"Vi pressar in flickor i snäva normer som föder ångest och stress – dags att bryta mönstren och frigöra nästa generation" (Riikka Riihonen, Lärorikt). Fel igen.

Sajten Lärorikt har även intervjuat en annan läkare med tilläggsutbildning i psykiatri som även har träning i psykoterapi - Riikka Riihonen. Hon menar att allt fler unga upplever stress, ångest och depression och att detta skulle bero på uråldriga normer om vad det innebär att vara pojke eller flicka. Allas gener är själviska. Årmiljoner av evolution har premierat könsheterogenitet - män och kvinnor - för genetisk fortlevnad. Det betyder att det finns tydliga skillnader mellan könen, biologiskt, psykofysiologiskt, kognitivt och socialt. Borderline personality disorder, Neuroticism och relationsaggressiviet är typiskt kvinnligt. Helsingforspolisen menar att finska kvinnors relationsaggressivitet är en stor utmaning. 40 % av skolbarnen är utsatta. Det handlar om nature - nurture. Riihonen har således fel när hon hävdar att det inte har med biologi att göra, men samtidigt rätt när hon säger att det har med kultur att göra. Samhällsnormer, som att avvisa evolutionsteoretiska aspekter, spelar roll, liksom uppväxtförhållanden med relationsaggressiva mammor. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Sajten Lärorikt har även intervjuat en annan läkare med tilläggsutbildning i psykiatri som även har träning i psykoterapi - Riikka Riihonen.

Länk till källan.

Riihonen menar att allt fler unga upplever stress, ångest och depression och att detta skulle bero på att vårt samhälle präglas av uråldriga normer om vad det innebär att vara pojke eller flicka. Hon betonar att dessa normer inte har biologiska rötter utan att det handlar om kultur och uppfostran.

Riihonen tycker också att könsindelning är en grov generalisering. Hennes exempel är dagis:

“– De flesta som arbetar inom småbarnspedagogiken uppger att de inte behandlar flickor och pojkar olika. Men undersökningar visar ändå på skillnader: pojkar tillåts leka vildare lekar, medan flickorna ofta hålls närmare de vuxna – som tenderar att gripa in när flickornas lek blir för vild eller aggressiv”.

Hon menar att de här normerna är så djupt rotade i vår kultur att vi omedvetet för dem vidare till nästa generation.

“Riikka Riihonen påminner om att vuxna kvinnor är starka förebilder för unga flickor. En del av arbetet med att hjälpa nästa generation börjar i att lära sig att uppskatta sig själv”.

När man läser saker som detta är det viktigt att ställa frågan: stämmer uppgifterna?

Vår art har en tendens att vara “naturligt dumma” (Amos Tversky (1937-1996). Det betyder att vi använder information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), förekommer ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är lätt att tillgå - det första man kommer att tänka på (Kahneman and Tversky, 1977). Det kan också beskrivas som dysrationalia - att inte kunna tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

För att överkomma dessa mentala fallgropar kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen består tre etablerade teorier:

• epistemisk vaksamhet - vara misstänksamhet mot budskapet liksom syftet med budskapet (Sperber et al. 2010).
  
  
• numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerade - ta hänsyn till många olika källor (Stanovich, 2006).

Alla levande arters gener är själviska (Dawkins, 1976). Det betyder att de strävar att se till att de fortlever. Detta är också typiskt för däggdjur. Människan är ett däggdjur och en primat. Däggdjur har existerat si så där ~200 miljoner år och primater kortare tid. Vår tidigaste gemensamma förfader dateras ~50 miljoner år före nutid (Coolidge och Wynn, 2018):

“Primates are the order within the class Mammalia that encompasses prosimians, moneys, and apes (including humans). From an evolutionary perspective, this simply means that all living primates share a common ancestor, which in our case was a mammal that lived 50 million years ago during the great expansion and diversification of mammals that followed the extinction of the dinosaurs” (s. 80).

Cirka 2,8 miljoner år före nutid levde individer inom vårt genus (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Vår specifika art - Homo Sapiens Sapiens - levde för ca 320 000 år sedan (Hublin et al. 2017). Under dessa årmiljoner har evolutionen premierat könsheterogenitet - män och kvinnor - för genetisk fortlevnad. Det betyder att det finns tydliga skillnader mellan könen: biologiskt, psykofysiologiskt, kognitivt och socialt.

• Biologiska skillnader mellan könen är uppenbara. Det betyder att alla kan se på en individ och avgöra om det är en man eller kvinna. Män och kvinnor har också olika förutsättningar för fortplantning.
  
  
• Psykofysiologiska skillnader är inte lika självklara, men synliggörs via temperament (personlighetsdrag). Den största könsskillnaden rör människor-saker-dimensionen; kvinnor är mer människo-orienterade och män mer sak-orienterade (Baron-Cohen, 2003; Lippa, 2010). Kvinnor är betydligt mer neurotiska jämfört med män Lippa, 2010; Weisberg et al. 2011. Hög grad av neuroticism inkluderar avund och aggression (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009), inklusive relationsaggressivitet (psykiskt våld) som är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Förekomst kan förklaras av Borderline personality disorder som är tre gånger så vanligt bland kvinnor jämfört med män (Glover, 2021) och associerat med kvinnors vårdnadstvister (Zalewski et al. 2014).
  
  
• Kognitiva skillnader är obetydliga (Hyde, 2005). Det betyder att kvinnor har lika kognitiva förutsättningar för utbildning och jobb som män har.
  
  
• Socialt - flickor/kvinnor behöver ett socialt sammanhang medan pojkar/män klarar sig bra på egen hand (Dunbar, 2021; Pinker, 2005).

Kvinnor i demokratiska kulturer väljer typiskt bort utbildningar och jobb inom Science, Technology, Engineering och Math (STEM) och förklaringen är att de väljer utifrån biologisk disposition (Stoet och Geary, 2018).

Finland har två kulturer. Dels den ursprungliga svenskspråkiga som präglas av upplysningstänkande (McKeown, 2009; Widmalm, 2012), dels den Ural-finländska som präglas av stamtänkande (Pagel, 2019). Enligt forskare vid Helsingfors stad (2023) mår svenskspråkiga finländare bättre och lever längre jämfört med de finländare som inte talar svenska.

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Enligt:

• Helsingforspolisen är deras största utmaningar finska kvinnors relationsaggressiviet (psykiska våld) (april, 2022).
  
  
• Ministeriet för undervisning och kultur klarar inte finländska barn läsförståelse och numeracy  (Maj, 2022).
  
  
• Maj Estlander, värdinna för Finlandssvenska barnrättskonferensen, menar att 40 % av de finländska barn har utsatts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023). Notera. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt.

Ergo. Det handlar om nature - nurture. Riihonen har således fel när hon hävdar att det inte har med biologi att göra, men samtidigt rätt när hon säger att det har med kultur att göra. Samhällsnormer, som att avvisa evolutionsteoretiska aspekter, spelar roll, liksom uppväxtförhållanden med relationsaggressiva mammor.

Lästips:

“Flickors ADHD är ett outforskat område:” Vi har börjat skrapa på ytan” (Borg Skoglund, Lärorikt). Vad säger forskning om saken?

ADHD and Alzheimer's disease in Finland. Nurture is more likely explanation compared to nature

Antologi om fall där interaktioner mellan (1) kvinnors mentala utmaningar, sannolikt Borderline Personality Disorder, (2) personal inom socialtjänstens aggression mot pappor och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling hämmas.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter