Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Det är sannolikt med utgångspunkt från den finska skolans utmaningar - för många barn klarar inte läsförståelse och numeracy och för många pojkar misslyckas med att ta en examen - som Helsingin Sanomat intervjuar den f d detta psykologiprofessorn Peter Green.
Dr. Greens budskap är att beslutsfattare inte uppmärksammar barns naturliga instikt - att lära genom att leka och att anpassa sig till andra, t ex. äldre barn. Det är halvsant.
Länk till källan.
Flera frågor uppenbarar sig:
- varför väljer Erja Yläjärvi att låta personalen intervjua en pensionerad professor? (emeritus betyder förbrukad och är akademiska för pensionerad).
- Stämmer uppgifterna?
Jag tillämpar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3) som består av tre etablerade teorier:
- epistemisk vaksamhet - undra om påståendet stämmer och varför avsändare gör nämnda påstående (Sperber et al. 2010).
- disjunktivt resonerande - ta alla aspekter i beaktande (Stanovich, 2009).
- numeracy (Brooks och Pui, 2010), som är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
Fundamenta inom utvecklingspsykologisk forskning är att emotionell anpassning och kognitiv utveckling är som intensivast under de fyra första levnadsåren (Gopnik, 2016). Det inkluderar saker som:
- Exekutiva funktioner synliggörs redan vid 6-13 månaders ålder, och här synliggörs en könsskillnad (Lauer et al. 2015).
- uppfostringsstil (Baumrind, 1966).
- att kunna rita människoliknande figurer (Arden et al. 2014).
- att barn vars föräldrar använder akademisk/resonerande kommunikation vinner upp till 30 000 000 ordperceptioner under de tre första levnadsåren (Hart och Risley, 1995).
- att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Detta sammantaget påverkar barn skolprestation vid 10-12 års ålder. Men det finns förstås hinder för detta i det finska samhället:
-
2019, under en av sina fyra (4) Gifford- föreläsningar, påtalade Mark Pagel att Finland är präglat av stamtänkande (Pagel, 2019).
-
I april 2022 meddelade Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är ett stort problem.
-
I maj 2022 meddelade ministeriet för undervisning och kultur att för många finska skolbarn inte klarar läsförståelse och numeracy.
-
I augusti/september meddelade Li Andersson, då minister för undervisning och kultur, att för många finska pojkar inte klara skolan.
-
I oktober 2022 genomförde jag en kartläggning som visar att Finland topppar världen Alzheimer's-ranking.Alzheimer's kallas också Typ 3 diabetes. Sverige ligger på 10:e plats (Österberg, 2022). Andra forskare i Finland följade upp min kartläggning och hävdar att Alzheimer's bland annat hänger samman med aggression (Krüger et al. 2024).
-
I november 2022 meddelade Finlands barnombudsman - Elina Pekkarinen - att 20% av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Störst är utbredningen bland dem som inte talar handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.
- På våren 2023 meddelade personal vid Helsingfors stad att svenskspråkiga finländare mår bättre och lever längre.
-
I november 2023 meddelade Elina Pekkarinen att psykiskt våld (relationsaggressivitet) och dödligt våld mot små barn ökat.
-
40 % av de finska skolbarnen har rapporterat att de utsatts för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, Bensow). Notera att det handlar om kvinnors våld i nära relationer.
-
I februari 2024 meddelade två tjejer från Amnesti Finland att Helsingforspolisen sagt till dem att kvinnors våld i nära relationer är deras stora utmaning.
- Det är känt att kvinnors relationsaggressivitet förklaras av mentala utmaningar: hög grad av neuroticism och eventuellt Borderline Personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Kolla Dr. Shannon Currys vittnesmål i fallet Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9)).
- Varför nämner inte Dr Green utvecklingspsykologisk fundamenta?
- Varför låter inte Erja Yläjärvi personalen väva in de ovan nämnda uppenbara fakta om hur kvinnors psykiska våld i hemmet hämmar barns kommande skolprestation?
Slutsats. Finland har utmaningar med skolan som inte levererar den miljö som gynnar lärande, både adaptivt och generativt. Men än viktigare, den hemmiljö som som lägger grunden för lärarande under de första levnadsåren verkar i för stor utsträckning vara präglad av finska kvinnors relationsaggressivitet. Utbredningen är som störst där man inte talar språket runt Bottniska viken och Östersjön. Förklaring. Stamtänkande, hög grad av neuroticism och eventuellt Borderline Personlity disorder.
Lästips:
Österberg (2011). Skolmiljön är dåligt anpassad för barns medfödda lust att lära.
Österberg (2023). Finns' ability to function is weakening (HS). Finnish THL and KELA confirms my warnings from 2019. The case for language and nutrition.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment