Wednesday, September 7, 2022

Den finländska paradoxen om lycka, fostran och bildning – om man blundar ser man inte den heta potatisen

Under åratal har Finland marknadsfört sig med påståenden att landet är lyckligast i världen och att skolan toppar den så kallade PISA-rankingen. Båda dessa rankingar ingjuter förstås hopp om framtiden för Finlands två språkpopulationer. Men stämmer uppgifterna? Genom att tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande framträder en annan bild. Finland: toppar självmordsrankingen bland de nordiska länderna, för många barn misslyckas med läsförståelse och numeracy, barn dör på socialtjänsten anstalter, en mamma mördade barnets pappa. Helsingforspolisen hävdar att finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen. Forskning visar att emotionell och social anpassning förklaras av hemförhållanden, speciellt papparelationer och att näringstät kost förklarar fysisk och mental hälsa. Finlands utmaningar är kulturella och har störst utbredning där man inte talar handelsspråket runt Bottniska viken. Där verkar man ha konserverat gamla idéer om mat och näring som lett till en kedja av händelser – mental ohälsa, kvinnors relationsaggressivitet, dåliga hemförhållanden vilket lett till försämrad skolprestation.13 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Under åratal har Finland marknadsfört sig med påståenden att landet är lyckligast i världen och att skolan toppar den så kallade PISA-rankingen. Båda dessa rankingar ingjuter förstås hopp om framtiden för Finlands två språkpopulationer.

När den tillförordnade statsministern påstod detta var det hänt att Yle året innan
rapporterat om en betydande ökningar av självmord.

Länk till källan.

När man skrapar på ytan framkommer en annan bild.

Våren 2020 beslutade den tillförordnade statsministern Sanna Marin och hennes cabinet, Katri Kulmuni (Centern), Maria Ohisalo (Gröna), Li Andersson (Vänsterförbundet) och Anna-Maja Henriksson (Svenska folkpartiet) att ignorera experterna och stänga ner delar av Finland.

Samma vår rapporterade YLE att självmorden plötsligt hade ökat med 15 % (YLE, 2020).


Hösten 2020, dvs. bara några månader senare, larmade Folkhälsans Research Center att Finland drabbats av en fetmaepidemi bland barn. Seminariet leddes av nutritionisten Eva Roos. Hon talade uteslutande om vegetarisk kost och kunde för sitt liv inte förstå vad som gått snett. Kanske hade Roos tappat minnet?

Tre år tidigare var hon nämligen en författarna till en studie där hon och hennes kollegor lyfte fram följande som extra viktig information (Vepsäläinen, Korkalo, Mikkilä, Lehto. Ray, Nissinen, Skaffari, Fogelholm, Koivusilta, Roos och Erkkola, 2018):
“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).
Samma höst larmade media även om att det fanns 100 000 fattiga barn i Finland. Den siffran har ökat.

2021, under kommunalvalet, fanns ett gemensamt tema bland dem som ville bli kommunpolitiker – den eskalerande mentala ohälsan.

2022. Våren var fylld med dystra nyheter.

I april meddelade Helsingforspolisen att relationsaggressiva kvinnor (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är deras största utmaning.

4 maj rapporterade personalen på Hufvudstadsbladet att en mamma mördat sitt barn efter att socialtjänsten isolerat dem på ett så kallat skyddshem (det skvallras om att socialtjänstpersonalen kallar skyddshemmen för anstalter för kvinnor med mentala utmaningar).


Länk till källan.

8 maj. Lyckades den finska gränspolisen med konststycket att missa en mamma som kidnappat barnet från pappan.


Länk till källan

Den 14 maj 2022, på en konferens i centrala Helsingfors, talade en direktör från undervisningsministeriet. Hon avvisade PISA-rankingen och påtalade att Finland har problem – för många finska barn saknar läsförståelse liksom numeracy. Det sistnämnda lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Manktelow, 2004; Stanovich, 2011, 2016; Toplak, West, and Stanovich, 2013; Toplak and Stanovich, 2002).

31 maj dömde personalen vid Helsingfors Hovrätt en mamma till livstids fängelse för att ha mördat barnets pappa.

Rapportörer: Bredenberg, Lindström, 2022

Länk till källan.

23 juni. En mamma i Borgå försökte mörda sin 5-åriga son. Misshandeln fortsatte trots att personal inom socialtjänsten (det implicerar att de hade henne under uppsikt) kallade på personal från polisen.





Länk till källan.

5 September. Li Andersson, undervisnings- och kulturminister larmar om att finska pojkar inte fullföljer grundskola och gymnasie.


Länk till källan.

Varför undviker man att tala om:
  • ökade självmord i världens lyckligaste land?

  • att andelen självmord är högre i Finland jämfört med Norge och Danmark som rankas lägre än Finland på den så kallade 'lyckoskalan'?

  • att Finland har betydande utmaningar med relationsaggressiva kvinnor och att barn misshandlas och dör av mammors våld på socialtjänstens “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar”?

En del av förklaringen kan vara mentala fallgropar, som:
  • bekräftelse-bias – att tillämpa samma teori oavsett vad det handlar om (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971)

  • naturlig dumhet - att förlita sig på information som är prototypisk, tillgänglig eller lätt att tillgå (Kahneman och Tversky, 1972, ; Tversky och Kahneman, 1973)

  • dysrationalia - att inte kunna tänka instrumentellt eller epistemiskt rationellt trots tillräcklig intelligens (1977; Stanovich, 1993).
Dessa mentala fallgropar kan interagera i en förstärkande loop.

För att överkomma, eller undika, bekräftelse-bias, naturlig dumhet eller dysrationalia kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3) som baseras på etablerade teorier:
  • Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).

  • Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).

  • Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010), vilket också utgör grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011).
Då kan man skapa en bättre förståelse. Så här är det.

FNs lycko-rapport mäter inte lycka (det psyko-fysiologiska fenomenet 'Happiness') eller omfattar alla världens 193 länder; urvalet täcker 150 (77,7 %) av världens länder och enkäten mäter livstillfredsställelse, från engelskans life satisfaction. Och så vitt är känt tog författarna inte hänsyn till Finlands två språkpopulationer när det drog urvalet.

Det är också värt att notera redan här att näring har en betydande påverkan på den mentala hälsa (Dobersek, 2021 a, b; Österberg, 2019, 2020 a b, 2021, 2022).

Utvecklingspsykologiskt forskning demonstrerar att skolprestation – emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling – inte förklaras av skolans pedagogik utan av det som händer i hemmet under de fyra-fem första levnadsåren liksom att det finns en pappa-effekt: barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer med bara mamma (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae (2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Kuriosa: 2010 träffade jag sir Michael Rutter, ibland kallad barnpsykiatrins fader, på en konferens vid Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) i Stockholm. Konferensen syftade till att reda ut varför barn inte växer upp väl emotionellt och socialt anpassade. Motivet var enkelt. Motsatsen till emotionell och social anpassning är antisocialt beteende, det som personal inom rättskollektivet kallar kriminalitet. Konferensen kretsade kring idén att det handlade om frånvaro av läskunnighet. Dr Rutter äntrade scenen och avvisade läshypotesen. Ingen lyssnade – förbluffande!

I pausen talades vi vid och jag berättade om resultaten i min Magisteravhandling i socialpsykologi (Österberg, 2004). I avhandlingen, som består av 15 omfattande Ancova/ANOVA-tabeller, presenterar jag resultatet av hur emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling hänger samman med föräldrarelationer under uppväxten. Den korta versionen (igen): Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Rutter:

– you are right on the money, but it's a hot political potato. (Du har helt rätt men det är en het politisk het potatis). – i Finland: relationsaggressiva mammor.

Men varför är finska kvinnor så relationsaggressiva?

Kultur bärs fram av språk (Cavalli-Sforza, 1997; Pagel, 2009; Reich, 2019) som i sin tur påverkar livstillfredsställelse respektive lycka.

Och det verkar finnas en skillnad mellan de finländare som talar Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk och de finländare som mest talar det uraliska språk som tsar Alexander II (1818 – 1881) implementerade 54 år efter att östra delen av det svenska kungariket, tillika ett storfurstendöme, blivit en ryska vasallstat.

~4500 år före nutid skedde en massiv migration från lägre Volga över till Pontiska/Kaspiska steppen till Europa (Haak et al. 2015).

Ca 1500 år senare hade stammar mellan det som idag är Uppsala och Ödeshög i Östergötland etablerat handelsnätverk som sträckte sig till Mykene och senare till Etruria/Dodecapolis, dvs. Arretium (nuvarande Arezzo), Caere (Cerveteri), Clusium (Chiusi), Cortona, Perusia (Perugia), Rusellae (nära Grosseto), Tarquinia, Veii (Veji, nära Rom), Volaterrae (Volterra), Volsinii (troligen Orvieto, senare flyttat till Bolsena), Vulci och Faesulae med epicenter i dagens Toscana, Italien.

Detta var möjligt tack för exogami – att gifta sig utanför den egna stammen – vilket sannolikt gav upphov till entreprenöriellt tänkande – "kunskapsstrukturer" som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

Sveonerna exporterade hudar till Romarna och fick guld och salt i betalning; det betyder att tonvis med guld och salt ackumulerades över lång tid.

Sveoner blev Svear och deras handelsnätverk blev skeppslaget Roden med administrativt centrum i folklandet Tiundaland. Till detta kom två andra folkland: Attundaland och Fjädrundaland (senare fjärdhundraland). Tillsammans utgjorde Roden och folklanden Svitjod, en handelshub mellan Gårdarike (Ukraina), Holmgård (Novgorod (859 AD och Särkland (områden kring Kaspiska havet) å ena sidan, och, å den andra, Frankernas rike (Dagens Frankrike och Tyskland).

~800-talet ansökte hövdingar i Satakunda på andra sidan Bottniska viken och att få bli del av sjöhandelsnätverket Svithjod (Klinge, 1985).

Efter att Satakunda och senare Egentliga Finland integrerats, startade en etablering av handelsplatser: Åbo (1229).

1240 förklarade sig Holmgård självständiga från Svithjod/Roden.

Därefter fortsatte etableringen av handelsplatser. Viborg (1293), Borgå (1346), Pernå, 1352, Ulvsby (försvann, ersattes senare av Björneborg) (1365), Raumo (1442), Nådendal (1443), Ekenäs (1546), Helsingfors (1550).

1581 blev östra rikshalvan ett storfurstendöme inom det svenska kungariket.

Etableringen av handelsplatser fortsatte. Björneborg (1558), Uleåborg (1605), Vasa (1606), Nystad (1617), Nykarleby (1620), Gamlakarleby (1620), Torneå (1621), Tavastehus (1639), Nyslott (1639), Villmanstrand (1649), Brahestad (1649), Kristinestad (1649), Kajana (1651), Jakobstad (1652), Fredrikshamn (1653), Lovisa (1745), Tammerfors (1779), Kuopio (1782) och Kaskö (1785) (N=28).

1808 invaderade Ryssland storfurstendömet, som blev en vasallstat (1809 – 1917).

1863 beslutade Alexander II (1818 – 1881) att försöka tränga undan ärkefiendens handelsspråk genom att införa ett av de uraliska språk som talades på olika sätt av stammar i det östra inlandet.


Men handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön förblev det dominerande språket fram till ~1925 (1910 – 1940) då det uraliska språket nådde break even. Vittnesmål gör gällande att barn som talade handelsspråket attackerades av uralisk-finskspråkiga barn. Finland, nu självständigt från Ryssland, började stagnera. Därefter startade en stagnation som de senaste 25 åren blivit en recession.

På 1950-talet blev Finland, men inte Sverige, ett av sju länder i Seven Countries study. Man vill undersöka hypotesen att mättat fett via ökad mängd kolesterol i blodet skulle öka risken för hjärtinfarkt.

Eftersom Finland har två språk och därmed två kulturer, samlade man in data från trakterna kring Åbo respektive norra Kaleren där uralisk-finska hade större utbrening per capita. Resultatet visade att död genom hjärtsjukdom var tre gånger så vanligt (995/10 000) i uralisk-språkiga norra Karelen jämfört med Åbo (~300/10 000) (Teicholz, 2014). De finska forskarna trodde att det var konsumtion av smör och salt som förklarade de höga dödstalen.

Forskning, å andra sidan, visar att animaliskt fett och salt är viktiga för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Dehghan et al. 2018: Ede, 2019; Howard et al. 2006; Mente, 2018, 2021; Ramsden et al. 2016). Två meta-analyser visar dessutom att individer som avstår animaliskt baserad mat även rapporterar neuroticism, depression och ångest (Dobersek, 2021 a b; Österberg, 2019, 2020 a b, 2021, 2022).

2022, mars, hyllade finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) resultatet från norra Karelen och reduktionen av smör och salt (det verkar som de medvetet eller omedvetet glömt bort datainsamlingen från Åbo).
“From the outset, the goal was to lower cholesterol and blood pressure levels through dietary changes, including a reduction in the use of butter and salt”.

Länk till källan

På hösten 2022, visade kartläggningar att Finland har den största utbredningen (prevalence) av demenssjukdomen Alzheimer's. Grannen Sverige, med lika genetik, historia och språk ligger på 10 plats (Österberg, 2022).

Varför hänger Finland kvar i gammal dogma?

En del av förklaringen är Continued Influence Effect (CIE; Cacciatore, 2021; Ecker och Antonio, 2021; Johnson och Seifert, 1994; Walter et al. 2019); man vet att man har fel men fortsätter sprida samma faktoida budskap (). Men CIE torde ha lika stor utbredning överallt. Varför ligger Finland så långt efter Sverige?

2019. Under sin Giffordföreläsning nr 3, talade Mark Pagel om stamtänkande (endogami – motsatsen till exogami). Hans andra exempel: Finland. Pagel pekar på de delar av Finland där utbredningen av uralisk-finska är som störst.

Slutsats. Finlands utmaningar är kulturella och har störst utbredning där man inte talar handelsspråket. Där verkar man ha konserverat gamla idéer om mat och näring som lett till en kedja av mental ohälsa, kvinnors relationsaggressivitet, att hemförhållanden blivit dåliga vilket lett till försämrad skolprestation.

Lästips:

Österberg (2026). “Finland är bokstavligen talat i dåligt skick. Eller åtminstone finnarna”. Hur blir man kvitt välfärdssjukdomar? Ett sätt är att följa de nya vetenskapligt baserade kostråden.

Österberg (2025). Finland's collapse is continuing, but no politician or public manager admits to having done anything wrong

Österberg (2022). Varför tycker folk att kvinnors våld i nära relationer är roligt?

Österberg (2022). Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers

Österberg (2013). Tre perspektiv på PISA-rapporten

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok |X

No comments:

Post a Comment