E2 Talent Finland Research Project: Folk som kommer till Finland känner sig diskriminerade

Igår deltog jag på en konferens där en organisation – E2 – presenterade en enkätundersökning där invandrare genom självskattning rapporterat om och hur de funnit sig till rätta i Finland: Talent Finland Research Project. Resultatet indikerar att 40 % av de som flyttat till Finland känner sig diskriminerade. Trots att Finland är två-språkigt och engelska är det akademiska språket, hölls föredraget bara på Uralisk-finska. Ingen saklig förklaring gavs. Efteråt diskuterade vi, först på engelska, men bytte sedan till svenska. Det blev bättre stämning. Jämförelser gjordes med Sverige om start-ups. Finland har en 27 % högre uppstartsgrad jämfört med Sverige men aktuell statistik visar att Sveriges bytesbalans är positiv medan den finländska dito är negativ. Till det kommer rapporter om utbredning av mental ohälsa bland den uralisk-finska delen av populationen som ju hämmar entreprenöriellt tänkande. Slutsats. Den ryskinfluerade Fennomani som introducerades 1810 och som syftade till att få Finländare att ge upp den svenska som gett landet Helsingfors, upplysning och statsbildning, har lett till försämringar av fysisk och mental hälsa, vilket även hämmat entreprenöriellt tänkande. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår deltog jag på en konferens där en organisation – E2 – presenterade en enkätundersökning där invandrare genom självrapportering berättat hur de funnit sig till rätta i Finland: Talent Finland Research Project.

Så här rapporterade YLE rapportering, på engelska!

Länk till källan.

Det anmärkningsvärda var att presentationen inte genomfördes på engelska utan på Ural-finska!?

Efter konferensen blev några av oss kvar och hade en mycket intressant och givande diskussion.

Först på engelska, sedan på svenska. Då blev det en mer positiv stämning. Varför?

En av diskutanterna på konferensen propagerade för att Finland har många fler start-ups jämfört med Sverige, dvs. att det fanns mer företagsanda i Helsingforstrakten. Detta ska förklaras av en rad event som årligen arrangeras runt om i Finland. Stämmer det?

Jag har själv bevistat några av dessa event som är stora och väl genomförda. Minglen är trevliga och tilltugget mycket gott. Men finns det en korrelationen mellan event-verksamhet och start-ups?

När man ska värdera information och fatta beslut, vilket är en del av vår arts prospektiva tänkande (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014), då är det väsentligt att undvika “naturlig dumhet” (Tversky och Kahneman)/Dysrationalia – att man trots tillräcklig intelligens inte tänker rationellt (Stanovich, 1993).

I mitt forskningsprojekt utvecklade jag för ändamålet Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen består av tre etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – att vara misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte med meddelandet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – att ta hänsyn till alla möjligheter (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).

Rationellt entreprenöriellt tänkande är normaltänkande för vår art. Våra förfäders hjärnor och psyken har under några årmiljoner gått från ett däggdjurstänkande baserat på fight-flight-responser till ett möjligt exekutivt tänkande framåt i tiden. Det inkluderar beslutsfattande, kreativitet, lärande och entreprenöriellt tänkande (Coolidge och Wynn, 2018; Diamond,2013;Pringle, 2016; Österberg, 2004, 2012, 2021, 2022; Österberg och Köping Olsson, 2018, 2021).

2022 startades:

Sverige: ca 73 000 företag: 11 000 industriföretag, ca 60 000 företag i tjänstesektorn och ca 2315 företag inom jordbruk och skog (Ekonomifakta).

Finland: ca 51 000 företag (Statistikcentralen).

Räknat per capita hade Finland 2022 en 27 % högre uppstartsgrad. Det betyder att om Sverige haft lika många startups per capita som Finland, då hade det startats drygt 100 000 företag i Sverige under 2022.

Om Finland haft lika uppstartsgrad som Sverige, då hade 36 000 företags startats i Finland 2022.

Diskutantens påstående om att Finland har fler startups stämde.

I oktober 2022 rapporterade HBL, som av en händelse, om att Finlands bytesbalans är negativ medans Sveriges dito är positiv. Detta mönster har visat sig under flera år (Harald, 2022).

Den fråga man gärna ställer sig är, om nu Finland har en 27% högre uppstartsgrad jämfört med Sverige, hur kommer det sig att Sveriges bytesbalans varit så mycket bättre de senaste 15 åren?

Ett svar på den frågan är förstås att det är en betydande skillnad på att (1) registrera och att (2) driva företag. Det sistnämnda verkar som att något man i Sverige är bättre på det jämfört med i Finland.

Så varför:

1. känner sig migranter som anländer till Finland diskriminerade?
   
   
2. genomförs en presentation om detsamma på uralisk-finska?
   
   
3. varför var det så viktigt att framhålla att Finland har fler start-ups jämfört med Sverige? (halva sanningen, dvs. cherry picking, bekräftelse-bias).
   
   
4. Varför blev stämningen bättre när vi bytte till svenska?

När man intervjuar Finländare om deras historia får man som regel två svar. Den svenskspråkiga delen av Finland berättar om Finland som del i det svenska kungariket, medans de uralisk-finskspråkiga hävdar att Finländare egentligen härstammar från Karelen, typ!

Den Ural-finländska diskursen inkluderar som regel ord som “bättre folk” och ockupation och enligt den diskursen var det inte Ryssland som ockuperade Finland mellan 1809 – 1917. Istället har de hemma vid köksborden fått lära sig den historiebeskrivning som Ryssland introducerade efter 1809 – att det var Rysslands ärkefiende Sverige som under nästan 1000 år var ockupanterna. Bättre folk refererar till det faktum att det går bättre för de finländare som talar svenska.

Undrar varför?

Under Vendel (540 – 750 AD)- eller vikingatiden (750 – 1066 AD) integrerades Satakunda (Finlandia Septentrionalis~ germanska norden) i sjöväldet Tiundaland, i Svitjod.

• 2008 – 2010 upptäckte arkeologer båtgravar i Salme i Estland som daterades till 650 – 700 AD. Båtarna var klinkbyggda långskepp, dvs. den typen av skepp som började byggas i Tiundaland under Vendeltid. En viktig observation var de använde segel. Det ena skeppet innehöll spår av män från de högre stånden och resan ansågs ha haft diplomatisk karaktär. Det är konsistent med ett korståg (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia). Den här typen av resor genomfördes dessutom i flottor upp till 100 skepp (Price, 2020).
  
  
• 862 kallades Rurik (830 – 879), en varjag sannolikt från Tiundaland i Svtijod, att leda Novgorod. Rukrik lär även ha grundat Kievriket (Nestorskrönikan). Fram till 1240 hörde Norvorod till Svitjod.
  
  
• ~1150 följde sannolikt Erik “den heliga” Jedvardsson (1125 – 1160) en månghundraårig tradition – att genomföra ett korståg. Resan gick sannolikt i nordöstlig riktning – mot Satakunda – och vidare mot det som nu kallas Tammerfors. Värt att notera att havsnivåerna på den här tiden ca 6 meter högre och att det sannolikt gick att segla hela vägen. Med på resan var en biskop – Henrik – som ska ha dräps av Lalli vid Kjulo träsk, beläget ca 50 km rakt öster om Raumo. Noterbart är att Lalli sannolik var nomad.
  
  
• 1249 +/-1 följer sannolikt Birger jarl från Bjälbo i Östergötland en gammal tradition – att genomföra ett korståget.
  
  
• ~1270 påbörjades byggen av Uppsala respektive Åbo domkyrka.
  
  
• 1323 slöts fred mellan Svitjod/Svearna och Novgorod genom Nöteborgstraktatet.
  
  
• 1348 gav kung Magnus Eriksson rättighet till socknemän i Närpes, Korsholm och Pedersöre att driva handel med “alla ätande vahror” (Nordlund, 1931).
  
  
• 1384. Sverige nämns för första gången (Harrison, 2018).
  
  
• 1543 – 48. Mikael Olofsson (1507 – 1557), en svensk präst från Pernåbygd mellan Borgå och Lovisa, blev rektor på Katedralskolan i Åbo. Han ville kristna stammarna i inlandet som talade olika uraliska språk som inte längre existerar. Han konstruerade för ändåmålet en standardversion av språken. Han bytte också efternamn till Agrikola.
  
  
• 1550 grundade kung Gustav Vasa (1496 – 1560) Helsingfors vid Helsinge/Vanda ås mynning.
  
  
• 1560. Kröns Erik XIV till kung av Sverige. Renässansen når därmed det svenska kungariket.
  
  
• Vetenskapsrevolutionen följer renässansen. Åbo Kungliga akademi grundas (1640) som det fjärde lärosätet i det svenska riket tillsammans med Greifswald (1456), Uppsala (1477), Tartu (1632). 1666 tillkom Lunds universitet. Helsingfors flyttas till Kronohagen.
  
  
• Upplysningen – hederskultur ersätts av förnuft, humanism och vetenskap – följer på vetenskapsrevolutionen (Pinker, 2018).
  
  
• 1748 påbörjades byggandet av fästningen Sveaborg.
  
  
• 1760. Henrik Porthan (1739 – 1804), som 1760 promoveras till magister, 1762 till docent i vältalighet och 1777 befordrades till eloquentiae professor, var en fennofil som drev tesen att Finländarna egentligen härstammade från hans egen hembygd Karelen. Den var sannolikt en fortsättning på Mikael “Agrikola” Olofssons arbete. Till stöd för sin tes använde Dr Porthan myter och folksånger.
  
  
• 1808 invaderade Ryssland Sveaborg. vice amiral Cronstedt kapitulerar. Därmed räddar han sannolikt livet på de mer 5000 människor som bor på öarna som utgår Sveaborg.
  
  
• 1809 börjar Ryssland ockupera östra delen av det svenska kungariket som blir ett lydrike. På pappret ett storfurstendöme.
  
  
• 1810 startat fennomanrörelsen, sannolikt på initiativ att Ryssland för att förhindra en återförening av västra och östra rikshalvan. Fennomanrörelsen är sannolikt baserad på Henrik Porthans fennofila idéer. Det ledde till ett nationalistiskt- eller etnoromantiskt tänkande som står i bjärt kontrast till upplysningstänkandet.
  
  
• 1835 presenterade Elias Lönnrot (1802 –1884) Kalevala, sannolikt en fortsättning på Agrikolas/Porthans mytologiska idévärld. Det intressanta är att Lönnrot studerat både medicin och humaniora. Han skrev sin avhandling i medicin på svensk-finska och avhandlingen i humaniora på uralisk-finska.
  
  
• 1848 publicerar Johan Ludwig Runeberg (1804 –1877) Fänriks Ståhls sägner, från vilken första och sista versen används till det som blir Finlands nationalsång - Vårt land. Publiceringen sker på svenska!
  
  
• 1863 kräver Kreml att finländarna överger handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för ett språk som bara talats i olika former bland stammar i inlandet – uralisk-finska. Finska partiet bildades.
  
  
• 1867 översattes Vårt land till uralisk-finska.
  
  
• 1870 talade 75 % av Finländarna Svenska.
  
  
• 1910 talade 50 % av Finländarna uralisk-finska, men sannolikt mer än 50 % talade svensk-finska.
  
  
• 1920-talet. Språkstriden, sannolikt som en funktion av att uralisk-finskan nått 50 % utbredning.

Språk lägger grunden för socio-kultur (Reich, 2019). Det implicerar att Finlands två officiella språk över tid gav upphov till två distinkta kulturer: en svensk-finsk som bygger på upplysnings/entreprenöriellt tänkande och senare en uralisk-finsk som bygger på national- eller etnonationalism. Notera:

• att svensk-finska är ett germansk-latinskt språk medan uralisk-finska är ett uraliskt språk.
  
  
• Språkval påverkar vår personlighet och hur vi tänker. Inte mycket men tillräckligt. Du kan vara blyg och tillbakadragen när du talar ett språk och mer utagerande när du talar ett annat (Grosjean, 2020; Milahia, 2019).

1956 lanserades Seven Countries Study efter inspiration från Malmros (1950). Finland var ett av de sju länder som blev kvar efter att han rensat i studien. Eftersom Finland har två språkkulturer tog man data från svensk-finskspråkiga respektive uralisk-finskspråkiga delarna av Finland: Åbo och Norra Karelen. Resultatet visade att utbredningen av hjärtsjukdom var tre gånger så stor i Karelen (ca 995/10 000) jämfört med Åbo (ca 300/10 000) (Theicholz, 2014). Men myndigheterna (THL) valde av någon anledning att bara fokusera på fynden från norra Karelen och hävdade att smör och salt var farligt för hälsan.

Implementering av resultaten blev så kallade kostråd. Dessa följdes av en betydande ökning av demenssjukdomen Alzheimer's. Idag leder Finland världens Alzheimers-ranking (Österberg, 2022).

2019. I sin tredje Giffordföreläsning 2019 tog Mark Pagel, professor i biologisk antropologi, upp stamtänkande. Som första exempel använde Dr Pagel Papau nya Guinea. Där ligger byarna bredvid varandra. Alla byar har ett eget språk. Samarbetet mellan byarna existerar inte. I sitt nästa exempel nämner Pagel Finland och dess två språkkulturer. Han påpekar att det finns en psykologisk gräns mellan norra och södra Finland ...

2021, efter att FN rapporterat om en enkät som mäter Livstillfredsställelse och där Finland legat i topp, gjorde Finlands tillförordnade statsminister – Sanna Marin, som tycks ha en aversion mot svensk-Finland – följande uttalande i en intervju i the Guardian:

“Finland is the world’s happiest nation – and I want to keep it that way, says [acting] prime minister”.

Det som talar emot att Finland skulle vara det lyckligaste landet i världen är förstaplatsen i Alzheimers-rankingen och självmordsfrekvensen: högst i Fennoscandia och Danmark. Så har det varit i 33 år!

En annan aspekt är att Marin trotsade virus-experterna och lät stänga ner delar av Finland med syfte att stoppa spridningen av Sars-Cov (2) som, om det passerar genom vår art och når Angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2) – receptorerna (i näsan), kan ge upphov till COVID19. Effekten blev istället en 15 % ökning av självmord, överdödlighet och grasserande depression.

• I april 2022 meddelade Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.
  
  
• I maj 2022 meddelande ministeriet för undervisning och kultur att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Notera att det sistnämnda är viktigt för att rationellt tänkande som är avgörande för entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Senare larmade undervisningsminister Li Andersson att finska pojkar inte går färdigt i skolan.
  
  
• 2022 talade 47 % av Finländarna svensk-finska. Att jämföra med 87 % för uralisk-finska.

213 år av stora investeringar för att fjärma sig från landet som gav Finland Helsingfors (1550), renässans (1560), vetenskapsrevolution (1600 – talet) och upplysning (1600 – talet) samt en konstitution, har gått riktigt trögt.

Varför?

Det entydliga svaret är kultur och språk. Sverige har sedan Vendeltid kultiverat ett entreprenöriellt tänkande. Det har lett till att Sverige blivit ett av de mest framgångsrika länderna på världen. Fram till 1808 var Finland med på den resan.

Efter Ryssland invasion och efterföljande ockupation startade en stagnation i det forna Österlandet. Detta förstärktes när Kreml krävde att Finländarna skulle överge handelspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

De svenskspråkiga finländarna har dessa bättre fysisk och mental hälsa jämfört med ural-finländarna vilket ger avtryck i hemförhållanden som i sin tur ger avtryck på skolprestationen (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).

I november 2022 meddelade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Störst är utbredningen i Karelen (Österberg, 2022, b).

Att uralisk-finsk-dominerade Finland har stora problem med kvinnors relationsaggressivitet gör förstås inte saken bättre. Det är känt att pappa-relationen är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling från 3 månader och upp i tonåren (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Fennoskandia domineras av Svenska och talas fortfarande av 47 % av den finländska befolkningen. Den kulturen är mer liberal och öppensinnad jämfört med den uralisk-finska stamtänkande som dominerat Finland sedan 1940.

Slutsats. Den Fennomani som introducerades 1810 efter Ryssland invasion och som syftade till att få Finländare att ge upp den svenska som gett landet Helsingfors, upplysning och statsbildning, har lett till försämringar av fysisk och mental hälsa, vilket även hämmat entreprenöriellt tänkande. Efter att ha bevisat någon konferens, registrerar finländare ofta företag jämfört med svenska. Men svenskar driver de registerade företagen i större utsträckning jämfört med finländare. Det har också lett till en kultur som förväntar sig att nyanlända liksom svenskspråkiga ska lära sig ett av världens mest svårtillgängliga språk - uralisk-finska. Effekten av den politiken har också blivit att 40% av migranterna som anländer till Finland känner sig diskriminerande. Det i sin tur leder till forskarflykt från Helsingfors universitet där forskarna förväntas lära sig nämnda uraliska språk.

Lästips:

April 11, 2022, Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers

September 7, 2022, Den finländska paradoxen om lycka, fostran och bildning - om man blundar ser man inte den heta potatisen

October 11, 2022, Hur kan 25 % av ungdomarna känna sig ensamma (mental ohälsa) i världens lyckligaste land?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter