”Skapa hopp! - Hur pratar vi om framtiden med unga?” hela konferensen avvek från vetenskap och beprövad erfarenhet. Det hämmar barns och ungas mentala hälsa.

Igår deltog jag i evenemanget ”Skapa hopp! - Hur pratar vi om framtiden med unga?” som var ett samarrangemang mellan olika finländska föreningar. Det serverades veganska alternativ. Sedan genomförde olika presentationer. En tonårstjej talade om sin uppväxt med en mamma med mentala utmaningar och pappans alkoholism där hon tycks av alienerats från pappan? Minerva Peijari talade om klimatkrisen med utgångspunkt från en barnprofet och ett teologiskt emotionshjul. Sedan talade Maria Ostrows (saknar anteckningar). Vi genomförde en rolig workshop. Forskning visar att vår art behöver äta animaliskt baserad mat för att upprätthålla mental hälsa. Kvinnors relationsaggressivitet är Finlands största utmaning (Helsingforspolisen). Barnprofeter saknar kunskap om klimat och den teologisk modellen saknade konsistens med etablerad vetenskap. Workshopens premisser saknade vetenskaplig anknytning. Hela konferensen avvek från vetenskap och beprövad erfarenhet. Det hämmar barns och ungas mentala hälsa. 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Igår deltog jag i evenemanget ”Skapa hopp! - Hur pratar vi om framtiden med unga?” som var ett samarrangemang mellan Svenska skolsamarbetsnätverket: Stiftelsen Bensow, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, PEPP, Psykosociala förbundet, Haru/SFV, Känsla rf, Stationens barn, Barnavårdsföreningen, Folkhälsan, Ekvalita, HelsingforsMission, Livslust-projektet, Barn- och ungdomsstiftelsen, Pelituki, Luckan, Mieli, Rädda Barnen, Regnbågsallians rf och Mannerheims barnskyddsförbund.

Det första man noterade var könsfördelningen - 3 män. Resten kvinnor!?

Arrangörerna påtalade att alla skulle få komma till tals men också att det fanns säkra utrymmen om någon upplevde de sig kränkt.

Det serverades fika. Allt var veganskt.

Foto: Peter Österberg. På bilden: socker havre/maltosvätska, ärtröra med rapsolja,
satziki med rapsolja, kakor med mycket socker. 

Första temat. Från skugga till ljus: Min väg till framtidstro. Cecilia Huhtala, tonårstjej som hade haft trassliga uppväxtförhållanden; mamman hade mentala utmaningar och pappan hade drabbats av alkoholism. Det verkar som att hon alienerats från pappan och levt med mamman!?

Nästa tema var sociala medier och hur dessa påverkar vårt välbefinnande. Vi fick lite tips om hur man ska hantera sitt Instagramskonto från Krista Schulman, EHYT rf & Annukka Såltin, Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag-projektet, Pelituki.

Nästa tema: ”Hur hitta framtidstro i klimatkrisen? Inget hopp utan handling. Talade mest gjorde Minerva Peijari, Känsla r.f. Gabriela Langenauer, Stationens barn r.f. deltog också.

Minerva Peijari hade på sitt bord en bok som skrivits med inspiration av Greta Thunberg. En annan utgångspunkt var Climate emotions och Climate emotional wheel.

Hjulet sades vara inspirerat av Dr Panu Pihkala artikel Toward a Taxonomy of Climate Emotions. Dr Pihkala forskar om teologi vid Helsingfors universitet.

På det följde Maria Ostrows, som jobbar för Barnavårdsföreningen i Finland: ”Next Level – öka framtidstron hos unga”.

Paus. Mer veganskt fika.

På det följde work shopen ”Vad tänker vi om framtiden? – funktionell övning och diskussion” ledd av Heidi Enbacka & Wilhelm Hörhammer från Framtidslabbet på Barn- och ungdomsstiftelsen.

De hade tejpat golvet som att det uppstod en fyrfältare. Vi fick påståenden och frågor att ta ställning till genom att placera oss i någon av de fyra fälten. Det hela var väldigt kul.

Hur ska man kunna reda ut om konferensens ansats och innehåll överensstämmer med verkligheten?

Motivet till frågan är att medlemmar av vår art lätt faller offer för dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (Stanovich, 1993) eller “naturlig dumhet”. Det innebär att vi tror på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), som ofta upprepas (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (1977). Till det kommer minnets begränsningar (Schacter och Addis, 2007).

För att undvika dessa fallgropar har jag utvecklat Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen bygger på tre etablerade modeller:

• Epistemiskt vaksamhet - när man läser påståenden, speciellt från mainstream media, lönar det sig att vara lite misstänksam mot budskapen och avsändare och ställa frågan - Stämmer uppgifterna? (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till många källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.

Delar av min grundutbildning är experiementell emotionspsykologi (Österberg, 2001) och socialpsykologi (speciellt föräldra-barnrelationer) (Österberg, 2004).

Kunskap om människors välmående bygger på psykologiforskning. Vår art har något unikt - exekutiva funktioner. Dessa inkluderar saker som impulskontroll (stoppa emotionella reaktioner). När vi slappnar av aktiveras en annan funktion automatiskt: prospektivt tänkande eller förmågan att uppleva framtiden. Det betyder att vi börjar skapa scenarier om något vi vill uppnå (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Gilbert and Wilson, 2007; Liu et al. 2017; Österberg, 2004). När barns och ungas prospektion aktiveras, då är det väsentligt att omgivningen i form av vuxenvärlden ser till att de har tillgång till validerad kunskap.

Det finns metodologiska villkor att ta hänsyn till när man tar fram validerad kunskap: validitet, reliabilitet och representativitet.

• Validitet betyder förenklat att man mäter det som avses att mätas. Det finns många olika typer av validitet.
  
  
• Reliabilitet betyder att ett test ska kunna motstå slumpinflytande vid replikering.
  
  
• Representativitet betyder att de exempel man använder ska vara representativa för populationen.

Eftersom konferensen genomfördes i Finland bör ska de exempel som presenteras vara representativa för Finland.

Finland består av två socio-kulturer som uppstått som funktion av språkanvändning. Sedan Vendeltid (540-750 AD) en svensk kultur. 47 % av Finländarna talar svenska. Sedan 1863, en uralisk-finsk språkkultur med 87 % utbredning. Det finns också några andra markörer som är intressanta att inkludera i en modell som beskriver välbefinnande.

Yttrandefrihet och safe spaces. Yttrandefriheten är fundamentet för alla demokratier men också för akademiskt arbetet (Haidt, 2012). Det har också blivit vanligare att yttrandefriheten kränkts genom påståenden att någon blivit kränkt (Österberg, 2022).

Att lyfta fram betydelsen av yttrandefrihet är förstås en självklarhet, medan safe spaces inte är det i samma utsträckning. Vem mår dåligt av åsiktsdivergens?

Mat och näring. Under konferensen serverades veganska alternativ. Är det bra?

Forskning visar:

• att vår art anpassats till animaliskt baserat protein, fett och mikronäringsämnen (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Thompson et al. 2019).
  
  
• att det krävs animaliskt baserad kost för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019, 2023; Cui et al 2024; Dobersek et al. 2023; Ede, 2019, 2022, 2024; Hall et al. 2019; Lustig, 2017; Ylilauri et al. 2019; Yudkin, 1972).
  
  
• att jordbruket inte påverkar klimatet (Liebe, Hall och White, 2020; White och Hall, 2017). Det hänger ihop med den Biogeniska kolcykeln.

Dåliga uppväxtförhållanden är en betydande fråga i Finland. Helsingforspolisen, Barnombudsmannen och Bensowstiftelsen har samstämt pekat ut finska kvinnors relationsaggressivitet som den stora utmaningen; 40 % av de finska skolbarnen anses vara drabbade (Maj Estlander, 2023).

Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:

• Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt.

Det är inte ovanligt att en del i relationsaggressiva mammors beteenderepertoar inkluderar föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024) som sannolikt uppstår som en funktion av memory hacking (Shaw, 2016). Det är allvarligt, speciellt som forskning demonstrerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Klimatkris. Klimatkris är ett begrepp som formats av att man kombinerat ordet klimat med kris. För att skapa sig en förståelse för begreppets innebörd är det väsentligt att förstå de underliggande begreppen: klimat och kris.

Klimat är en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem (5) sfärer: atmosfären, biosfären, hydrasfären, kryosfären och pedosfären (IPCC, 2013). Sedan den Kambriska explosionen, då koldioxidhalten i atmosfären var 5000 - 7000 ppm, syrehalten 4-10% och temperaturen 50 % högre, har 95 % av koldioxiden rört sig till berggrunden, hav och skogar, syrehalten i atmosfären har dubblats och det har bara blivit kallare. Speciellt efter Eocen.

Länk till källa.

Neofreudianen Eric 'Homburger' Erikson menar att kris är en övergång mellan livsstadier.

Slutsats. Idén att servera veganska alternativ till vanlig mat hämmar fysiska och mental hälsa. Cecilia Huhtala berättelse är inte representativ och man undrar därför varför man valde den anekdoten? Man kan också ställa frågan: är den ens sann? Om mamman hade mentala utmaningar, då det sannolikt att hon också var psykiskt våldsam. Det kan ha gett upphov till pappans alkoholism. Minerva Peijari föreläsning om klimatkris saknar vetenskaplig anknytning. Hennes referens som beskrev emotioner har inga kopplingar till emotionspsykologi/psykofysiologi utan teologi. Maria Ostrows (saknar anteckningar). Workshopen var kul, men inramningen saknade anknytning till forskning. Ergo, hela konferensen avvek från vetenskap och beprövad erfarenhet. Det hämmar barns och ungas mentala hälsa.

Lästips:

ADHD and Alzheimer's disease in Finland. Nurture is more likely explanation compared to nature

Finland. "Psykisk ohälsa kostar en miljard" (Fpa/Vasabladet); "nästan var femte finländare dör av minnessjukdom" (Aivosaatio).

Former mayor of Helsingfors suffered from cardio vascular disease (CVD). Is that explained by “natural stupidity" and will he accept nutrition science?

For the first time, Finland left the Olympics without any medals. The case for health deterioration by suppression of language

Is relational aggressiveness a precursor to Alzheimer's? A comparison between Finland and Sweden

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter