Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Under åratal har Finland marknadsfört sig med påståenden att landet är lyckligast i världen och att skolan toppar den så kallade PISA-rankingen. Båda dessa rankingar ingjuter förstås hopp om framtiden för Finlands två språkpopulationer.
 |
| När den tillförordnade statsministern påstod detta var det hänt att Yle året innan rapporterat om en betydande ökningar av självmord. |
Länk till källan.
När man skrapar på ytan framkommer en annan bild.
Våren 2020 beslutade den tillförordnade statsministern Sanna Marin och hennes cabinet, Katri Kulmuni (Centern), Maria Ohisalo (Gröna), Li Andersson (Vänsterförbundet) och Anna-Maja Henriksson (Svenska folkpartiet) att ignorera experterna och stänga ner delar av Finland.
Samma vår rapporterade YLE att självmorden plötsligt hade ökat med 15 % (YLE, 2020).
Hösten 2020, dvs. bara några månader senare, larmade Folkhälsans Research Center att Finland drabbats av en fetmaepidemi bland barn. Seminariet leddes av Eva Roos. Hon talade uteslutande om vegetarisk kost och kunde för sitt liv inte förstå vad som gått snett.
Man kan jämföra vad Roos och hennes kollegor lyfte fram som extra viktig information några år tidigare (Vepsäläinen, Korkalo, Mikkilä, Lehto. Ray, Nissinen, Skaffari, Fogelholm, Koivusilta, Roos och Erkkola, 2018):
“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (p. 1237).Samma höst larmade media även om att det fanns 100 000 fattiga barn i Finland. Det siffran har ökat.
2021, under kommunalvalet, fanns ett gemensamt tema bland dem som ville bli kommunpolitiker – den eskalerande mentala ohälsan.
2022. Våren var fylld med dystra nyheter.
I april meddelade Helsingforspolisen att relationsaggressiva kvinnor (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är ett av deras största utmaning.
4 maj rapporterade personalen på Hufvudstadsbladet att en mamma mördat sitt barn efter att socialtjänsten isolerat dem på ett så kallat skyddshem (det skvallras om att socialtjänstpersonalen kallar skyddshemmen för anstalter för kvinnor med mentala utmaningar).
Länk till källan.
8 maj. Lyckades den finska gränspolisen med konststycket att missa en mamma som kidnappat barnet från pappan.
Länk till källan
Den 14 maj 2022, på en konferens i centrala Helsingfors, talade en direktör från undervisningsministeriet. Hon avvisade PISA-rankingen och påtalade att Finland har problem – för många finska barn saknar läsförståelse liksom numeracy. Det sistnämnda lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Manktelow, 2004; Stanovich, 2011, 2016).
31 maj dömde personalen vid Helsingfors Hovrätt en mamma till livstids fängelse för att ha mördat barnets pappa.
 |
| Rapportörer: Bredenberg, Lindström, 2022 |
Länk till källan.
September. Li Andersson, undervisningsminister:
Länk till källan.
Varför undviker man att tala om:
- ökade självmord i världens lyckligaste land?
- att andelen självmord är högre i Finland jämfört med Norge och Danmark som rankas lägre än Finland på den så kallade lyckoskalan?
- att Finland har betydande utmaningar med relationsaggressiva kvinnor och att barn dör av mammas våld på socialtjänstens “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar”?
En del av förklaringen kan vara mentala fallgropar, som:
- bekräftelse-bias – att tillämpa samma teori oavsett vad det handlar om (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971)
- naturlig dumhet - att förlita sig på information som är prototypisk, tillgänglig eller lätt att tillgå (Kahneman och Tversky, 1972, ; Tversky och Kahneman, 1973)
- dysrationalia - att inte kunna tänka instrumentellt eller epistemiskt rationellt trots tillräcklig intelligens (1977; Stanovich, 1993).
- Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
- Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010), vilket också utgör grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011).
FNs lycko-rapport mäter inte lycka (Happiness) eller omfattar alla världens 193 länder. Urvalet täcker 150 (77,7 %) av världens länder och enkäten mäter tillfredsställelse med livet, från engelskans life satisfaction. Och så vitt är känt tog författarna inte hänsyn till Finlands två språkpopulationer när det drog urvalet. Språk definierar kultur (Reich, 2019) som i sin tur påverkar livstillfredsställelse och lycka.
Det är också värt att notera redan här att näring har en betydande påverkan på den mentala hälsa (Dobersek, 2021 a, b; Österberg, 2019, 2020 a b, 2021, 2022).
Utvecklingspsykologiskt forskning demonstrerar att skolprestation – emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling – inte förklaras av skolans pedagogik utan det som händer i hemmet under de fyra första levnadsåren liksom att det finns en pappa-effekt: Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer med mamma (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae (2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Kuriosa: 2010 träffade jag sir Michael Rutter, ibland kallad barnpsykiatrins fader, på en konferens vid Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) i Stockholm. Konferensen syftade till att reda ut varför barn inte växer upp väl emotionellt och socialt anpassade. Motivet var enkelt. Motsatsen till emotionell och social anpassning är antisocialt beteende, det som personal inom rättskollektivet kallar kriminalitet. Konferensen kretsade kring idén att det handlade om frånvaro av läskunnighet. Dr Rutter äntrade scenen och avvisade läshypotesen. Ingen lyssnade – förbluffande!
I pausen talades vi vid och jag berättade om resultaten i min Magisteravhandling i socialpsykologi (Österberg, 2004). I avhandlingen, som består av 15 omfattande Ancova/ANOVA-tabeller, presenterar jag resultatet av hur emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling hänger samman med föräldrarelationer under uppväxten. Den korta versionen (igen): Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Rutter sa att det är exakt så men även att resultatet pekar på en politisk het potatis – relationsaggressiva mammor, det som är Finlands stora utmaning.
Men varför är finska kvinnor så relationsaggressiva?
Först och främst verkar det finnas en skillnad mellan svenskfinskspråkiga finländare (alltså de som talar handelsspråket) och uraliskfinskspråkiga finländare, där de senare, enligt Helsingfors, stad mår sämre och lever kortare.
Varför?
En del förklaras sannolikt av att de som endast talar uraliska hamnar i isolering i större utsträckning jämfört med dem som talar svensk-finska. De sistnämnda kan kommunicera inom hela Fennoskandia, som de senaste ~1000 åren varit svenskspråkigt. Till detta kan läggas kost och näring.
En kartläggning av Seven Countries Study, där Finland var med, visar att död genom hjärtsjukdom i uraliskspråkiga norra Karelen var tre gånger så vanligt (995/10 000) jämfört med Åbo (~300/10 000) (Teicholz, 2014). Noterbart. THL och Helsingfors universitet nämner aldrig Åbo, utan bara norra Karelens och stoltserar med att de fått Finländarna att äta minder smör och salt.
“From the outset, the goal was to lower cholesterol and blood pressure levels through dietary changes, including a reduction in the use of butter and salt”.
Länk till källan
Forskning visar, tvärtemot THLs utspel, att animaliskt fett och salt är viktiga för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Dehghan et al. 2018: Ede, 2019; Mente, 2018, 2021). Två meta-analyser visar dessutom att individer som avstår animaliskt baserad mat även rapporterar neuroticism, depression och ångest (Dobersek, 2021 a b; Österberg, 2019, 2020 a b, 2021, 2022).
Språket och kultur har också haft en påverkan. Sveonerna/Svearna (dagens Sverige) hade sedan 1000-talet före Kristus byggt ett handelsnätverk som sträckte sig till Mykene och senare till Etruria/Dodecapolis, dvs. Arretium (nuvarande Arezzo), Caere (Cerveteri), Clusium (Chiusi), Cortona, Perusia (Perugia), Rusellae (nära Grosseto), Tarquinia, Veii (Veji, nära Rom), Volaterrae (Volterra), Volsinii (troligen Orvieto, senare flyttat till Bolsena), Vulci och Faesulae med epicenter i dagens Toscana, Italien.
Detta var möjligt tack för exogami – att gifta sig utanför den egna stammen – vilket sannolikt gav upphov till entreprenöriellt tänkande – "kunskapsstrukturer" som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).
Sveonerna/Svearna fortsatte bygga handelsnätverk – Svithjods/Rodens – mellan Gårdarike (Ukraina), Holmgård (Novogorod) och Särkland (områden kring Kaspiska havet) å ena sidan, och, å den andra, Frankernas rike (Dagens Frankrike och Tyskland).
Från Vendeltid (450 - 750 AD) eller Erik Refilsons dagar (~800-talet) ansökte Satakunda att få bli del av Sveonernas/Svearnas framgångsrika handelsnät. Sveonernas/Svearnas språk blev det dominerande handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Så är det fortfarande.
1240 förklarade sig Holmgård självständiga från Svithjod/Roden.
Sveonernas/Svearnas etablerade handelsplatser i den östra rikshalvan: Åbo (1229–1300), Bjärneborg (1365), Borgå (1380-talet), Viborg (1403, område befäst tidigare på 1200-talet), Raumo (ca 1442), Helsingfors (1550).
1581 blev östra rikshalvan ett storfurstendöme inom det svenska kungariket.
Under stormaktstiden fortsatte Sveonernas/Svearnas etablera handelsplatser i den östra rikshalvan: Uleåborg (1605), Nystad (1617), Gamlakarleby (1620), Kexholm (1649, nu i Ryssland), Kristinestad (1649), Villmanstrand (1649) liksom en filial till Uppsala universitet: Kungliga Akademin i Åbo.
Under frihetstiden (1819-1772) grundades Degerby (senare Lovisa; 1745) och Sveaborg (1748).
1808 invaderade Ryssland (Holmgård) storfurstendömet, som blev en vasallstat (1809 - 1917).
1863 beslutade Alexander II (1818 - 1881) att försöka tränga undan ärkefiendens handelsspråk genom att införa ett av de uraliska språk som talades på olika sätt av stammar i det östra inlandet.
Men handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön förblev det dominerande språket fram till 1910 - 1940 då det uraliska språket nådde break even. Vittnesmål gör gällande att barn som talade handelsspråket attackerades av uralisk-finskspråkiga barn. Finland, nu självständigt från Ryssland, började stagnera.
2019. Under sin Giffordföreläsning nr 3, talade Mark Pagel om stamtänkande (endogamil - motsatsen till exeogami). Hans andra exempel: Finland.
Slutsats. Finlands utmaningar är kulturella och har störst utbredning där man inte talar handelsspråket. Där verkar man ha konserverat gamla idéer om mat och näring som lett till en kedja av mental ohälsa, kvinnors relationsaggressivitet, att hemförhållanden blivit dåliga vilket lett till försämrad skolprestation.
Ridå.
Lästips:
Varför tycker folk att kvinnors våld i nära relationer är roligt?
Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå. Samtidigt ignorerar politiker kvinnors våld
Tre perspektiv på PISA-rapporten
Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok |Twitter
No comments:
Post a Comment