Varför oroar sig finländarna mer för ekonomin än andra nordbor? ”Vi borde vara stoltare”. En kommentar med >10 indikatorer där språk spelar en central roll.

Personal vid Hufvudsstadsbladet (HBL) har intervjuat fyra individer för att svara på frågan: Varför oroar sig finländarna mer för ekonomin än andra nordbor? Här redogörs för >10 indikationer som beskriver och förklarar varför Finlands utveckling bromsats upp. Språket utgör en betydande del av förklaringen. I takt med att uralisk-finskan fått större utbredning har Finlands upplysningstänkande stannat av och den mentala ohälsan fått större utbredning. Det manifesteras genom sänkt fysisk och mental arbetsförmåga liksom kvinnors våld i nära relationer, speciellt relationsaggressivitet (psykiska våld). Det har påverkat barns mentala ohälsa vilket försämrat deras skolprestation. Lägg därtill att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat. Därmed lyser entreprenöriellt tänkande och kreativitet med sin frånvaro. Att Mainstream media undviker att intervjua människor utanför den så kallade Ankdammen gör inte saken bättre. 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Personal vid Hufvudsstadsbladet (HBL) har intervjuat fyra individer för att svara på frågan:

länk till källan.

Jag träffade en av respondenterna – Peter Vesterback – den 25 oktober 2022 på Glaspalatset. En organisation, E2, skulle presentera en enkät som de hävdade visade att 40 % av de som anländer till Finland känner sig diskriminerade.

Här uppstod den första av de utmaningar som Finland har – trots att presentatörerna hade akademisk anknytning, där engelska är lingua franca, samt att svenska sedan vikingatiden är handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön/Fennoskandinaviska och officiell finska genomfördes presentationen på uralisk-finska!?

Uralisk-finska är också något som lyfts fram i den aktuella intervjun. Som om det språket var det enda Finländska språket.

På frågan varför E2-presentatörerna inte valde engelska hände något märkligt: de slutade helt sonika att tala. Istället stod de och stirrade ut i tomma intet. Detsamma har även hänt på Helsingfors universitet.

Efter presentationen samlades vi några stycken för lite eftersnack. På engelska. Vesterbacka var en av deltagarna.

Efter en stund visade det sig att alla talade handelspråket runt Bottniska viken och Östersjön/Fennoskandinaviska, varpå vi bytte språk.

Vesterbacka var lite aggressiv i sin framtoning. Det var uppenbart att han inte är så förtjust i Sverige eller det som är svenskt. Det verkade vara viktigt för honom att visa svenskarna att finländare minsann kan saker och ting. Han hävdade t ex. att Finland, minsann, har fler startup:s jämfört med Sverige.

Vesterbackas beteende var konsistent med ett beteende jag observerat hos en kollega på Helsingfors universitet. Vi båda föreläste om entreprenörskap, han på uralisk-finska och jag på handelspråket runt Bottniska viken och Östersjön respektive engelska. 2019 vann Finland guld i hockey-VM. Kollegan var förstås mycket glad över detta, men ännu gladare var han över att Finland slagit just Sverige.

Dagen eller dagarna efter E2-konferensen publicerade svensk affärsmedia uppgifter som bekräftande Vesterbackas utspel: Sverige har 70 % så många startup:s per capita jämfört med Finland. Det betyder omvänt att Finland har 50 % fler startup:s per capita jämfört med Sverige. Det är en betydande skillnad.

Med de lade till en detalj som illustrerar ytterligare en betydande skillnad mellan Finland och Sverige: när man startar ett företag i Sverige, då driver man som regel företaget vidare; I Finland läggs betydligt fler företag ner kort efter att de registrerats, vilket i sin tur sker efter att uppstartarna varit på ett mingel och druckit skumvin. Mitt referat från E2-konferensen (Österberg, 2022).

Vad finns det för indikationer som tillsammans skapar ett beskrivande mönster om Finlands situation?

1. 2019, under del 1 av fyra av sin Giffordföreläsningar, berättade Dr Mark Pagel, professor i biologisk antropologi, om stamtänkande, där valensen (hedonistisk tonen) bygger på släktgemenskap, mytologi och moralisk skam (för dem som försöker lämna stammen). Han gav två exempel: Papua Nya Guinea och Finland, speciellt norr om Nöteborgsgränsen (1323).
   
   
2. Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
   
   
3. PISA – rankingen speglar inte verkligheten; alltför många finländska barn har utmaningar med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022). Det sistnämnda är avgörande för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt.
   
   
4. 20 % av finländska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Störst är utbredningen i områden där man bara talar uralisk-finska (Elina Pekkarinen, Finlands barnombudsman, Barnrättsdagen, november, 2022). I Personer räknat blir det 286 000 unga människor.
   
   
5. Finländare som talar handelspråket runt Bottniska viken och Östersjön mår bättre och lever längre (Helsingfors stad, februari, 2023).
   
   
6. Finländarnas fysiska och mentala arbetsförmåga dalat sedan 2010 (Fpa/KELA och Institutet för välfärd och hälsa (THL) (april, 2023).
   
   
7. Forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, Helsingin Samomat, 2023).
   
   
8. Finland har störst utbredning av depression inom EU (Estlander, Bensow, Barnrättsdagarna, november, 2023).
   
   
9. 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, Barnrättsdagarna, november, 2023)
   
   
10. Psykisk och dödligt våld mot små barn ökat i Finland (Elina Pekkarinen, Barnombudsmannen, Barnrättsdagarna, november, 2023).
    
    
11. Ålänningen och Ek Dr Fredrik Rosenquist påtalade en annan viktig grej som knyter an till det ovan nämnda: Sverige har betydligt fler större industriföretag per capita jämfört med Finland. Det kan förklara statsskuld per BNP: Sverige: 17 %. Finland 74 % (Ingves, 2024).

Not. Våld i nära relationer generellt, dödligt våld mot små barn, men framför allt psykiskt våld, är typiskt kvinnligt (Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Detta sammantaget bromsar det som kallas entreprenöriellt tänkande och kreativitet för problemlösning och innovationer (Österberg, 2004, 2012, 2021 a, b, 2022; Österberg Köping Olsson, 2018, 2021).

Varför har det blivit så här?

Från Vendeltid (540 - 750 AD) fram till 1808 utgjorde Finland Östra delen av Svitjod som från 1384 kallas kungariket Sverige (Harrison, 2018). Power-center var Östra-Aros (Uppsala), Uppsala (gamla Uppsala) och Vendel, Tiundaland. Det betyder att Finland och Sverige i huvudsak delar biologi (16 % av Finländarna härstammar Österifrån, Röda Korsets blodtjänst, 2023) liksom i viss utsträckning socio-kulturer fördelat enligt följande:

• Helsingfors – Stockholm
  
  
• Umeå – Vasa
  
  
• Haparanda – Kemi.

Utmed kusterna inkluderar det ett gemensamt språk som fortfarande är handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön (svenska eller Fennoskandinaviska).

Under Vendeltid (540 – 750 AD) använde man klinkbyggda grundgående skepp som möjliggjorde utfärdar över havet och leddes av krigsherrar som Egil och Rurik (830 – 879. Resorna gick österut, via Ladoga till Novgorod (Stor-Svitjod senare Ryssland; Harrison, 2024) och Kaspiska och Svarta haven. Spår av dessa resenärer och upptäckare/handelsmän finns i Salme (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia) och Österlandet (Österberg, 2023). Tongivande var kosten: de åt vitfisk inklusive fiskleverolja. Animaliskt protein och fett gynnar mental utveckling (Cui ett al. 2024; Ede, 2019).

Under 1500 – 1700 talet accelererade uppsvinget genom renässans, vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012). En avgörande kulturbärare är språk (Reich, 2019).

Men som HBL belyser ser man att Finland har halkat efter i utvecklingen jämfört med Sverige.

Varför?

Parallellt med utvecklingen vid kusterna levde i Österlandets inland stammar som talade olika uraliska språk som inte längre existerar.

Den svenska prästen Mikael Olofsson (1510 – 1557), bördig från Pernåbygd och rektor för katedralskolan i Åbo, fick för sig att han skulle kristna dessa hedningar. Det var ingen ny idé och sannolikt från västra delen av riket där liknande processer pågått under lång tid. För ändamålet skapade Olofsson en standardspråk som kunde förstås av många olika stammar. Olofsson bytte också namn till Agricola.

Parallellt med den våg av upplysningstänkande som sannolika svepte över det Svenska kungariket grubblade Henrik Porthan (1737 – 1804), professor i filosofi från svenska Karelen, på Fennofili – idén att Finlands egentliga ursprung kommer österifrån. Dr Porthan var intresserad av myter och folksånger, sannolikt från hans hemtrakter i svenska Karelen och byggde sannolikt vidare på Agrikolas uppteckningar om myterna som handlade om Väinämöinen, smeden Ilmarinen och den sluge Louhi från norr som lurade Ilmarinen att smida pengakvarnen Sampo. Folksagorna bär spår från många andra folksagor/myter och var kanske ett sätt att spegla livet och de spänningar som fanns mellan olika folkstammar.

När Ryssland invaderade den svenska fästningen Sveaborg (1808) väcktes en nationalromantisk/ etnonationalistiska Fennomanrörelse (1810) som sannolikt hade sitt ursprung i Agricilas och Porthans myter. Det blev en rekyl mot det upplysningstänkande som främjat vetenskapligt och humanistiskt tänkande det resonerande och lett till utveckling och framgång varhelst det tillämpats (Pinker, 2018) och som burits fram genom handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön – svenska. Finlands utveckling började bromsas upp.

1863 krävde Kreml att Finland, som då i huvudsak fortfarande var svenskspråkigt, skulle överge handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för det språk som talats av olika stammar i inlandet och som standardiserats av Agricola, men dessförinnan inte haft någon betydande utbredning i Österlandet.

Syftet var sannolikt att försvaga relationen mellan Finland och Sverige och därmed göra områdena runt Bottniska viken och Östersjön militärt svagare.

Den sannolika inspirationen var Bibelns berättelse om Nimrod, som samlade folket att bygga Babels torn. Genom att dela folket i olika språkgrupper kunde de inte längre samarbeta och tornet blev aldrig färdigt.

Det betyder att Finlands utveckling bromsades upp ytterligare.

1880 gjordes ett första försök att Hagnäs ett uralisk-finskt namn. Eftersom uralisk-finskan fortfarande var i sin linda blev det första namnet Hagnääsi. Ca 30 år senare etablerades det namn som används idag: Hakaniemi (Wikipedia).

Slutsats. I takt med att uralisk-finskan fått större utbredning, har Finlands upplysningstänkande stannat av. Det manifesteras genom sänkt fysisk och mental arbetsförmåga i allmänhet liksom kvinnors våld i nära relationer, inklusive relationsaggressivitet (psykiska våld). Det har påverkat barns mentala ohälsa vilket försämrat deras skolprestation. Lägg därtill att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat. Därmed lyser entreprenöriellt tänkande och kreativitet med sin frånvaro. Att Mainstream media undviker att intervjua människor utanför den så kallade Ankdammen gör inte saken bättre.

Lästips:

"Entrepreneurial thinking – how to simulate a desired future and create new innovative solutions"

Havets hjältar – fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter