“Riksdagen vill stoppa skolvåldet – då måste alla vuxna ställa upp” (HBL). Går politiker och journalister som katten kring het gröt på grund av “naturlig dumhet”?

Finländska riksdagspolitiker vill se åtgärder efter dödsskjutningen i Bäckby, Vanda utanför Helsingfors. Förslagen är mobilförbud, institutioner och tillbakablickar. Forskning visar dels att vi lätt drabbas av naturlig dumhet, dels att kvinnor är den typiska förövaren av våld i nära relationer. Det finns en pappa-effekt beträffande emotionell och social anpassning. Sedan 2022 är kvinnors relationsaggressivitet kända av polis, barnombudsman och politiker. Men alla tyck föredra att gå som katten kring het gröt. 6 sidor

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Finland har erfarit ett antal våldssituationer där skolskjutningen i Bäckby, i Helsingfors grannkommun Vanda, där ett 12-årigt barn sköt ett annat barn till döds, fick bägaren att rinna över för politikerna. Nu vill de ha hjälp av alla vuxna. Dock efterfrågar ingen experterna.

Undervisningsminister Anna-Maj Henriksson (SFP) argumenterar istället för en kommande satsning på en barnskyddslag liksom förbud av mobiltelefoner.

Med motiveringen att föräldrar måste ta mer ansvar, stämmer Sara Seppänen (Sannf.) in i Henrikssons kör, men gör samtidigt en så kalla mental tidsresa (Suddendorf et al. 2009) där hon menar att det var bättre förr:

“var finns det Finland där det var rätt att ifrån också grannens barn, där det var ett sätt att bry sig?”

Oppositionens Harry Harkimo (Rörelse Nu) är inte lika övertygad om att det var bättre förr, än mindre att man ska skylla för mycket på mobiltelefonerna, och fortsätter:

“Jag fick mitt första kok stryk långt innan mobiltelefonen vara uppfunnen”.

Tuula Haatainen (SDP) gör också en tillbakablick.

Oppositionen menar att uppsökande ungdomsverksamhet och frivilligorganisationer inom vården ska lösa situationen.

Inka Hopsu (gröna) menar att en fjärdedel av ungdomarna dras med psykisk ohälsa, och att lösningen är mindre grupper i skolan, fler sjukvårdsplatser, bättre elevvård och barnskydd.

“Om vi ska minska mobbningen och våld i skolan måste alla vuxna föregå med gott exempel och bete sig som folk i sociala medier” (Jussi Saramo (VF)).

Saramo menar även att fattigdom, dvs. socio-ekonomi, är en del av förklaringen till våldet i skolan. 

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen, med examina i statskunskap, har förslagit centra (institutioner) för de våldsammaste barn. Flera ledamöter understöder det förslaget.

Länk till källan.

Frågan är om tillbakablickar, mobiltelefonförbud eller institutioner för de mest våldsamma kommer att ha någon inverkan?

Svaren kommer från psykologisk forskning och det handlar om förmågan att aktivera vår arts medfödda prospection liksom socio-kultur (hemmiljön).

På 1970-talet genomförde psykologiforskarna Daniel Kahneman (1934-2024) och Amos Tversky (1937-1996) en rad studier på temat “naturlig dumhet”. En av dessa är simulerings-bias - att använda den enklaste mentala bilden för att förklara något som inträffat samt som grund för beslutfattande framåt i tiden (Kahenman och Tversky, 1977). Det leder till dysrationalia - oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

För att överkomma simulerings-bias och dysrationalia kan man tillämpa disjunktivt resonerande - att ta många [vetenskapliga] källor i beaktande (Stanovich 2009).

Dödsskjutningen ingår i något som kallas antisocialt beteende.

Antisocial beteendeutveckling etableras under de första levnadsåren (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001); barn är som våldsammast runt 2 års ålder. Därefter anpassas de emotionellt och socialt, liksom att det sker en betydande kognitiv utveckling (Gopnik, 2016; Pinker, 2005). Effekten av anpassning och utveckling syns i skolprestation vid 10-12 års ålder (Baumrind, 1966; Hart och Risley, 1995), dvs. åldern på den unga förövaren i Bäckby i Vanda.

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Våld i nära relationer och mellan barn fördelas enligt följande:

• Fysiskt våld - kvinnors står för >50 % av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor.
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

• Dödligt våld där barn dödar andra barn - är en osannolik företeelse (1,2/1000 0000). 13 % av dessa är 11-12-åringar  (Hemenway and Solnick, 2017).

Hur ser det ut i Finland?

Det hjälper inte anhöriga till det mördade barnet, men det är viktigt att påtala att dödligt våld nära relationer liksom mellan barn är mycket ovanligt, till och med osannolikt.

Dock misshandlas och dör barn i Finland, paradoxalt med socialtjänsten, polisens och politikers goda minne.

Sedan några år har jag via konferenser, media och annat samlat in data. Här följer en kronologi med några exempel:

Finländska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Hyde, 2005) är ett stort problem (Helsingforspolisen, april 2022).

En mamma mördade sitt barn på ett av de så kallade skyddshemmen som Henriksson hävdar att det borde finnas fler av (Björkqvist, 2022).

Finländska skolbarn klarar inte läsförståelse och numeracy (Undervisningsministeriet, maj 2022).

En mamma i Borgå misshandlade sin 5-åriga son svårt med syfte att döda honom. Hon slutade inte misshandla barnet trots att polisen bröts sig in i lägenheten. Socialtjänsten hade hela tiden kännedom om mammans våldsbeteende (Östnyland, juni 2022).

20 % av Finländska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Barnombudsmannen, Finlandssvenska Barnrättsdagarna, 2022; Österberg, 2022).

Finländare som talar svenska mår bättre och lever längre (Helsingfors stad, februari 2023).

Psykiskt våld och dödligt våld mot små barn (typiskt kvinnligt) har ökat (Barnombudsmannen, Finlandssvenska Barnrättsdagarna, 2023; Österberg, 2023).

40 % av skolbarnen är drabbade av psykiskt våld (Värdinnan, Finlandssvenska Barnrättsdagarna, 2023).

Finländska kvinnors våld i nära relationer är det största problemet (Helsingforspolisen, våren, 2024; Österberg, 2024 a).

En studie visar att personalen inom socialtjänsten inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström ett al. 2022).

I februari uppmärksammades Anna-Maja Henriksson (SFP) på finländska kvinnors relationsagressivitet (hon var dessutom justitieminister när mammorna mördade och misshandlade sina barn våren 2022) (Österberg, 2024 b).

Slutsats. Antisocialt beteende uppstår i hem där pappor exkluderats, d.v.s. där ensamstående relationsaggressiva mammor regerar (det är lite så). Sedan 2022 är kvinnors relationsaggressivitet kända av polis, barnombudsman och politiker. Men alla tyck föredra att gå som katten kring het gröt.

Läs mer om kvinnors våld i nära relationer:

Österberg (2023 a) Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med aktuella händelser.

Österberg (2023 b) Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=73), ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter