Marius Borg Høiby erkänner misshandeln. Mamman kontaktar offret. Varför hände detta?

Marius Borg Höiby greps den 4 augusti misstänkt för skadegörelse och kroppsskada (kroppskrenkelse).  Nu har han erkänt att han utövat våld mot sin flickvän och att han vill ta ansvar för sina handlingar. Händelsen, som ur ett vetenskapligt perspektiv är en anekdot, har paradoxalt gett misandrin luft under vingarna. I Aftonbladet reciterat Jonna Sima ROKS och UNIZONs förvrängda statistik baserat på anmälningsbenägenhet om våld i nära relationer. På riktigt är våld i nära relationer ett typiskt kvinnligt fenomen och en form av antisocialt beteende som oftare framträder hos barn som inte växer upp med sin pappa.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Marius Borg Höiby greps den 4 augusti misstänkt för skadegörelse och kroppsskada (kroppskrenkelse)- Nu har han erkänt att han utövat våld mot sin flickvän och att han vill ta ansvar för sina handlingar.

Länk till källan.

“Han medger att han orsakat kroppsskada och materiell skada under påverkan av alkohol och kokain”.

Länk till källan.

“Slottets kommunikationschef Guri Varpe bekräftar att Mette-Marit har varit i kontakt med offret, men hon understryker att hon inte önskar gå in på detaljer om ärendet då hon betraktar det som privat enligt TV 2” (Fischetti, 2024).

Händelsen, som ur ett vetenskapligt perspektiv är en anekdot, har paradoxalt gett misandrin luft under vingarna. I Aftonbladet reciterar Jonna Sima ROKS och UNIZONs förvrängda statistik baserat på anmälningsbenägenhet om våld i nära relationer i eposet - Marius Borg Høiby får oss att se kvinnovåldet. Sima gör det vanliga misstaget att presentera siffror om anmälningsbenägenhet istället för förekomst. Med hänvisning till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) menar Sima att det är mest unga kvinnor som är anmälningsbenägna. Det illustreras av att efter att händelsen blivit offentlig anmälde en f d flickvän att även hon varit utsatt (Fischetti, 2024).

Paradoxen är att trots hög anmälningsbenägenhet från främst unga kvinnor läggs enligt SIMA/ROKs kvinnojourer ner:

“– Redan nu har minst tio jourer stängt sina boenden och de kommer att bli 20, 30, 40 till, varnade Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer” (Westerstrand).

Jenny Westerstrand, som disputerat i juridik och jobbar på Uppsala universitet, har under 25 år marknadsfört den faktoida föreställningen om våld i nära relationer och vägrat använda den vetenskapliga benämningen.

På 1990 - talet rekryterade t ex. den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren till Uppsala universitet. Tillsammans med läkaren med Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand genomförde en pilotstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om utsatthet för våld i nära relationer. Till saken hörde att snacket gick att Lundgren lär ha ställt styrande frågor om saken när hon samlade in data i Norge; det sägs att hon gick runt och knackade dörr och om en man öppnade lär Lundgren ha frågat: - hur slår du din kvinna?

Resultatet till denna pilottest indikerade att 40 % av respondenterna mindes att de varit offer för någon form av våld i nära relationer (Lundgren et al. 2001). Vi vet inte vad männen hade svarat eftersom de diskriminerades. Vi vet inte heller om kvinnorna mindes rätt; Det är känt att händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv - att psyket skapar minnen som passar den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007).

2005 misstänkte dock ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.

Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Men skadan var redan skedd.

2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.

Rikspolisstyrelsens dekret 2010

2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några andra aktivister på DN debatt enligt följande:

Länk till källan.

Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?

2022. I början av året ertappades svenska Jämställdhetsmyndigheten och finländska diskrimineringsombudsmannen på att torgföra konceptet Mäns våld mot kvinnor.

I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör på Jämställdhetsmyndigheten för en handbok och Våld i nära relationer.

Länk till källan.

Finlands diskrimineringsombudsman - Kristina Stenman - hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:

Efter flera påminnelser lät Stenman ändra texten på hemsidans framsida till det korrekta: Våld i nära relationer. Men det hjälpte föga. Enligt Helsingforspolisen (2022,2024), Finlands Barnombudsman och Maj Estlander (2023) är finska kvinnors relationsaggressivitet/våld i nära relationer den stora utmaningen; 40 % av barnen rapporterar att de utsatts för psykiskt våld (relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt).

2024, 24 juni, gjorde den svenska polisen följande utspel:

Länk till källan.

Den här listan kan göras hur lång som helst.

Men vad är det TT, HBL, Diskrimineringsombudsmannen, Heimer, Jernberg, Jämställdhetsmyndigheten, Kalliokoski, Polisen och Westerstrand missat? (Notera. När jag talade med Heimer respektive Lundgren ~2002 var Lundgren tydlig med att hon kände till forskningsbilden om våld i nära relationer, men sa att hon bara fått i uppdrag att titta på kvinnors situation.)

Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:

• Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,0000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt. Mäns våld är typiskt öppet - riktat mot andra män. Förklaringen är de roller vi spelat som jägare och samlare under årmiljoner.

Hur ska man då förklara att Marius Borg Høiby antagit en typiskt kvinnlig form av antisociala beteende?

En del av förklaringen kommer från medias rapportering - missbruk. Borg Høiby missbrukar alkohol och narkontika. Antisocialt beteende som funktion av missbruk är mycket ovanligt.

Det leder dock till följdfrågan: varför missbrukar Borg Høiby?

Förklaringen är, som alltid, uppväxtförhållanden. Och trots att många tror att socio-ekonomi spelar en betydande roll så visar forskning att socio-kultur har större inverkan. Grunden för individens emotionella anpassning och kognitiva utveckling läggs under de första fyra levnadsåren - det som sker då påverkar hur man beter sig senare i livet (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). På det följer social anpassning. Och det finns en pappa-effekt.

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Lauer et al. 2015; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Marius Borg Høiby är son till Morten Borg men har växt upp med mamma Mette Marit.

“Marius har vuxit upp i den norska kronprinsfamiljen, men han har en särställning: Han är den enda i familjen som inte har någon kunglig titel och han ingår definitivt inte i Kungahuset.” (Wiklund, 2022).

Varför faller allmänheten för det som skrivs i media?

Forskning om beslutsprocesser visar att vår art ibland drabbas av “naturlig dumhet” - tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel att tillgå (1977). Det här kan också kallas dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (Stanovich, 1993). Redan från barnsben får vi t ex. lära oss vad vi ska äta och inte äta, och informationen kommer från myndigheter som valt ut viss information. Den informationen har sedan traderats över många generationer.

Jag har utvecklat en modell för detta - Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen bygger på tre etablerade modeller:

• Epistemiskt vaksamhet - när man läser påståenden, speciellt från mainstream media, lönar det sig att vara lite misstänksam mot budskapen och avsändarna och ställa frågan - Stämmer uppgifterna? (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till många källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.

Lästips:

9 Augusti, 2024. "Lek lär bättre än skolan" (HS), men än viktigare än hemmiljön under de första 4 levnadsåren. Om finska kvinnors relationsaggressivitet

23 July, 2024. Ingen av de 105 självutnämnda experterna visade sig vara experter på föräldraalienation

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter