Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Personal vid Hufvudsstadsbladet (HBL) har intervjuat fyra individer för att svara på frågan:
länk till källan.
Jag träffade en av respondenterna - Peter Vesterback - den 25 oktober 2022 på Glaspalatset. En organisation, E2, skulle presentera en enkät som de hävdade visade att 40 % av de som anländer till Finland känner sig diskriminerade.
Här uppstod den första av de utmaningar som Finland har - trots att presentatörerna hade akademisk anknytning, där engelska är lingua franca, samt att svenska sedan vikingatiden är handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön och officiell finska genomfördes presentationen på uralisk-finska!?
Uralisk-finska är också något som lyfts fram i den aktuella intervjun. Som om det språket var det enda Finländska språket.
På frågan varför E2-presentatörerna inte valde engelska hände något märkligt: de slutade helt sonika att tala. Istället stod de och stirrade ut i tomma intet. Detsamma har även hänt på Helsingfors universitet.
Efter presentationen samlades vi några stycken för lite eftersnack. På engelska. Vesterbacka var en av deltagarna.
Efter en stund visade det sig att alla talade svenska, varpå vi bytte språk.
Vesterbacka var lite aggressiv i sin framtoning. Det var uppenbart att han inte är så förtjust i Sverige eller det som är svenskt. Det verkade vara viktigt för honom att visa svenskarna att finländare minsann kan saker och ting. Han hävdade t ex. att Finland, minsann, har fler startup:s jämfört med Sverige.
Vesterbackas beteende var konsistent med ett beteende jag observerat hos en kollega på Helsingfors universitet. Vi båda föreläste om entreprenörskap, han på uralisk-finska och jag på svenska respektive engelska. 2019 vann Finland guld i hockey-VM. Kollegan var förstås mycket glad över detta, men ännu gladare var han över att Finland slagit just Sverige.
Dagen eller dagarna efter E2-konferensen publicerade svensk affärsmedia uppgifter som bekräftande Vesterbackas utspel: Sverige har 70 % så många startup:s per capita jämfört med Finland. Det betyder omvänt att Finland har 50 % fler startup:s per capita jämfört med Sverige. Det är en betydande skillnad.
Med de lade till en detalj som illustrerar ytterligare en betydande skillnad mellan Finland och Sverige: när man startar ett företag i Sverige, då driver man som regel företaget vidare; I Finland läggs betydligt fler företag ner kort efter att de registrerats, vilket i sin tur sker efter att uppstartarna varit på ett mingel och druckit skumvin. Mitt referat från E2-konferensen (Österberg, 2022).
Vad finns det för indikationer som tillsammans skapar ett beskrivande mönster om Finlands situation?
2019, under del 1 av fyra av sin Giffordföreläsningar, berättade Dr Mark Pagel, professor i biologisk antropologi, om stamtänkande, där valensen (hedonistisk tonen) bygger på släktgemensamskap, mytologi och moralisk skam (för dem som försöker lämna stammen). Han gav två exempel: Papua Nya Guinea och Finland, speciellt norr om Nöteborgsgränsen (1323).
2022 meddelades/rapporterades följande:
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ålänningen och Ek Dr Fredrik Rosenquist påtalade en annan viktig grej som knyter an till det ovan nämnda: Sverige har betydligt fler större industriföretag per capita jämfört med Finland. Det kan förklara statsskuld per BNP:
Varför har det blivit så här?
Från Vendeltid (540 - 750 AD) fram till 1808 utgjorde Finland Östra delen av Svitjod som från 1384 kallas kungariket Sverige (Harrison, 2018). Power-center var Östra-Aros (Uppsala), Uppsala (gamla Uppsala) och Vendel, Tiundaland. Det betyder att Finland och Sverige i huvudsak delar biologi (16 % av Finländarna härstammar Österifrån, Röda Korsets blodtjänst, 2023) liksom i viss utsträckning socio-kulturer fördelat enligt följande:
Under Vendeltid (540 - 750 AD) började man bygga klinkbyggda grundgående skepp som möjliggjorde utfärdar även havet och leddes av krigsherrar som Egil och Rurik (830 - 879. Resorna gick österut, via Ladoga till Novgorod (Stor-Svitjod senare Ryssland; Harrison, 2024) och Kaspiska och Svarta haven. Spår av dessa resenärer och upptäckare/handelsmän finns i Salme (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia) och Österlandet (Österberg, 2023). Tongivande var kosten: de åt vitfisk inklusive fiskleverolja. Animaliskt protein och fett gynnar mental utveckling (Cui ett al. 2024; Ede, 2019).
Under 1500 - 1700 talet accelererade uppsvinget genom renässans, vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012). En avgörande kulturbärare är språk (Reich, 2019).
Men som HBL belyser ser man att Finland har halkat efter i utvecklingen jämfört med Sverige.
Varför?
Parallellt med utvecklingen vid kusterna levde i Österlandets inland stammar som talade olika uraliska språk som inte längre existerar.
Den svenska prästen Mikael Olofsson (1510-1557), bördig från Pernåbygd och rektor för katedralskolan i Åbo, fick för sig att han skulle kristna dessa hedningar. Det var ingen ny idé och sannolikt från västra delen av riket där liknande processer pågått under lång tid. För ändamålet skapade Olofsson en standardspråk som kunder förstås av många olika stammar. Olofsson bytte också namn till Agricola.
Parallellt med den våg av upplysningstänkande som sannolika svepte över det Svenska kungariket grubblade Henrik Porthan (1737-1804), professor i filosofi från svenska Karelen, på Fennofili - idén att Finlands egentliga ursprung kommer österifrån. Dr Porthan var intresserad av myter och folksånger, sannolikt från hans hemtrakter i svenska Karelen och byggde sannolikt vidare på Agrikolas uppteckningar om myterna som handlade om Väinämöinen, smeden Ilmarinen och den sluge Louhi från norr som lurade Ilmarinen att smida pengakvarnen Sampo. Folksagorna bär spår från många andra folksagor/myter och var kanske ett sätt att spegla livet och de spänningar som fanns mellan olika folkstammar.
När Ryssland invaderade den svenska fästningen Sveaborg (1808) väcktes en nationalromantisk/ etnonationalistiska Fennomanrörelse (1810) som sannolikt hade sitt ursprung i Agricilas och Porthans myter. Det blev en rekyl mot det upplysningstänkande som främjat vetenskapligt och humanistiskt tänkande det resonerande och lett till utveckling och framgång varhelst det tillämpats (Pinker, 2018) och som burits fram genom handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön - svenska. Finlands utveckling började bromsas upp.
1863 krävde Kreml att Finland, som då i huvudsak fortfarande var svenskspråkigt, skulle överge handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för det språk som talats av olika stammar i inlandet och som standardiserats av Agricola, men dessförinnan inte haft någon betydande utbredning i Österlandet.
Syftet var sannolikt att försvaga relationen mellan Finland och Sverige och därmed göra områdena runt Bottniska viken och Östersjön militärt svagare.
Den sannolika inspirationen var Bibelns berättelse om Nimrod, som samlade folket att bygga Babels torn. Genom att dela folket i olika språkgrupper kunde de inte längre samarbeta och tornet blev aldrig färdigt.
Det betyder att Finlands utveckling bromsades upp ytterligare.
1880 gjordes ett första försök att Hagnäs ett uralisk-finskt namn. Eftersom uralisk-finskan fortfarande var i sin linda blev det första namnet Hagnääsi. Ca 30 år senare etablerades det namn som används idag: Hakaniemi (Wikipedia).
Slutsats. I takt med att uralisk-finskan fått större utbredning, har Finlands upplysningstänkande stannat av. Det manifesteras genom sänkt fysisk och mental arbetsförmåga i allmänhet liksom kvinnors våld i nära relationer, inklusive relationsaggressivitet (psykiska våld). Det har påverkat barns mentala ohälsa vilket försämrat deras skolprestation. Lägg därtill att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat. Därmed lyser entreprenöriellt tänkande och kreativitet med sin frånvaro. Att Mainstream media undviker att intervjua människor utanför den så kallade Ankdammen gör inte saken bättre.
Lästips:
"Entrepreneurial thinking - how to simulate a desired future and create new innovative solutions"
Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Dagen eller dagarna efter E2-konferensen publicerade svensk affärsmedia uppgifter som bekräftande Vesterbackas utspel: Sverige har 70 % så många startup:s per capita jämfört med Finland. Det betyder omvänt att Finland har 50 % fler startup:s per capita jämfört med Sverige. Det är en betydande skillnad.
Med de lade till en detalj som illustrerar ytterligare en betydande skillnad mellan Finland och Sverige: när man startar ett företag i Sverige, då driver man som regel företaget vidare; I Finland läggs betydligt fler företag ner kort efter att de registrerats, vilket i sin tur sker efter att uppstartarna varit på ett mingel och druckit skumvin. Mitt referat från E2-konferensen (Österberg, 2022).
Vad finns det för indikationer som tillsammans skapar ett beskrivande mönster om Finlands situation?
2019, under del 1 av fyra av sin Giffordföreläsningar, berättade Dr Mark Pagel, professor i biologisk antropologi, om stamtänkande, där valensen (hedonistisk tonen) bygger på släktgemensamskap, mytologi och moralisk skam (för dem som försöker lämna stammen). Han gav två exempel: Papua Nya Guinea och Finland, speciellt norr om Nöteborgsgränsen (1323).
2022 meddelades/rapporterades följande:
- april, Helsingforspolisen meddelade att finska kvinnors relationsaggressivitet var en stor utmaning.
- maj, en direktör vid ministeriet för undervisning och kultur menade att PISA-rankingen inte speglade verkligheten och att alltför många finländska barn har utmaningar med läsförståelse och numeracy. Det sistnämnda är avgörande för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt.
- november, under Finlandssvenska Barnrättsdagarna meddelade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen att 20 % av finländska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Störst är utbredningen i områden där man bara talar uralisk-finska. I Personer räknat blir det 286 000 unga människor.
- februari, meddelade Helsingfors stad att finländare som talar svenska mår bättre och lever längre.
- april meddelade Pensionsmyndigheten Fpa/KELA) och Institutet för välfärd och hälsa (THL) att Finländarnas fysiska och mentala arbetsförmåga dalat sedan 2010.
- augusti rapporterade Helsingin Samomat att forskningen på Helsingfors universitet, och jag citerar, kollapsat (Bäckgren, 2023).
- november, under Finlandssvenska Barnrättsdagarna, meddelade värdinnan Maj Estlander att Finland har störst utbredning av depression bland alla länder inom EU och att 40 % av de finska barnen utsatts för psykiskt våld i hemmet. Barnombudsmannen Elina Pekkarinen lyfte fram att psykisk och dödligt våld mot små barn ökat i Finland.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ålänningen och Ek Dr Fredrik Rosenquist påtalade en annan viktig grej som knyter an till det ovan nämnda: Sverige har betydligt fler större industriföretag per capita jämfört med Finland. Det kan förklara statsskuld per BNP:
- Sverige: 17 %.
- Finland 74 % (Ingves, 2024).
Varför har det blivit så här?
Från Vendeltid (540 - 750 AD) fram till 1808 utgjorde Finland Östra delen av Svitjod som från 1384 kallas kungariket Sverige (Harrison, 2018). Power-center var Östra-Aros (Uppsala), Uppsala (gamla Uppsala) och Vendel, Tiundaland. Det betyder att Finland och Sverige i huvudsak delar biologi (16 % av Finländarna härstammar Österifrån, Röda Korsets blodtjänst, 2023) liksom i viss utsträckning socio-kulturer fördelat enligt följande:
- Helsingfors - Stockholm
- Umeå - Vasa
- Haparanda - Kemi.
Under Vendeltid (540 - 750 AD) började man bygga klinkbyggda grundgående skepp som möjliggjorde utfärdar även havet och leddes av krigsherrar som Egil och Rurik (830 - 879. Resorna gick österut, via Ladoga till Novgorod (Stor-Svitjod senare Ryssland; Harrison, 2024) och Kaspiska och Svarta haven. Spår av dessa resenärer och upptäckare/handelsmän finns i Salme (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia) och Österlandet (Österberg, 2023). Tongivande var kosten: de åt vitfisk inklusive fiskleverolja. Animaliskt protein och fett gynnar mental utveckling (Cui ett al. 2024; Ede, 2019).
Under 1500 - 1700 talet accelererade uppsvinget genom renässans, vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012). En avgörande kulturbärare är språk (Reich, 2019).
Men som HBL belyser ser man att Finland har halkat efter i utvecklingen jämfört med Sverige.
Varför?
Parallellt med utvecklingen vid kusterna levde i Österlandets inland stammar som talade olika uraliska språk som inte längre existerar.
Den svenska prästen Mikael Olofsson (1510-1557), bördig från Pernåbygd och rektor för katedralskolan i Åbo, fick för sig att han skulle kristna dessa hedningar. Det var ingen ny idé och sannolikt från västra delen av riket där liknande processer pågått under lång tid. För ändamålet skapade Olofsson en standardspråk som kunder förstås av många olika stammar. Olofsson bytte också namn till Agricola.
Parallellt med den våg av upplysningstänkande som sannolika svepte över det Svenska kungariket grubblade Henrik Porthan (1737-1804), professor i filosofi från svenska Karelen, på Fennofili - idén att Finlands egentliga ursprung kommer österifrån. Dr Porthan var intresserad av myter och folksånger, sannolikt från hans hemtrakter i svenska Karelen och byggde sannolikt vidare på Agrikolas uppteckningar om myterna som handlade om Väinämöinen, smeden Ilmarinen och den sluge Louhi från norr som lurade Ilmarinen att smida pengakvarnen Sampo. Folksagorna bär spår från många andra folksagor/myter och var kanske ett sätt att spegla livet och de spänningar som fanns mellan olika folkstammar.
När Ryssland invaderade den svenska fästningen Sveaborg (1808) väcktes en nationalromantisk/ etnonationalistiska Fennomanrörelse (1810) som sannolikt hade sitt ursprung i Agricilas och Porthans myter. Det blev en rekyl mot det upplysningstänkande som främjat vetenskapligt och humanistiskt tänkande det resonerande och lett till utveckling och framgång varhelst det tillämpats (Pinker, 2018) och som burits fram genom handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön - svenska. Finlands utveckling började bromsas upp.
1863 krävde Kreml att Finland, som då i huvudsak fortfarande var svenskspråkigt, skulle överge handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för det språk som talats av olika stammar i inlandet och som standardiserats av Agricola, men dessförinnan inte haft någon betydande utbredning i Österlandet.
Syftet var sannolikt att försvaga relationen mellan Finland och Sverige och därmed göra områdena runt Bottniska viken och Östersjön militärt svagare.
Den sannolika inspirationen var Bibelns berättelse om Nimrod, som samlade folket att bygga Babels torn. Genom att dela folket i olika språkgrupper kunde de inte längre samarbeta och tornet blev aldrig färdigt.
Det betyder att Finlands utveckling bromsades upp ytterligare.
1880 gjordes ett första försök att Hagnäs ett uralisk-finskt namn. Eftersom uralisk-finskan fortfarande var i sin linda blev det första namnet Hagnääsi. Ca 30 år senare etablerades det namn som används idag: Hakaniemi (Wikipedia).
Slutsats. I takt med att uralisk-finskan fått större utbredning, har Finlands upplysningstänkande stannat av. Det manifesteras genom sänkt fysisk och mental arbetsförmåga i allmänhet liksom kvinnors våld i nära relationer, inklusive relationsaggressivitet (psykiska våld). Det har påverkat barns mentala ohälsa vilket försämrat deras skolprestation. Lägg därtill att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat. Därmed lyser entreprenöriellt tänkande och kreativitet med sin frånvaro. Att Mainstream media undviker att intervjua människor utanför den så kallade Ankdammen gör inte saken bättre.
Lästips:
"Entrepreneurial thinking - how to simulate a desired future and create new innovative solutions"
Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment