Hovrätten dömer kvinna för mord på ex-man i Eckerö (HBL). En kommentar.

Domstolspersonal har gjort något mycket ovanligt, dömt två kvinnor för dödligt våld i nära relationer. En kvinna döms till livstids fängelse för mordet på sin ex-man i Eckerö annandag jul 2020. Personalen vid Åbo hovrätt fastställde tingsrättspersonalens dom. Kvinnans väninna har dömts till elva års fängelse för gärningen. De kastade bränsle över mannen som sov i sitt hem. Forskning visar att den typsika förövaren av Våld i nära relationer är en kvinnan. På våren 2022 meddelade Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är deras största problem.I Svartströms rapportering får vi således beskrivet det typiska kvinnliga finska våldet. Samtidigt marknadsför Finska Diskrimineringsombudsmannen faktoiden Mäns våld mot kvinnors. Trots flera mail vägrar DO Kristina Stenman svara.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Domstolspersonal har gjort något mycket ovanligt, dömt två kvinnor för våld i nära relationer. Dödligt våld i nära relationer.

En kvinna döms till livstids fängelse för mordet på sin ex-man i Eckerö annandag jul 2020. Åbo hovrätt fastställde på tisdagen tingsrättens dom. Kvinnans väninna har dömts till elva års fängelse för gärningen. De kastade bränsle över mannen som sov i sitt hem (Anna Svartström; HBL).

Att domstolspersonalens beteendet är ovanligt grundar sig på den könsbias som innebär att myndighetspersonal utgår från en feministisk faktoid där kvinnors våld i nära relationer ignoreras.

På finska myndigheten Diskrimineringsombudsmannen hemsida står följande att läsa:

Diskrimineringsombudsmannens diskriminerande information om Våld i nära relationer.

När man klickar på länken står följande att läsa:

Våld mot kvinnor nämns sju (7) gånger i en text som innehåller 130 ord. Våld mot män nämns inte alls. Det är verkligen diskriminerande.

Hur ser forskning om våld i nära relationer ut?

Våld i nära relationer delas i olika kategorier. Tre av dem är fysiskt, psykiskt och dödligt våld.

Fysiskt våld i nära relationer. Är i stort sett jämnt fördelat mellan könen med en liten övervikt för kvinnor; kvinnor står således för minst hälften av förekomst och skador.

Dödligt våld i nära relationer. Barn, män och kvinnor drabbas lika osannolikt (0,000005). Notera att dödligt våld har en annan förklaringsmodell än de ovan nämnda.

Psykiskt våld i nära, relationer. Typiskt kvinnligt. den tydligaste indikationen är stonewalling - att man vägrar kommunicera och samarbeta.

Noterbart är att relationsvåld är som vanligast mellan 20 - 30 års ålder.

Här är en rad referenser att läsa om man vill öka sin förståelse om våld in nära relationer: Archer, 2000, 2004, Bergkvist, 2002; .Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Thornton et al. (2012)

Lyssna på Dr.Bates (34 minuter): Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence.

När nu Diskrimineringsombudsmannens diskriminerande information ersatts med verkligheten, d.v.s. vad forskning säger, då kan vi läsa vidare i Anna Svartström rapportering. Först och främst, trots att detta är en obehaglig händelse som lett till ond bråd död för den stackars mannen och pappan och traumatiserat anhöriga (speciellt barnen), så är dödligt våld extremt ovanligt. En annan sak är att media sällan, för att inte säga aldrig, rapporterar om kvinnliga förövare av våld i nära relationer. De glöms som regel bort. Det är viktigt att förstå att kvinnor, oftare än män, är förövare av våld i nära relationer.

I april 2022, meddelande också Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är deras största problem. Det vi får lära känna i Svartströms rapportering är således det typiska kvinnliga finska relationsaggressiviteten.

Enligt Svartström skedde följande:

Sen kväll annandag jul beger sig två kvinnor till en villa i Eckerö på Åland. I förväg har de gömt hinkar med bensin under granris i skogen som de plockar fram.

De kastar in stenar genom fönstret till huset där den ena kvinnans ex-man sover. När han ställer sig vid fönstret kastar de den brännbara vätskan över honom och han antänds.

Han lyckas ta sig ut och släcka sig i ett dike. En granne, som han söker hjälp hos, slår larm och mannen förs till sjukhus. Hans brännskador är så allvarliga att han avlider två dygn senare.

Svartström rapporterar att domstolspersonalen gett väninnan en eftergift. Motivet ska vara följande:

Väninnans lindrigare dom motiverade tingsrätten med att hon "främjat utredningen av brottet på ett betydande sätt, trots att detta skett i ett ganska sent skede".

Väninnan har erkänt sin delaktighet och godtog tingsrättsdomen, men den andra kvinnan överklagade till hovrätten. Hon hävdar att hon befann sig i sitt hem vid gärningstidpunkten, tillsammans med sina barn.

De två kvinnorna ska solidariskt betala 20 000 euro för lidandet till mannens och kvinnans gemensamma barn, det handlar om ett barn. Dessutom ska de betala 15 000 euro till mannens vuxna son.

Enligt hovrätten har kvinnan haft motiv att utföra dådet på grund av en utdragen vårdnadstvist med den dödade mannen om deras gemensamma barn "och det uttalade hat hon känt mot honom".

Två barn har förlorat sin pappa genom kvinnors dödliga våld i nära relationer. En förklaring är att myndighetspersonal, som på Diskrimineringsombudsmannen, ignorerar fakta om Våld i nära relationer.

Istället marknadsför personalen på Diskrimineringsmyndigheten och andra myndigheter den feministiska faktoid där kvinnors våld i nära relationer, som ju utgör minst hälften av förekomst och skador, göms undan. Kvinnorna på Åland var sannolikt kända hos socialtjänsten. Personalen där hade med största sannolikhet kännedom om att de hade mentala problem. Men eftersom socialtjänstpersonal som regel konformerats kring den feministiska faktoiden avstod de från att ingripa.

Läs: Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar

4 månader innan barnen förlorade sin pappa genom kvinnors dödliga våld i nära relationer tillsattes Kristina Stenman att leda Diskrimineringsombudsmannen. 17 februari i år skrev jag till Stenman och bad om att hen skulle ersätta den faktoida informationen om våld nära relationen på hemsidan med forskningsbaserade fakta. Stenman inte bara vägrade göra det. Hon vägrade även att svara, dvs. stonewalling- att man vägrar kommunicera och samarbeta.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).