"Bristen på tjejer inom tech är en nationell angelägenhet" Ett fall för Rationellt Entreprenöriellt Tänkande

Mats Persson (L), utbildningsminister, och Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister har publicerat ett debattinlägg i Göteborgs-Posten enligt följande: Bristen på tjejer inom tech är en nationell angelägenhet. “11 000 tjejer går varje år ut nian med toppbetyg i matte, men bara en av sju väljer att läsa en ingenjörsutbildning” ... “Från regeringens sida tar vi nu fram Sveriges första STEM-strategi”. Forskning visar att flickor föredrar MESH och pojkar STEM och att autokrati kan motivera flickor att tänka om. Idén att med politiska medel försöka påverka flickor att göra yrkesval som de flesta flickor inte gillar, är förstås en dålig idé. Kommer Brandberg och Persson uppmärksamma och acceptera det? 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mats Persson (L), utbildningsminister, och Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister har publicerat ett debattinlägg i Göteborgs-Posten enligt följande:

Länk till källan.

“11 000 tjejer går varje år ut nian med toppbetyg i matte, men bara en av sju väljer att läsa en ingenjörsutbildning. Detta till skillnad från killarna där en tredjedel väljer att gå den vägen. Samtidigt står Sveriges välstånd och faller med våra tekniktunga företag som har akut brist på ingenjörer. Det är en förlust både för jämställdheten och ekonomin att så få av de kvinnliga mattebegåvningarna inte arbetar inom tech.”

“Från regeringens sida tar vi nu fram Sveriges första STEM-strategi (Science, technology, engineering, and mathematics), som syftar till att systematiskt lyfta fram naturvetenskapen från förskolan och vidare genom utbildningssystemet och ut i arbetslivet. I denna strategi är en viktig del att just få fler tjejer att se en framtid inom teknikområdet” (Persson och Brandberg).

Stämmer uppgifterna?

För att reda ut det kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen består av tre modeller:

• Epistemisk vaksamhet - var misstänksam mot budskapet och avsändarna (Sperber et al. 2010). 
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till många källor (Stanovich, 2009). 
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).

Misstänksamhet mot politiska utspel är viktiga eftersom politikers utspel inte nödvändigtvis är baserade på vetenskap utan baseras på något ideologiskt man kommit överens om på en kongress. Det betyder att misstänksamheten inte bör ha vare sig vänster eller högerprägel.

Att vurma för flickors väl ligger nära till hands för var och en, trots att det är unga män som utsatts för mest våld och och tvingas dö i meningslösa krig.

Beträffande den skeva fördelning i skolresultat är det också känt att pojkar diskrimineras, ofta på grund av att lärarna är kvinnor (Hoff Sommers, 2001).

Politiker har också anammat det feministiska konceptet Mäns våld mot kvinnor, d.v.s. tanken att kvinnor, oftare än män, skulle vara offer för våld i nära relationer.

Politiker borde överge konceptet Mäns våld mot kvinnor och börjar tala om det vetenskapliga begreppet Våld i nära relationer. Lika viktigt är det att acceptera forskning om Våld i nära relationer som visar följande distribution:

• Fysiskt våld - kvinnor står för lite drygt 50 % av förekomst och skador
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor.
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - är typiskt kvinnligt.

Ergo. Den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna!

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Idén om kvinnor och STEM är heller inte ny utan har tröskats många gånger. 2015 diskriminerade Luleå Tekniska högskola män för att bana väg för kvinnor i antagningsprocessen till en professur. Detsamma skedde vid Lunds universitet 2019. Samma år genomförde dekanen för fakulteten för Jordbruk och skog vid Helsingfors universitet en kampanj där de anklagade män för att hindra unga kvinnor som är intresserade av STEM (Österberg, 2019).

Fyra år senare rapportera Helsingin Sanomat att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat ( se mörklbå linje i bilden nedan).



2018 publicerades en intressant studie där man jämförde kvinnors yrkesval som funktion av att bo i in autokrati respektive demokrati. Resultatet visade att kvinnor i autokratier oftare valde så kallade STEM-utbildningar jämfört med kvinnor i demokratier. Förklaringen är att i autokratier är STEM-utbildningar nyckeln till frihet, men om man lever i ett fritt land, då väljer man efter sin evolutionära disposition (Stoet och Geary, 2018).

Det visar sig att kön är definierat innan man föds; en dag gamla flickor söker med blicken efter människor och en dag gamla pojkar söker med blicken efter saker (Baron-Cohen, 2003). 

I en senare studie testades varför pojkar och flickor gör olika studieval och resultatet visade:

“There were significant sex differences on the Empathy Quotient (EQ) (females on average scoring higher) and on the Systemizing Quotient (SQ) (males on average scoring higher), confirming earlier studies. Scientists also scored higher on the SQ, and scored lower on the EQ, compared to those in the humanities. Thus, independent of sex, SQ was a significant predictor of entry into the physical sciences. Results from questionnaire data and performance data indicate an SNE profile for physical science students as a group, and an ENS profile for humanities students as a group, regardless of sex. We interpret this as evidence that whilst on average males show stronger systemizing and females show stronger empathizing, individuals with a strong systemizing drive are more likely to enter the physical sciences, irrespective of their sex” (Billington et al. 2007).

För den som vill hålla fast i sin övertygelse är sannolikt sista raden lockande. Men det är viktigt att lägga ihop Baron-Cohen (2003), Billington et al. (2007) och Stoet och Geary (2018) och se vad det blir för mönster. Det mönstret visar att flickor och pojkar, redan innan de föds, har olika preferenser och att det spiller över på utbildnings- och yrkesval. Det visar också att det krävs autokrati om man vill påverka unga människors studieval, men det är väl inte det Persson och Brandberg tänker sig?

Wise (2019) menar att man (politiker) istället borde acceptera andra lika viktiga studie- och yrkesområden som oftare tilltalar kvinnor: Media, Ethics, Sociology och History (MESH).

Idén att med politiska medel försöka påverka flickor att göra yrkesval som de flesta flickor inte gillar, är förstås en dålig idé. Kommer Brandberg och Persson uppmärksamma och acceptera det?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter