Den finländska paradoxen om lycka, fostran och bildning - om man blundar ser man inte den heta potatisen

Under åratal har Finland marknadsfört sig med påståenden att Finland är världens lyckligaste land där skolan toppar den så kallade PISA-rankingen. Båda dessa rankingar ingjuter förstås hopp om framtiden för Finlands två språkpopulationer. Men stämmer uppgifterna? Svaret är att Finland toppar självmordsrankingen bland de nordiska länderna och barnen klarar inte läsförståelse och numeracy. Helsingforspolisen hävdar att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem. Barn dör på socialtjänstens anstalter för kvinnor med mentala utmaningar. Forskning visar att emotionell och social anpassning förklaras av hemförhållanden, speciellt papparelationer.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Under åratal har Finland marknadsfört sig med påståenden att Finland är världens lyckligaste land där skolan toppar den så kallade PISA-rankingen. Båda dessa rankingar ingjuter förstås hopp om framtiden för Finlands två språkpopulationer.

Länk till källan.

När man skrapar på ytan framkommer en annan bild.

Våren 2020 rapporterade YLE att självmorden plötsligt hade ökat med 15 % (YLE, 2020).

Hösten 2020 larmade Folkhälsans Research Center att Finland drabbats av en fetmaepidemi bland barn. Under ett seminarium redovisade den ansvarige Eva Roos forskning om vegetarisk kost och kunde för sitt liv inte förstå vad som gått snett. Man kan jämföra vad Vepsäläinen et al. (2018) lyfter fram som extra viktig information i en vetenskaplig artikel som genomgått peer-review:

High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods (p. 1237).

Samma höst larmade media även om att det fanns 100 000 fattiga barn i Finland. Det gör det fortfarande.

Under kommunalvalet 2021 fanns ett gemensamt tema bland dem som ville bli kommunpolitiker - den mentala ohälsan. Den verkade ha brett ut sig, eller snarare ökat, efter det politiskt centraliserade beslutet att stänga ner landet.

Våren 2022 meddelande Helsingforspolisen att relationsaggressiva kvinnor (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är ett av deras största problem.

Samma vår 2022 rapporterade HBL om fall där kvinnor som är mammor kidnappat sina egna barn (Svartström, 2022), dödat barnets pappa (Åland) (Bredenberg, Lindström, 2022), försökt mörda sitt 5-åriga barn (Kurri och Nuqivist, 2022) och en mamma som mördade sitt barn på socialtjänstens anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Enligt media utreder polisen socialtjänsten (Björkqvist, 2022).

Den 14 maj 2022, på en konferens i centrala Helsingfors, talade en direktör från undervisningsministeriet. Hon avvisade PISA-rankingen och påtalade att Finland har problem - barnen saknar läsförståelse liksom numeracy.

I september 2022 gick undervisningsminister Li Andersson ut i media och efterlyste "en nationell modell för hur man jobbar med skolfrånvaro".

Hur kunde självmorden öka i världens lyckligaste land? Och varför är andelen självmord högre i Finland jämfört med Norge och Danmark som rankas lägre än Finland på lyckoskalan? Varför har Finland problem med relationsaggressiva kvinnor och varför dör barn i Finland av på socialtjänstens anstalter av kvinnors våld? Och varför vurmar Folkhälsans forskare för vegetariska alternativ till riktig mat? Och om Finland har världen bästa skola, hur kommer det sig att undervisningsministeriet larmar om skolk och att barnen inte klarar läsförståelse och numeracy?

Det första svaret är att enkäten som ligger till grund för lycko-rankingen inte mäter lycka (Happiness). Enkäten mäter tillfredsställelse med livet, från engelskans life satisfaction. Och så vitt är känt tog författarna inte hänsyn till Finlands två språkpopulationer när det drog urvalet.

Beträffande skolan så bygger skolprestation - kognitiv utveckling - paradoxalt inte på skolans pedagogik utan på vad barnen får med sig hemifrån i form av ordperceptioner och normativ påverkan. Utvecklingspsykologiskt forskning demonstrerar att anpassning och utveckling är som intensivast under de första 4 - 5 levnadsåren och att det finns en pappa-effekt: Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer med mamma (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae (2021; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Kuriosa: 2010 träffade jag professor Michael Rutter på en konferens vid Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) i Stockholm. Konferensen syftade till att reda ut varför barn inte växer upp väl emotionellt och socialt anpassade. Konferensen kretsade kring idén att det handlade om frånvaro av läskunnighet. Dr Rutter, som ibland kallats barnpsykologins fader, äntrade scenen och avvisade läshypotesen. Ingen lyssnade - förbluffande!

I pausen talades vi vid och jag berättade om resultaten i min Magisteravhandling (Österberg, 2004). Rutter sa att det är exakt så - att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre social och emotionell anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma - men att resultatet pekar på en politisk het potatis.

Det är uppenbart att något går snett i de finska hemmen och enligt Helsingforspolisen handlar det om finska kvinnors relationsaggressivitet som enligt forskning är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Men varför är finska kvinnor så relationsaggressiva?

Först och främst verkar det finnas en skillnad mellan svenskspråkiga finländare och uralisk-finskspråkiga finländare, där de senare mår sämre och lever kortare.

Varför?

En del förklaras sannolikt av att de som endast talar uralisk-finska hamnar i isolering i större utsträckning jämfört med dem som talar svensk-finska. De sistnämnda kan kommunicera inom hela Fennoskandia, som de senaste ~1000 åren varit svenskspråkigt. Till detta kan läggas kost och näring.

En kartläggning av Seven Countries Study, där Finland var med, visar att död genom hjärtsjukdom i uralisk-finskspråkiga norra Karelen var tre gånger så vanligt (995/10 000) jämfört med Åbo (~300/10 000) (Teicholz, 2014). Noterbart. THL och Helsingfors universitet nämner aldrig Åbo, utan bara norra Karelens och stoltserar med att de fått Finländarna att äta minder smör och salt.

Forskning visar att animaliskt fett, mejerier och salt är viktiga för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Dehghan et al. 2018: Ede, 2019; Mente, 2018, 2021). Två meta-analyser visar dessutom att individer som avstår animaliskt baserad mat även rapporterar neuroticism, depression och ångest (Dobersek, 2021 a b).

Ridå.

Lästips:

Varför tycker folk att kvinnors våld i nära relationer är roligt?

Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå. Samtidigt ignorerar politiker kvinnors våld

Tre perspektiv på PISA-rapporten

Is Finland really the happiest country on the planet? A closer look a the numbers

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter