papparelationer som borgar för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatiala perception).

Lästips: “Så kan man vända trenden för svaga skolor”. Studien begränsas till teman och hypoteser. Psykologisk vetenskap visar att det handlar om uppväxt innan skolan startar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter