Monday, March 25, 2024

Borde Finland spara sig ur krisen? Aktuell forskning pekar istället på satsning på entreprenöriellt tänkande

Finlands aktuella regering med partiledarna Petteri Orpo, statsminister, Riikka Purra, finansminister, Anna-Maja Henriksson, undervisningsminister och Sari Essayah, jord- och skogsbruksminister i spetsen har tillsammans kommit överens om att dra i Finlands ekonomiska handbroms. Skälet är finanserna. Sedan vikingatiden delar Finland och Sverige biologi, socio kultur och språk. Vad skiljer oss åt? Statsskuld, företagande och språk. Men betyder det att Finland borde spara sig ur sin ekonomiska kris? En aktuell review-artikel tar upp just den frågan och det verkar som att slutsatsen är nej - man ska investera och uppmuntra kognitiv flexibilitet  - entreprenöriella tänkande.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Finlands aktuella regering med partiledarna Petteri Orpo, statsminister, Riikka Purra, finansminister, Anna-Maja Henriksson, undervisningsminister och Sari Essayah, jord- och skogsbruksminister i spetsen har tillsammans kommit överens om att dra i Finlands ekonomisk handbroms. Skälet är finanserna. Finland har inte tjänat pengar (haft handelsöverskott) på lång tid och statsskulden är 74 % av BNP (Ingves, 2024).

Frågan är: kan man spara sig ur en kris eller finns det andra saker som funkar bättre?

För att få en bättre bild av läget görs en jämförelse med grannen Sverige. Sedan vikingatiden delar Finland och Sverige biologi, sociokultur och språk.

Vad skiljer länderna åt?

Som sagt, Sverige har tjänat pengar de senaste 15 åren medans Finland förlorat pengar under samma period (Harald, 2022). Till det kommer statsskulden. Finland 74 % av BNP, Sverige 17 % (Ingves, 2024). Företagande torde spela en central roll. Där tar Sverige täten. 


Länk till källor: EkonomifaktaFöretagande i Finland

Om allt annat är konstant, då har Finland 30 % färre företag per capita jämfört med Sverige. Omvänt har Sverige ~50 % flera företag jämfört med Finland.

Till det kommer språk. Svenska har sedan vikingatiden varit handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Det förklarar sannolikt välfärdsutvecklingen (1600-talet) och upplysningen (1700-talet) i det svenska kungariket.

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. Motivet var sannolikt militärt. Sverige var fram till 1800-talet en av världens större militärmakter och Novgorods/Rysslands ärkefiende.

1810 föddes Fennomanrörelsen, som innebar en nationalromantisk motkraft till den välfärdsutveckling och upplysning som fram tills dess präglat östra delen av riket.

1863 krävde Ryssland att Finland skulle sluta tala svenska och föreslog ett språk som dessförinnan aldrig haft utbredning i landet - uralisk-finska.

Dessa händelser tillsammans påverkade socio-kulturen i Finland.

Att tala ett språk ingen annan i Fennoskandia förstår gynnar inte handel. Det kan vem som helst räkna ut.

Men betyder det att Finland borde spara sig ur sin ekonomiska kris?

En aktuell review-artikel tar upp just den frågan och det verkar som att slutsatsen är nej - man ska investera och uppmuntra kognitiv flexibilitet (Schippers et al  2024). Det korresponderar med entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2004, 2012, 2021 a b).

Det känns förstås lite märkligt i kristider, men det är ju entreprenöriellt tänkande som ökar sannolikheten för ökat företagande som i sin tur ökar sannolikheten att intäkterna ökar och kostnaderna minska.

Ofta är det få människor som har den psykologiska profil som krävs för detta, men dessa individer tenderar som regel att starta projekt som involverar många andra (arbetstagare).

"Entrepreneurial thinking - how to simulate a desired future and create new innovative solutions"

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment