Tre perspektiv på PISA-rapporten

OECDs PISA-projekt är en pågående tidsseriestudie om ungdomars akademiska prestationsförmåga. OECDs huvudintresse är unga människors förmåga att tänka vetenskapligt med fokus på matematik. Den senaste rapporten indikerar att svenska ungdomars förmåga på den här punkten stagnerat en smula. Med utgångspunkt från medelvärde kan Sverige jämställas med Ryssland. Med utgångspunkt från standardavvikelse kan Sverige jämställas med Bulgarien. Sett ur ett lärandeperspektiv verkar det som att PISA mäter adaptivt lärande. Det blir missvisande eftersom Sverige anses vara en toppnation beträffande generativt lärande. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

OECDs PISA-projekt är en pågående tidsseriestudie om ungdomars akademiska prestationsförmåga. OECDs huvudintresse är unga människors förmåga att tänka vetenskapligt med fokus på matematik.

OECDs 5:e kartläggning av ungdomars akademiska förmåga, med fokus på vetenskap och matematik, indikerar dels att svenska ungdomar idag presterar lite sämre jämfört med svenska ungdomar som deltog i förra mätningen.* Kartläggningen indikerar också att det skett en förändring mellan de 65 länder som deltagit i mätningen; Sverige, som tidigare legat högt upp i rankingen, har nu halkat ner ett par snäpp**. (Rapportens hemsida).

Läsförmåga. Om man tar genomsnittet för de ungdomar som deltog i testet så var resultatet 496 poäng. Svenska ungdomars prestation låg nära denna nivå (483; 97,4 %). Tjejer visar sig ha en bättre läsförmåga jämfört med killar. Skillnaden är liten men betydande. Som jämförelse kan skrivas att ryska femtonåringars resultat var 475 (95,8 %) av genomsnittet eller 98,3 % av de svenska ungdomarnas resultat samt att resultatet från Bulgarien var (436; 87,9 %) och 90,3 % i förhållande till den svenska prestationen.

Matematik. Svenska ungdomar är ganska typiska även beträffande matematik (478; 96,8 %). Den finns en uppmätt skillnad mellan pojkar och flickor som inte var signifikant. Som jämförelse kan skrivas att ryska femtonåringars resultat var (482; 97,6 %) eller 100,8 % av de svenska ungdomarnas resultat samt att resultatet från Bulgarien var (439; 88,9 %) och 91,8 % i förhållande till den svenska prestationen.

Vetenskapligt perspektiv. Svenska ungdomar ligger nära genomsnittet (96,8 %). Tjejers prestation på testet vara pytte-lite bättre än pojkars. Skillnaden var dock signifikant. Som jämförelse kan skrivas att ryska femtonåringars resultat var (486; 97,0 %) och 100,2 % av de svenska ungdomarnas resultat samt att resultatet från Bulgarien var (446; 89,0 %) och 92,0 % i förhållande till den svenska prestationen.

• 1. "In Sweden, scores in student performance in reading are among the most diverse (measured by the standard deviation) compared to other countries participating in PISA." 
• 2. "In Bulgaria, scores in student performance in reading are among the most diverse (measured by the standard deviation) compared to other countries participating in PISA."

Vad kan man då säga om resultatet?

1. Jo, att svenska barn är ganska typiska ur ett OECD - perspektiv. Notera att spridningsmåttet är stort jämfört med andra länder. Om man bara använder medelvärde liknar resultaten från Sverige och Ryssland varandra. Om man bara använder standardavvikelse liknar resultaten från Sverige och Bulgarien varandra.
2. Med största sannolikhet testar OECD genom PISA så kallat aadaptivt lärande. Den typen av lärande går ut på att förmedla saker som redan finns representerade i en kultur. Det kan handla om allt från formler för att genomföra beräkningar till kunskap om vad huvudstaden heter i olika länder och så vidare.
3. Sverige är dock känt för att ha en kultur som premierar generativt lärande (GL)/kreativt tänkande*** (Florida, 2002) som i sin tur är associerat med begreppet entreprenöriellt lärande som finns inskrivet i den svenska läroplanen.

___________________________________________

*Inomgruppsvaration; **Mellangruppsvariation; ***Kreativitet - en process där man kombinerar icke-relaterad kunskap, eller fragment av dessa, till nya koncept (kognitiva strukturer med mening) (Österberg, 2012). är en allmänmänsklig förmåga som kallas kognitiv association för att laborera med framtida scenarios (Addis & Schachter, 2007).
Länkar: Bulgarien, Ryssland, Sverige.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter