Se en bildserie med en relationsaggressiv kvinna som kört på sin ex-man med bilen och sedan attackerar flera poliser när de griper henne. Varför blev Rentolas artikel missvisande? Därför att hon inte kunde tänka rationellt utan lät sig dras med i konformismen kring den faktoida föreställningen om våld i nära relationer. 9 sidor.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Hufvudstadsbladets Annika Rentola skriver en krönika om våld i nära relationer. Krönikan har bytt namn, från Krönika: “Är det någon som slår dig?“ till Mitt svar var löjligt klyschigt – ”Jag gick in i en dörr”.
Länk till källan.
Dramaturgin följer HBls klassiska stil. Nu börjar krönikan enligt följande:
Vår art är känslig för negativ information (Baumeister et al. 2001). Det hänger samman med vår historia - ett liv på savannen fyllt av faror. För de flesta räcker det med lite negativ information för att vår reptil- och däggdjurshjärna ska ta över. Vi drar också som regel slutsatser baserad på tillgänglig information (Tversky och Kahneman, 1973) som kanske leder till intuitiva slutsatser (Kahneman och Tversky, 1977).
Som grädde på moset, eller kanske lök på laxen, tenderar vi att tro mer på information som härstammar från myndigheter eller välkända nyhetsmedia (Milgram, 1963).
Notera att:
För att stänga ner vår reptilhjärna och tränga undan negativity bias kan vi tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3). Modellen är baserad på tre teorier:
Förmodligen har Rentola utgått från anmälningsbenägenhet. Kvinnor står för ungefär 90 % av anmälningar och mannen för 10 %.
Men anmälningsbenägenhet beskriver inte förekomst av våld i nära relationer. För att göra en lång historia kort så visar forskning om våld i nära relationer:
Ergo. Den typiska förövaren av våld i nära relationer är en ung kvinna.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
En effekt av våld i nära relationer, som psykiskt våld, som är typiskt kvinnligt, är att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatiala perception, numeracy samt instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) hämmas och att risken att antisocialt beteende framträder ökar; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Calkins och Keane, 2009; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Moffitt et al. 2001; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al.2009, 2014; Österberg, 2004).
I april 2022 meddelande Helsingfors-polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.
Här är några bilder på en av många relationsaggressiva mammor. Just den här mamman hade kört på barnens pappa, hennes ex-man, med bilen och påbörjade sedan en konflikt med polisen som hon även försökte bita. Det krävdes flera poliser för att gripa hennes.
Här är en länk till filmen.
Varför blev Rentolas artikel missvisande? Därför att hon inte kunde tänka rationellt utan lät sig dras med i konformismen kring den faktoida föreställningen om våld i nära relationer.
Lästips:
Österberg (2004). Kan ungdomars emotionella relationer till sina föräldrar förklara samband som finns mellan föräldrars skilsmässa och intern och extern samt skolmässig anpassning hos ungdomar?
Österberg (2022 a). Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar (Obs! 66 sidor uppdelade på flera kapitel; >180 referenser).
Österberg (2022 b). Is law or science the better option to decide truth from false, and cause and effect? The case of a famous legal battle
Österberg (2022 c). Domstolsprocessen mellan Amber Heard och Johnny Depp - vem är förövare av relationsaggressivitet?
Österberg, (2022 d). Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö (HBL). En kommentar.
Österberg (2022 e). Juryn ansåg att Amber Heard påståenden var falska. Hennes mentala ohälsa och historia som förövare av våld i nära relationer talade emot henne
Österberg (2022 f). Diskrimineringsombudsmannen (Kristina Stenman) vägrar fortfarande anpassa verksamheten till forskningsläget om våld i nära relationer
Österberg (2022 g). Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå. Samtidigt ignorerar politiker kvinnors våld.
Österberg (2022 h). Varför tycker folk att kvinnors våld i nära relationer är roligt?
Österberg (2023 a). Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med aktuella händelser.
Österberg (2023 b). Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=73), ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Hufvudstadsbladets Annika Rentola skriver en krönika om våld i nära relationer. Krönikan har bytt namn, från Krönika: “Är det någon som slår dig?“ till Mitt svar var löjligt klyschigt – ”Jag gick in i en dörr”.
Länk till källan.
Dramaturgin följer HBls klassiska stil. Nu börjar krönikan enligt följande:
“Gick du in i en dörr eller gick du kanske in i en knytnäve? Varannan vuxen finländare som har levt i en parrelation uppger sig ha utsatts för våld av sin partner åtminstone en gång: fysiskt, sexuellt eller psykiskt”.Från tidigare finns följande citat ur Rentolas krönika:
“Misshandelssiffrorna är en annan sak. Enligt statistiken har 44 procent av finländarna i åldern 16–74 råkat ut för våld i sin parrelation minst en gång; 8 procent av kvinnorna och 5 procent av männen säger att de har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i sin nuvarande parrelation. En del av dem kommer till sjukhusakuten, andra väljer att slicka såren på egen hand”.
“Under de senaste fem åren har 33 400 kvinnor i Finland fått allvarliga skador efter att ha åkt på stryk hemma och 80 000 har dragits med psykiska symtom efter våldshandlingar. Bara varannan av dessa kvinnor har berättat om det som skedde för någon och sökt hjälp. Av dem som vågade tala med någon var det bara en del som gjorde en anmälan till polisen”.Stämmer verkligen uppgifterna? När man granskar Rentolas text upptäcker man motsägelsefulla saker. Först kommer en redovisning om kvinnors utsatthet. Det är siffror och därför tar man lätt till sig desamma. Men sedan följer en intressant fras:
“Bara varannan av dessa kvinnor har berättat om det som skedde för någon och sökt hjälp”.Påståenden måste vara taget ur luften efter man inte kan mäta mörkertal. Och varför är det så mycket fokus på kvinnors utsatthet?
Vår art är känslig för negativ information (Baumeister et al. 2001). Det hänger samman med vår historia - ett liv på savannen fyllt av faror. För de flesta räcker det med lite negativ information för att vår reptil- och däggdjurshjärna ska ta över. Vi drar också som regel slutsatser baserad på tillgänglig information (Tversky och Kahneman, 1973) som kanske leder till intuitiva slutsatser (Kahneman och Tversky, 1977).
Som grädde på moset, eller kanske lök på laxen, tenderar vi att tro mer på information som härstammar från myndigheter eller välkända nyhetsmedia (Milgram, 1963).
Notera att:
- information från media som regel är ett hastigt hopplock där det finns lite tid för faktagranskning.
- rapportörerna som regel saknar expertkunskap.
- det finns över 200 såna här mentala fallgropar. Jag brukar summera dem med Dysrationalia: oförmågan att tänka rationellt trots att man har tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
För att stänga ner vår reptilhjärna och tränga undan negativity bias kan vi tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3). Modellen är baserad på tre teorier:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010). Varför publicerar HBL en artikel med det här innehållet?
- Numeracy är förmågan att tänka i enkla siffertermer och är själva grunden för rationellt tänkande (Brooks och Pui, 2010).
- Disjunktivt resonerande innebär att det ta hänsyn till många olika referenser (Stanovich, 2015).
Förmodligen har Rentola utgått från anmälningsbenägenhet. Kvinnor står för ungefär 90 % av anmälningar och mannen för 10 %.
Men anmälningsbenägenhet beskriver inte förekomst av våld i nära relationer. För att göra en lång historia kort så visar forskning om våld i nära relationer:
-
Att fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står för minst hälften av förekomst och skador. Utbredning: ~ 10 %.
- Att dödligt våld drabbar barn, man och kvinnor lika osannolikt (0,000005) (Liem och Koenraadt, 2008).
-
Att psykiskt våld är typiskt kvinnligt. Utbredning, ca 30 %. Exempel är vårdnadstvister där kvinnor med känslomässiga problem, vill ta kontroll över barnen. De barnen blir därmed offer för våld i nära relationer.
- Att den typiska åldern för utövande av våld i nära relationer är 20-30 år.
Ergo. Den typiska förövaren av våld i nära relationer är en ung kvinna.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
En effekt av våld i nära relationer, som psykiskt våld, som är typiskt kvinnligt, är att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatiala perception, numeracy samt instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande) hämmas och att risken att antisocialt beteende framträder ökar; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Calkins och Keane, 2009; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Moffitt et al. 2001; Olsson, 2022; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al.2009, 2014; Österberg, 2004).
I april 2022 meddelande Helsingfors-polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.
Här är några bilder på en av många relationsaggressiva mammor. Just den här mamman hade kört på barnens pappa, hennes ex-man, med bilen och påbörjade sedan en konflikt med polisen som hon även försökte bita. Det krävdes flera poliser för att gripa hennes.
Här är en länk till filmen.
Varför blev Rentolas artikel missvisande? Därför att hon inte kunde tänka rationellt utan lät sig dras med i konformismen kring den faktoida föreställningen om våld i nära relationer.
Lästips:
Österberg (2004). Kan ungdomars emotionella relationer till sina föräldrar förklara samband som finns mellan föräldrars skilsmässa och intern och extern samt skolmässig anpassning hos ungdomar?
Österberg (2022 a). Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar (Obs! 66 sidor uppdelade på flera kapitel; >180 referenser).
Österberg (2022 b). Is law or science the better option to decide truth from false, and cause and effect? The case of a famous legal battle
Österberg (2022 c). Domstolsprocessen mellan Amber Heard och Johnny Depp - vem är förövare av relationsaggressivitet?
Österberg, (2022 d). Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö (HBL). En kommentar.
Österberg (2022 e). Juryn ansåg att Amber Heard påståenden var falska. Hennes mentala ohälsa och historia som förövare av våld i nära relationer talade emot henne
Österberg (2022 f). Diskrimineringsombudsmannen (Kristina Stenman) vägrar fortfarande anpassa verksamheten till forskningsläget om våld i nära relationer
Österberg (2022 g). Polisen utreder grovt våld: Femåring misshandlad av sin mamma i Borgå. Samtidigt ignorerar politiker kvinnors våld.
Österberg (2022 h). Varför tycker folk att kvinnors våld i nära relationer är roligt?
Österberg (2023 a). Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med aktuella händelser.
Österberg (2023 b). Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=73), ibland efter att socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment