E2 Talent Finland Research Project: Folk som kommer till Finland känner sig diskriminerade

Igår deltog jag på en konferens där en organisation - E2 - presenterade en enkätundersökning där invandrare genom självskattning rapporterat om och hur de funnit sig till rätta i Finland: Talent Finland Research Project. Resultatet indikerar att 40 % av de som flyttat till Finland känner sig diskriminerade. Trots att Finland är två-språkigt och engelska är det akademiska språket, hölls föredraget bara på Uralisk-finska. Ingen saklig förklaring gavs. Efteråt diskuterade vi, först på engelska, men bytte sedan till svenska. Det blev bättre stämning. Jämförelser gjordes med Sverige om start-ups. Finland har en 27 % högre uppstartsgrad jämfört med Sverige men aktuell statistik visar att Sveriges bytesbalans är positiv medan den finländska dito. Till det kommer rapporter om utbredning av mental ohälsa bland den uralisk-finska delen av populationen som ju hämmar entreprenöriellt tänkande. Slutsats. Den ryskinfluerade Fennomani som introducerades 1810 och som syftade till att få Finländare att ge upp den svenska som gett landet Helsingfors, upplysning och statsbildning, har lett till försämringar av fysisk och mental hälsa, vilket även hämmat entreprenöriellt tänkande. Det har också lett till en kultur som förväntar sig att nyanlända liksom svensk-språkiga ska lära sig ett av världens mest svårtillgängliga språk - uralisk-finska. Effekten av den politiken har också blivit att 40% av migranterna som anländer till Finland känner sig diskriminerande. Det i sin tur leder till forskarflykt från Helsingfors universitet där forskarna förväntas lära sig nämnda uraliska språk. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Igår deltog jag på en konferens där en organisation -E2 - presenterade en enkätundersökning där invandrare genom självskattning rapporterat om och hur de funnit sig till rätta i Finland: Talent Finland Research Project.

Så här rapporterade YLE, på engelska! Survey: 40% of foreign specialists face discrimination in Finnish workplaces.

Det anmärkningsvärda var att presentationen inte genomfördes på engelska utan på Ural-finska!?

Efter konferensen blev några av oss kvar och hade en mycket intressant och givande diskussion.

Först på engelska, sedan på svenska. Då blev det en mer positiv stämning. Varför?

En av diskutanterna på konferensen propagerade för att Finland har många fler start-ups jämfört med Sverige, dvs. att det fanns mer företagsanda i Helsingforstrakten. Detta ska förklaras av en rad event som årligen arrangeras runt om i Finland. Stämmer det?

Jag har själv bevistat några av dessa event som är stora och väl genomförda. Minglen är trevliga och tilltugget mycket gott. Men finns det en korrelationen mellan event-verksamhet och start-ups?

När man ska värdera information och fatta beslut, vilket är en del av vår arts prospektiva tänkande (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014), då är det väsentligt att undvika Dysrationalia - att man trots tillräcklig intelligens inte tänker rationellt (Stanovich, 1993).

I mitt forskningsprojekt utvecklade jag för ändamålet modellen Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den består av tre etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet - att vara misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte med meddelandet (Sperber et al. 2010).
  
• Disjunktivt resonerande - att ta hänsyn till alla möjligheter (Stanovich, 2009).
  
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).

Rationellt entreprenöriellt tänkande är normaltänkande för vår art. Våra förfäders hjärnor och psyken har under några årmiljoner gått från ett däggdjurstänkande baserat på fight-flight-responser till ett möjligt exekutivt tänkande framåt i tiden. Det inkluderar beslutsfattande, kreativitet, lärande och entreprenöriellt tänkande (Coolidge och Wynn, 2018; Diamond,2013;Pringle, 2016; Österberg, 2004, 2012, 2021, 2022; Österberg och Köping Olsson, 2018, 2021).

Så varför:

1. känner sig migranter som anländer till Finland diskriminerade?
   
2. genomförs en presentation om detsamma på uralisk-finska?
   
3. varför har Finland fler start-ups jämfört med Sverige?

När man intervjuar Finländare får man som regel deras syn på Finlands historia och de två språkgrupperna. Två begrepp dyker återkommande upp: "bättre folk" och ockupation. Det anses att de finländare som talade svenska haft det lite bättre.

Finland består att två kulturer. Finlands urbefolkning var Samer som migrerat från Ural-bergen tillsammans med sprida grupper som inte längre existerar. De dominerade landet fram slutet av vikingatiden och det första korståget (Lamnidis et al. 2018). Därefter började det som kallas riksbildningsprocessen som ledde till att södra Finland blev Östra delen av det svenska kungariket.

• ~1150 Erik "den heliga" Jedvardsson (1125-1160) genomför, eller låter någon i hans hov, genomföra det som kallas det första korståget. Med på resan är en biskop - Henrik - som dräps av Lalli vid Kjulo träsk som är beläget ca 50 km rakt öster om Raumo. Noterbart är att Lalli sannolik var same. Notera även att havsnivåerna var ca 5 meter högre jämfört med idag.
  
• 1249 +/-1 genomför Birger jarl från Bjälbo det andra korståget; 
• 1272/73 påbörjades bygget av Uppsala domkyrka. Ungefär samtidigt påbörjades bygget av Åbo domkyrka.
  
• 1323 sluts fred mellan Svitjod/Svearna/Sverige och Novgorod genom Nöterborgstraktatet.
  
• 1550 Kung Gustav Vasa (1496-1560) grundar Helsingfors vid Helsinge/Vanda ås mynning.
  
• 1600-talet. Upplysningen nådde västra och östra delarna av riket. Upplysningen innebär att hederskultur ersätts av förnuft, humanism och vetenskap (Pinker, 2018). 
• 1640. Åbo Kungliga akademi grundas som det fjärde lärosätet i det svenska riket tillsammans med Greifswald  (1456), Uppsala (1477), Tartu (1632). 1666 tillkom Lunds universitet. Helsingfors flyttas från Vanda till Kronohagen.
  
• 1748 påbörjades byggandet av fästningen Sveaborg.
  
• 1808 invaderar Ryssland Sveaborg. vice amiral Cronstedt kapitulerar. Därmed räddar han sannolikt livet på de mer 5000 människor som bor på öarna som utgår Sveaborg.
  
• 1810 startat fennomanrörelsen, sannolikt på initiativ att Ryssland för att förhindra en återförening av västra och östra rikshalvan. De föreslår ett språk som aldrig tidigare haft spridning i den östra rikshalvan - uralisk-finska. Fennomanrörelsen är baserad på ett national- eller etnoromantisk tänkande som står i bjärt kontrast till upplysningstänkandet.
  
• 1835 presenterade Elias Lönnrot (1802-1884) vad han hävdade var en sammanställning av vandringssägner från Karelen. Det blev nationaleposet - Kaleva. Det intressanta är att Lönnrot studerat både medicin och humaniora. Han skrev sin avhandling i medicin på svensk-finska och avhandlingarna i humaniora på uralisk-finska.
  
• 1848 publicerar Johan Ludwig Runeberg (1804-1877) Fänriks Ståhls sägner, från vilken första och sista versen används till det som blir Finlands nationalsång - Vårt land. Publiceringen sker på svenska!
  
• 1863 bildades finska partiet.
• 1867 översattes Vårt land till uralisk-finska.
  
• 1870 talade 75 % av Finländarna Svenska.
  
• 1910 talade 50 % av Finländarna uralisk-finska, men sannolikt mer än 50 % talade svensk-finska.
• 1920-talet. Språkstriden, sannolikt som en funktion av att uralisk-finskan tidigare nått 50 %.

Språk lägger grunden för socio-kultur. Det implicerar att Finlands två officiella språk över tid gav upphov till två distinkta kulturer: en svensk-finsk som bygger på upplysningstänkande och senare en uralisk-finsk som bygger på national- eller etnonationalism. Notera:

• att svensk-finska är ett germansk-latinskt språk medan uralisk-finska är ett uraliskt språk.
  
• Språkval påverkar vår personlighet och hur vi tänker. Inte mycket men tillräckligt. Du kan vara blyg och tillbakadragen när du talar ett språk och mer utagerande när du talar ett annat (Grosjean, 2020; Milahia, 2019).
  

1956 lanserades Seven Countries Study efter inspiration från Malmros (1950). Finland var ett av de sju länderna i studien. Eftersom Finland har två språkkulturer tog man data från svensk-finskspråkiga respektive uralisk-finskspråkiga delarna av Finland: Åbo och Norra Karelen. Resultatet visade att utbredningen av hjärtsjukdom var tre gånger så stor i Karelen (ca 995/10 000) jämfört med Åbo (ca 300/10 000) (Theicholz, 2014). Men myndigheterna (THL) valde av någon anledning att bara fokusera på fynden från norra Karelen och hävdade att smör och salt var farligt för hälsan.

Implementering av resultaten blev så kallade kostråd. Dessa följdes av en betydande ökning av demenssjukdomen Alzheimer's. Idag leder Finland världens Alzheimers-ranking (Österberg, 2022).

2019. I sin tredje Giffordföreläsning 2019 tog Mark Pagel, professor i biologisk antropologi, upp stamtänkande. Som första exempel använde Dr Pagel Papau nya Guinea. Där ligger byarna bredvid varandra. Alla byar har ett eget språk. Samarbetet mellan byarna existerar inte. I sitt nästa exempel nämner Pagel Finland och dess två språkkulturer. Han påpekar att det finns en psykologisk gräns mellan norra och södra Finland ...

2021, efter att FN rapporterat om en enkät som mäter Livstillfredsställelse och där Finland legat i topp, gjorde Finlands tillförordnade statsminister - Sanna Marin, som tycks ha en aversion mot svensk-Finland - följande uttalande i en intervju i the Guardian:

Finland is the world’s happiest nation – and I want to keep it that way, says prime minister.

Det som talar emot att Finland skulle vara det lyckligaste landet i världen är att självmordsfrekvensen är högst i Fennoscandia och Danmark. så har det varit i 33 år!

En annan aspekt är att Marin trotsade virus-experterna och lät stänga ner delar av Finland med syfte att stoppa spridningen av Sars-Cov (2) som, om det passerar genom vår art och når Angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2) - receptorerna (i näsan), kan ge upphov till COCIV19. Effekten blev istället en 15 % ökning av självmord, överdödlighet och grasserande depression.

I april 2022 meddelade Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.'

I maj 2022 meddelande ministeriet för undervisning och kultur att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Notera att det sistnämnda är viktigt för att rationellt tänkande som är avgörande för entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Senare larmade undervisningsminister Li Andersson att finska pojkar inte går färdigt i skolan.

2022 talade 47 % av Finländarna svensk-finska. Att jämföra med 87 % för uralisk-finska.

213 år av stora investeringar för att fjärma sig från landet som gav Finland Helsingfors (1550), upplysning (1600-talet) inklusive universitet (1640) och konstitution, har gått riktigt trögt. (Det verkar som att det finns en socio-kulturella kraft som kämpar för att behålla svenskspråkigheten i Finland.)

Gynnar det företagsamhet och entreprenöriellt tänkande?

2022 startades:

Sverige: ca 73 000 företag: 11 000 industriföretag, ca 60 000 företag i tjänstesektorn och ca 2315 företag inom jordbruk och skog (Ekonomifakta).

Finland: ca 51 000 företag (Statistikcentralen).

Räknat per capita hade Finland 2022 en 27 % högre uppstartsgrad. Det betyder att om Sverige haft lika många startups per capita som Finland, då hade det startats drygt 100 000 företag i Sverige under 2022.

Om Finland haft lika uppstartsgrad som Sverige, då hade 36 000 företags startats i Finland 2022.

Diskutantens påstående om att Finland har fler startups.

I oktober 2022 rapporterade HBL, som av en händelse, om att Finlands bytesbalans är negativ medans Sveriges dito är positiv. Detta mönster har visat sig under flera år (Harald, 2022).

Den fråga man gärna ställer sig är, om nu Finland har en 27% högre uppstartsgrad jämfört med Sverige, hur kommer det sig att Sveriges bytesbalans varit så mycket bättre de senaste 15 åren?

Ett svar på den frågan är förstås att det är en betydande skillnad på att registrera och att driva företag.

Det sistnämnda verkar som att något man i Sverige är bättre på det jämfört med i Finland. Varför?

Ett svar är språket och den kultur som följer med språket. I Sverige och svensk-Finland: upplysning. 

De svenskspråkiga finländarna har dessa bättre fysisk och mental hälsa jämfört med ural-finländarna, vilket ger avtryck i hemförhållanden som i sin tur ger avtryck på skolprestationen (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).

Att uralisk-finsk-dominerade Finland har stora problem med kvinnors relationsaggressivitet gör förstås inte saken bättre. Det är känt att pappa-relationen är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling från 3 månader och upp i tonåren (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Fennoskandia domineras av Svenska som är mer liberalt och open-minded jämfört med den uralisk-finska delen av Finlands population (87 %) som dominerar Finland.

Sedan 1810 har åtta till nio generationer finländare fått lära sig att uralisk-finska ska vara landets första språk. Det inkluderar en national- eller etnonationalistisk kultur. Och om en individ bara kommer i kontakt med den uralisk-finska kulturen under de första tolv levnadsåren, då kommer det att bli utmanande att ta till sig ett annat typ av tänkande, som upplysningstänkande.

Slutsats. Den ryskinfluerade Fennomani som introducerades 1810 och som syftade till att få Finländare att ge upp den svenska som gett landet Helsingfors, upplysning och statsbildning, har lett till försämringar av fysisk och mental hälsa, vilket även hämmat entreprenöriellt tänkande. Det har också lett till en kultur som förväntar sig att nyanlända liksom svensk-språkiga ska lära sig ett av världens mest svårtillgängliga språk - uralisk-finska. Effekten av den politiken har också blivit att 40% av migranterna som anländer till Finland känner sig diskriminerande. Det i sin tur leder till forskarflykt från Helsingfors universitet där forskarna förväntas lära sig nämnda uraliska språk.

Finländare är betydligt bättre på att registrera företag jämfört med Sverige-svenskar, medan Sverige-svenskar är betydligt bättre på att driva företag.

Tillägg: i november 2022 meddelade Finlands barnombudsman Elina Pekkarinen att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Störst är utbredningen i Karelen (Österberg, 2022, b).

I augusti 2023 rapporterade Bäckgren (HS) att Helsingfors universitets forsknings kollapsat. Från 2017 till 2023 har lärosäten fallit från 56 till 110 plats i internationellt ranking.

Lästips:

April 11, 2022, Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers

September 7, 2022, Den finländska paradoxen om lycka, fostran och bildning - om man blundar ser man inte den heta potatisen

October 11, 2022, Hur kan 25 % av ungdomarna känna sig ensamma (mental ohälsa) i världens lyckligaste land?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).