“Så kan man vända trenden för svaga skolor”. Studien begränsas till teman och hypoteser. Psykologisk vetenskap visar att det handlar om uppväxt innan skolan startar

Den svenska skolan har utmaningar (Samma som i Finland). Forskare vid Center for Educational Leadership and Excellence vid Handelshögskolan i Stockholm predicerar att 17 000 niondeklassare (15 %) kommer att lämna skolan utan gymnasiebehörighet. Med utgångspunkt från en socio-ekonomisk modell och Qualitative Comparative Analysis (QCA) har de dragit slutsatser om kausalitet - en tre-faktormodell där skolan åter pekas ut som platsen där lösningen finns. Men deras metod begränsas till teman och hypoteser. Utvecklings- och socialpsykologisk forskning, å andra sidan, visar att de första fyra levnadsåren liksom papparelationen spelar en avgörande roll för barns emotionell och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuaspatiala perception). 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Den svenska skolan har utmaningar. Forskare inom företagsekonomi vid Center for Educational Leadership and Excellence vid Handelshögskolan i Stockholm predicerar att 17 000 niondeklassare (15 %) kommer att lämna skolan utan gymnasiebehörighet.

Länk till källan.

Forskningsfråga: Vilka är nödvändiga och tillräckliga förutsättningar för att vända skol? (What are the necessary and sufficient conditions for school turnaround?).

Metod: Qualitative Comparative Analysis (QCA):

“Qualitative Comparative Analysis (QCA) is a means of analysing the causal contribution of different conditions (e.g. aspects of an intervention and the wider context) to an outcome of interest” (Link).

Slutsats för förbättrade skolresultat:

“Den första är en ”gräsrotsväg” där lärarna intensifierar sitt samarbete och rektorn lägger större vikt vid elevresultat. Den andra vägen kallar vi ”toppstyrd”, där huvudmannen stödjer skolan genom uppföljning och resultatanalys, och rektorn engagerar sig mer i elevernas lärande. Slutligen ser vi en väg där huvudmannen förbättrar sitt systematiska kvalitetsarbete medan lärarna höjer sina förväntningar på eleverna”.

Ytterligare en länk till sammanfattning av studien (Arora-Jonsson et al. 2024 a) liksom en länk till studien (Arora-Jonsson et al. 2024 b).

2020 rapporterade forskare vid Södertörns högskola att man intervjuat 54 elever och dragit slutsatser om en tre-faktorlösning (Osman et al. 2020):

“Slutsatserna som forskarna hittills kommit fram till är alltså att det finns tre faktorer som måste samspela för att en elev ska lyckas i skolan: Ett hem med anhöriga som stöttar och uppmuntrar, kompisar som pluggar tillsammans och sporrar varandra samt lärare som engagerar sig och vågar bli personliga (Södertörns högskola).

Begrepp och metod.

I båda fallen har forskarna fokuserat på socio-ekonomi och använt kvalitativt orienterad metod för att dra slutsatser om orsak-verkan.

Beträffande metod är det känt bland akademiker att det krävs experimentdesign (Randomiserad kontrollstudie (RCT)) för att dra slutsatser om orsak och verkan. Intervjuer, som var grunden för (Osman et al. 2020) och som verkade vara inkluderade i Arora-Jonsson et al. (2024) begränsar sig till teman och hypoteser som kan testas med vetenskaplig metod.

Elever som inte fullgör sin utbildning är inget nytt eller unikt för Sverige.

I Grannlandet Finland, som delar historia, biologi och socio-kultur med Sverige har en rad larm kommit beträffande skolan och hemförhållanden:

2022:

• Januari. Skolledarskapet och arbetsmiljön för lärare har betydande brister (Bäck, 2022, a b).
  
  
• April. Helsingforspolisen påtalade att finska kvinnors relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är en stor utmaning.
  
  
• Maj.En direktör för Finlands ministerium för undervisning- och kultur påtalade att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Det sistnämnda är avgörande gör att kunna tänka rationellt, både instrumentellt och epistemiskt.
  
  
• Efter sommaren gick ministern för undervisning och kultur Li Andersson ut i media och påtalade att finska pojkar inte klarar grundskolan (Söderlund, 2022).
  
  
• November. På Finlandssvenska Barnrättskonferensen påtalade Barnombudsmannen Elina Pekkarinen att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mental utmaningar.

2023:

• På Finlandssvenska Barnrättskonferensen påtalade Barnombudsmannen Elina Pekkarinen att det psykiska och dödliga våldet mot små barn har ökat. Värdinnan för konferensen, Estlander, fyllde i att 40 % av skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet.

Psykiskt våld (relationsaggressivitet) är typiskt kvinnligt Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

2024.

• Representanter för Amnesty Finland hävdade att Helsingforspolisen sagt att finska kvinnors våld i nära relationer är deras största utmaning (Österberg, 20024 aÖsterberg, 20024 a).

Nyligen påtalades i både Finland och Sverige att dagisbarn saknar förväntad visuospatial perception som spelar en viktig roll för akademisk utveckling (Österberg, 2024 b).

Det verkar således som att det finns gemensamma utmaningar runt Bottniska viken och Östersjön (Fennoskandinavien).

Begrepp. Socio-ekonomi inkluderar aspekter som rör hemmet finansiella styrka, t ex. möjlighet att betala hyra, mat och kläder. Det påverkar förstås livssituationen men är sällan avgörande för akademisk förkovring. Personer som lyckats bra beskriver inte sällan en uppväxt med knappa resurser. (Att lyckas bra handlar inte om att skaffa en universitetsutbildning utan att bli en god skattebetalare).

Socio-kultur beskriver snarare den kultur man växt upp i; hur sker samtalen hemma och hur är tonen, medgivande, sträng eller resonerande.

Utvecklings- och socialpsykologisk forskning tar avstamp i hemmiljön under de första fyra levnadsåren och visar att skolprestation vid 10-12 års ålder förklaras av (både kausalitet och korrelation):

• föräldrarnas uppfostringsstil (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016).
  
  
• Hur samtalsfrekvensen och tonen är i hemmet (Hart och Risley, 1995).
  
  
• pappanärvaro (att pappor inte utestängs); barn som  växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling, inklusive visuospatial perception jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Calkins och Keane, 2009; LaFlamme et al. 2012; MacRae, 2021; Moffitt et al. 2001; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

2010 deltog jag i en konferens på Kungliga vetenskapsakademin (KVA). Där träffade jag sir Michael Rutter, ibland kallad 'barnpsykologins fader'. Konferensen handlade uppkomst av antisocial beteendeutveckling, dvs motsatsen till emotionell och social anpassning. Vi diskuterade resultatet från min magisteravhandling i socialpsykologi som visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004). Rutter: - your are right on the money, but it also a hot political potato. Rutter menade att de flesta känner till vad det handlar om men ingen vågar säga det. Lite som Kejsarens nya kläder (Österberg, 2024 c).

Slutsats. Forskarnas begreppsmässiga premisser är missvisande och metoden begränsar slutsatser till teman och hypoteser som kan testas med vetenskaplig metod. Därför faller slutsatsen - att man kan hjälpa fler barn att klara skolan genom i insatser i skolan. Sedan 1960-talet demonstrerar utvecklings- och socialpsykologisk forskning att hemmiljön (socio-kultur), där pappan inkluderats, lägger grunden för emotionell och social anpassning och kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception).

Lästips: Nätverket Gömda kvinnor påstår: “Föräldraalienation är pseudovetenskap”. Ytterligare ett fall av grupptänk, dysrationalia och Continued influence bias

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter