Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Igår gick jag förbi två unga tjejer som samlade in pengar för Amnesti. - har du tid en stund, frågade den ena tjejen? - vet du vad Amnesti är, blev nästa fråga?
På bordet låg inplastade A4-papper med information på engelska och uralisk-finska. På ett av dem stod det Domestic violence och en av de andra handlade om att det behövdes fler än 500 skyddshem för kvinnor.
Dessa idéer har sedan en tid torgförts av olika organisationer världen över och Finland är inget undantag.
I Norden går det att härleda detta till den feministiska sociologen Eva Lundgren, som tillsammans gynekologen Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand från intresseorganisationen ROKS genomförde en pilotstudie där de exkluderade män (Lundgren et al. 2001).
2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
 |
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Jag berättade för tjejerna om kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) och:
- att personal inom Helsingforspolisen sagt att det är deras största problem (april, 2022).
- att Barnombudsmannen sagt att det psykiska våldet liksom dödligt våld mot små barn ökat (2023).
- att 40 % av av skolbarnen är drabbade av psykiskt våld i hemmet (värdinnan på Barnrättsdagarna 2023).
Till min förvåning höll de med och inflikade att även de hört av en polis att kvinnors våld i nära relationer var det stora problemet. Till saken hörde att jag hörde det av en kvinnlig polis och de hörde det av en manlig dito.
Dödens väntrum. Jag berättade även om dödsfallen socialtjänstens och Bensow-stiftelsens skyddshem och att socialtjänstpersonalen själva kallar dessa “Anstalter för kvinnor med mentala utmaningar”.
2022 mördade en mamma sin 12-årige son på en “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar” (Björkqvist, 2022). Ungefär samtidigt försökte en mamma i Borgå mörda sin 5-årige son. Kvinnan stod under övervakning av socialtjänsten som ringde polisen. När polisen bröt sig in i lägenheten fortsatte mamman misshandla sitt lilla barn (Östnyland, 2022).
Några månader senare genomförde Bensow-stiftelsen Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2022. Där berättade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen om att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Störst var utbredningen bland dem som talar uralisk-finska. Pekkarinen, som har en bakgrund som socialtant som jobbat med anstalter för kvinnor med mentala utmaningar, menade att en förklaringen var neuropsykiatri och klimatet.
Under frågestunden räckte jag upp handen och påtalade den sannolika förklaringsmodellen: kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Pekkarinens huvud ryckte till och hon sa att vi borde tala med varandra. Vi bytte några ord i korridoren och när jag påtalade det osannolika att det skulle handla om klimatet, svarade Pekkarinen: - om du ifrågasätter det är samtalet slut (Österberg, 2022 b). Relationsaggressivitet?
Våren 2023 rapporterades om ytterligare en mamma som mördat sitt barn. Pekkarinen intervjuades och menade att hon för sitt liv inte kunde förstå hur detta kunnat gå till (Österberg, 2023 a).
I November samma år inledde Pekkarinen Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Då sa hon att psykiskt våld liksom dödligt våld mot små barn ökat i Finland. Det är kvinnors våld. Tyvärr fokuserade konferensen på idén att kvinnor ska skiljas. Man hade bjudit in flera aktörer som erbjöd produkter för kvinnor som ville bråka om barnen. Det hela anfördes av Maj Estlander, som även roade sig med att hånskratta åt sin man (som inte var närvarande)!? Estlander påtalade även att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de varit utsatta för psykiskt våld hemma (Österberg, 2023 b).
Nyligen dök Pekkarinen upp i TV där det verkar som att hon menar att anstalterna för kvinnor med mentala utmaningar inte fungerat!?
Nu på morgonen publicerade Vasabladet följande artikel:
Många kvinnor har inte råd att separera – så delar du utgifterna med din partner.
Finland har utmaningar och lägger man samma uppgifter som kommunicerats i olika sammanhang framträder ett mönster:
Varför?
Människan utveckling tar sin början i hemmet. Under de första fem levnadsåren sker en betydande emotionell anpassning samt kognitiv utveckling. Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; MacRay, 2021; Moffitt et al. 2001; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Och som Helsingforspolisen, Barnombudsmannen och värdinnan för Finlandssvenska Barnrättsdagarna samstämt rapporterat, handlar det om kvinnors våld i allmänhet och relationsaggressivitet i synnerhet. Då kommer vi in på våld i nära relationer.
Forskning om våld i nära relationer visar på följande fördelning:
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Precis som Helsingforspolisen sagt till Amnesti-tjejerna är våld i nära relationer ett typiskt kvinnligt fenomen.
Samtidigt har folk en hang-up på dödligt våld. Det hänger dels samman med negativity och simulerings-bias (Baumeister ett al. 2001; Kahneman and Tversky, 1977), dels med tillgänglighets-bias (Tversky och Kahneman, 1973), d.v.s. att mainstream-media regelbundet berättar om dödsfall och utifrån dessa drar slutsatser om risken att drabbas av dödligt våld.
I Sverige har under de senaste 20-30 åren ~4 män mördats varje år av sin fru, sambo eller flickvän. Motsvarande siffra för kvinnor är ~16. Under 1990-talet mördades ~6 barn per år i Sverige och den siffran verkar vara densamma. Notera att det är kvinnor som mördade de små barnen.
Mediapersonal, och en del akademiker, menar att detta visar att det är 3-4 gånger så hög risk för en kvinna att drabbas av dödligt våld. Notera att mediapersonals fokus inte är barn utan kvinnor!?
Det är dock ett falskt påstående som hänger samman med att dessa individer, liksom de flesta, inte förstår sannolikhet (Tversky och Kahneman, 1983).
Risken att drabbas beräknas nämligen mot population. Det finns ungefär 2 750 000 svenska män mellan 18 - 65 år och lika många kvinnor. För män blir risken att drabbas av kvinnors dödliga våld 4/2750 000= 0,00000014. För kvinnor är motsvarade risk: 0,00000058. Varje årskull innehåller ca 110 000 barn vilket ger en risk: 6/110 000= 0,000054.
Många kvinnor har inte råd att separera – så delar du utgifterna med din partner.
Finland har utmaningar och lägger man samma uppgifter som kommunicerats i olika sammanhang framträder ett mönster:
- Två polisen har vi olika tillfällen, en kvinna (2022) och en man(2024), har påtalat att det handlar om kvinnors relationsaggressivitet respektive våld i nära relationer.
- Den finska skolan har utmaningar eftersom barnen inte klarar läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj 2022).
- Kela/THL menar att det psykiska ohälsan började dala 2010.
- Forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (HS, 2023).
- Finland har gått back de senaste 15 åren (Harald, 2022).
- Finlands statsskuld är 74 % av BNP (Ingves, 2024).
Varför?
Människan utveckling tar sin början i hemmet. Under de första fem levnadsåren sker en betydande emotionell anpassning samt kognitiv utveckling. Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; MacRay, 2021; Moffitt et al. 2001; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Och som Helsingforspolisen, Barnombudsmannen och värdinnan för Finlandssvenska Barnrättsdagarna samstämt rapporterat, handlar det om kvinnors våld i allmänhet och relationsaggressivitet i synnerhet. Då kommer vi in på våld i nära relationer.
Forskning om våld i nära relationer visar på följande fördelning:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Precis som Helsingforspolisen sagt till Amnesti-tjejerna är våld i nära relationer ett typiskt kvinnligt fenomen.
Samtidigt har folk en hang-up på dödligt våld. Det hänger dels samman med negativity och simulerings-bias (Baumeister ett al. 2001; Kahneman and Tversky, 1977), dels med tillgänglighets-bias (Tversky och Kahneman, 1973), d.v.s. att mainstream-media regelbundet berättar om dödsfall och utifrån dessa drar slutsatser om risken att drabbas av dödligt våld.
I Sverige har under de senaste 20-30 åren ~4 män mördats varje år av sin fru, sambo eller flickvän. Motsvarande siffra för kvinnor är ~16. Under 1990-talet mördades ~6 barn per år i Sverige och den siffran verkar vara densamma. Notera att det är kvinnor som mördade de små barnen.
Mediapersonal, och en del akademiker, menar att detta visar att det är 3-4 gånger så hög risk för en kvinna att drabbas av dödligt våld. Notera att mediapersonals fokus inte är barn utan kvinnor!?
Det är dock ett falskt påstående som hänger samman med att dessa individer, liksom de flesta, inte förstår sannolikhet (Tversky och Kahneman, 1983).
Risken att drabbas beräknas nämligen mot population. Det finns ungefär 2 750 000 svenska män mellan 18 - 65 år och lika många kvinnor. För män blir risken att drabbas av kvinnors dödliga våld 4/2750 000= 0,00000014. För kvinnor är motsvarade risk: 0,00000058. Varje årskull innehåller ca 110 000 barn vilket ger en risk: 6/110 000= 0,000054.
Ergo. Risken att drabbas av dödligt våld i nära relationer är obefintlig. Dock är risken att drabbas av mammors våld betydligt större.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment