Monday, October 23, 2023

Har man funnit Korsfarares svärd? Ytterligare ett argument för att tro på muntligt traderade historier

En markägare i Salo har gjort ett märkligt fynd - en grav med flera personer och värdesaker. Fyndet dateras preliminärt till tiden mellan vikingatidens slut (1050) och Erik den Heliges korståg (1150). Hur ska man tolka den här typen av fynd? En framställning beror hur man ramar in framställningen. Till det kommer ett fenomen som kallas perception kontra fakta. Det innebär att vi tolkar information utifrån den situation vi befinner oss i. Förra sommaren hittade ett svärd Janakkala, söder om Tavastehus. Svärdet daterades ungefär till samma tid som de aktuella gravarna. Det finns ytterligare en aspekt att fundera över: begreppet korståg. När vi tänker på korståg tänker sannolikt de flesta på de korståg man sett i filmen om desamma. Men Detta var en tid när man i Svitjod samlades i Mora stenar, 15 kilometer söder om dåtidens Uppsala, det som idag kallas gamla Uppsala. Ett korståg kunde sannolikt vara en handelsresa med ett par skepp, och det är inte ens säkert att kungen, i det här fallet Erik Jedvardsson (1125-1160) ens var med. Man kan ändå dra slutsatsen att det förekom resor från Sverige till Finland och att de som reste hade det lite bättre ställt. Det manifesteras av svärden, som sannolikt var dyra liksom smyckena i den aktuella graven. 10 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

En markägare i Salo har gjort ett märkligt fynd - en grav med flera personer och värdesaker. Fyndet dateras preliminärt till tiden mellan vikingatidens slut (1050) och Erik den Heliges korståg (1150). Fyndets karaktär, de många värdeföremålen, indikerar att personerna i graven kan varit del av korståg från Svitjod (senare Svealand), med [gamla] Uppsala som huvudstad, till det som skulle komma att bli Östra delen av det svenska kungariket.


Länk till källan.

Arkeologer från Åbo universitet skrev följande pressmeddelande.



Flera foton är länkade i pressrealeasen.

Länk till källan.

Hur ska man tolka den här typen av fynd?

Tversky och Kahneman (1981) visar att tolkningen av en framställning beror hur man ramar in framställningen. Till det kommer ett fenomen som kallas perception kontra fakta. Det innebär att vi tolkar informationen utifrån den situation vi befinner oss i. Det inkluderar episodiskt minne som inte är reproduktivt utan konstruktivt (Schacter och Addis, 2007). Det betyder att minnet av en händelse inte nödvändigtvis återspeglar den händelsen. Observationerna måste valideras genom andra infallsvinklar.

Icke-validerade observationer som traderats i flera led (uppteckningar) kan således bli missvisande i betydande grad.

En del historiker väljer att betrakta Kung Eriks korståg som en obekräftad myt. Skälet är att det saknas uppteckningar som beskriver kung Eriks korståg. Men som det gamla ordstävet säger: “segrarna skriver historien”.

En sådan myt som kan ifrågasättas är Kalevala som skrev med versmåttet finsk runometer som går att spåra till 1600-talet (Lönnrot, 1835).
“Kalevalas händelseförlopp och gestalter är en skapelse av Lönnrot”.
Elias Lönnrots (1802-1884) inspiration torde varit präglad av Fennomanin (1810), d.v.s. den ryskinspirerade rörelse som ville tränga under det då dominerande språket - svenska. Efter mer än 700 år som Östra delen av det svenska kungariket var Finland förstås utpräglat svenskspråkigt.

Till stöd för detta kan nämnas att redan på 1200-talet beslutades att domkyrkorna i Uppsala (huvudstad i Svitjod) och Åbo (residensstad i Östra rikshalvan) skulle resas. Att det i stort sett skedde parallellt vittnar om synen på de båda rikshalvorna. Åbo var dessutom svenskspråkigt.

Tsarryssland, Sveriges ärkefiende, ville minimera risken för en återföreningen. I sann biblisk anda föreslogs implementering av ett språk aldrig tidigare haft spridning i Finland - uralisk-finska. Lönnrot, som var blott 8 år gammal när Fennomanrörelsen uppstod, påverkades förstås av denna omdaning. Det påverkade hans objektivitet när han sammanställde Kalevala. På svenska för övrigt.

Det implicerar att en uppteckning inte nödvändigtvis beskriver det faktiska händelseförloppet. Men det finns även fall där händelsen upptecknats där man tvivlat på att händelsen ägt rum.

Ta slaget vid Troja som fanns beskrivet i Iliaden och Odyssén, men som på grund av avsaknad av arkeologiska fynd som kunde verifiera händelsen betraktades som en myt. Detta ändrades 1870 med Heinrich Schliemanns (1820 - 1890) arkeologiska fynd. Schliemann upptäckte även Mykene och blev därmed den Mykenska arkeologins fader.

Slutsats. Beakta vandringssägnerna som teman eller hypoteser som kan testas/valideras.

Nedan följer exempel som visar att de flodmyter som traderats under årtusenden, t ex. i Gilgamesh-eposet/Bibeln, verkar har traderats än längre tid.

Paleo-antropologisk forskning förlitar sig inte alls på uppteckningar. Istället gräver man på platser där man tror att våra förfäder levt med förhoppningen om att hitta rester av deras boplatser och dem själva. DNA-analyser har kommit att spela en avgörande roll (Se David Reichs presentationer för en orientering: 1, 2, 3, 4, 5).

Kronostratigrafisk forskning har samma utgångspunkt, man spårar Jordens historia genom analyser av materialet som återfinns i jordlagren.

Med dessa premisser känner vi till delar av vår arts liksom Jordens klimatologiska historia (Cohen et al. 2023). Och de hänger ihop (Österberg, 2022).

Kort repetition. Jorden är ca 4,6 miljarder år gammal. Synligt liv uppstod för ca 538 miljoner år före nutid (måfn). Däggdjurens tid startade för 66 miljoner är sedan. 9-8,5 måfn. inträffade två supervulkanutbrott i dagens Wyoming (Knott et al. 2020). På det följde starten av vår så kallade linje. En teori gör gällande att det skedde i Tugen Hills mellan Viktoria och Turkanasjön för 7-6 måfn. (Pickford och Senut, 2001; Pickford, 2006).

“Strax efter” Zanclean-floden (5,33 måfn), som också markerar övergången mellan Miocen (23,33-5,33 måfn) och Pliocen (5,33-2,58 måfn) började våra förfäder lägga benmärg på tallriken vilket påverkade deras neuro-anatomi - deras hjärnor började expandera, från nackloben och framåt (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Vårt genus Homo - dateras 2,8 Måfn (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare et al. 2015). Med en större hjärna fanns det plats för nya mentala förmågor: exekutiva funktioner, social kognition och början på det vi kallar språk (Aiello och Dunbar, 1993; Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018; Everett, 2017).

Därefter följde ytterligare en betydande klimatförändring, från Pliocen (5,33 - 2,58 Må) till Pleistocene (2,58 Må - 11 600 år före nutid).

Det var under Pleistocen som Homo Ergaster (1,9 - 1,4 Må) genomfördes den sannolikt första migrationen ut ur Afrika till Eurasia och senare östra Asien ca 1,75 Måfn. Viktigt att notera:
  • De hade den fysiska förmågan att genomföra långa resor.
  • De hade tillräckligt hög intelligens för att hantera olika typer av situationer
  • De hade en utvecklad teknologi.
  • Deras diet var animaliskt baserad
Spekulationer förekommer om det förekommit tidigare migrationer (Blaxland, 2020).

Pleistocene beskrivs ofta som en istid men är en epok med ca 20 isbildningar och fluktuerande temperaturer och havsnivåer. Det var under dessa mycket varierande klimatförhållanden som vår specifika art - Homo Sapiens - uppstod för 320 000 år sedan (Hublin et al. 2017). Ett utmärkande drag är deras hjärnas storlek - 56 % större jämfört med Homo Habilis (Blaxland, 2018). Det betyder att deras utmärkande drag - exekutiva funktioner, social kognition och språk - hade blivit mer framträdande. Det inkluderar prospektion - att kunna laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
  • De hade fortfarande den fysiska förmågan att genomföra långa resor.
  • Deras större hjärnor gav utrymme för mer raffinerade former av social kognitiv, språk och exekutiva funktioner, inklusive prospektivt tänkande
  • Deras teknologi var än mer utvecklad.
  • Deras diet var fortfarande animaliskt baserad
Det förklarar sannolikt varför fler migrationer följde: 270 000, 215 000, 130 000 - 115 000 år före nutid.

ca 70 000 år för nutid inträffade en så kallad flaskhals-incident som en funktion av två supervulkanutbrott i Indonesien. Vår art decimerades till några tusen och deras psyken fick en ny funktion - konstruktivt tänkande (Ambrose, 1998, 2010). Detta utgör också tiden för ytterligare en migration ut ur Afrika.

Toppen på isbildningen, liksom de låga havsnivåerna, dateras 22 000 - 14 000 år före nutid, paradoxalt under den tidsperiod som kallas Epipaleolitikum, då var vädret i Anatolien blev så pass mycket varmare och mer stabilt att de kunde började bosätta sig (Hodder, 2018). Samtidigt täcktes Fennoskandia av ett tjockt istäcke (University of Arizona).

Under Epipaleolitikum hände intressanta saker, t ex. flera så kallade smältpulser, den första dateras 14 100 +/- 600 år före nutid.


Länk till källan.

Effekten av smältpuls 1 A blev att havsnivån i Fennoskandia steg ca 4,6 meter (Lin et al. 2021). På det följde smältpuls 1 b.

En viktig aspekt i detta sammanhang är större sötvattensreservoarer. På det istäckte som täckte Fennoskandia fanns den Baltiska issjön (BIS) vars yta omfattade 349 000 kvadratkilometrar, d.v.s. lika stor som dagens Finlands landyta.

12 800 inträffade Yngre dryas som kastade Jorden tillbaka till ett kallare klimat. Istäcket över Fennoskandia expanderade åter.

I samband med nästa stora klimatförändring, från Pleistocen/Epipaleolitikum/Yngre dryas till Holocen tömdes stora delar av den Baltiska issjön (Munthe, 1902; Jacobsson et al. 2007; Stroeven et al. 2015; Stroeven et al. 2016).

Implikationen av detta blir dels att södra Fennoskandia, på båda sidor om Östersjön länge låg under vatten, dels skärmade av migrationsströmmar från söder och norr.

I Europa fanns jägar-och-samlarsamhällen. ca 8000 år före nutid skedde en migration från Anatolien (dagens sydöstra Turkiet) norrut till Europa. 4500 år före nutid skedde en betydande migration från den Pontiska steppen. De flesta Européer kan beskrivas som en mix av dessa migrationer (Lamnidis et al. 2018).

Från norr och nordost kom migranter från Ural-bergen.
“The Finno-Ugric branch of the Uralic language family, to which both Saami and Finnish languages belong, has diverged from other Uralic languages no earlier than 4000–5000 years ago, when Finland was already inhabited by speakers of a language today unknown. Linguistic evidence shows that Saami languages were spoken in Finland prior to the arrival of the early Finnish language and have dominated the whole of the Finnish region before 1000 CE” (Lamnidis et al. ibid.).
Det är således samer som utgjorde Finlands urbefolkning. Till detta kommer vandringssägner om migrationer från väst.

Med väst menas inte Sverige i den mening vi tänker på idag. Inte heller Finland såg ut som det gör idag.

I Skandinavien växte en handelstradition fram; på 600-talet reste befolkningen i syd-västra Skandinavien (dagens Norge) till England. Det påverkade det engelska språket. Fortfarande finns det över tvåhundra ord i engelska som urspringer från forn-norskan.

Sverige bestod på den här tiden av Målardalsregionen och kallades Svitjod. Huvudstaden var Uppsala där man dyrkade nordisk mytologi. Precis som befolkningen på den syd-västra och den västra sidan företogs handelsresor, men österut (och sannolikt från norra kvarken). Det ledde så småningom till vikingatiden (~750- ~1050).

Under vikingatiden stod havsnivåerna ca 5 meter högre jämfört med idag. Med vikingarnas klinkbyggda grundgående skepp seglade man från Uppsala (gamla Uppsala) österut och ut genom det som idag är Norrtäljeviken.

År 862 reste enligt Nestorskrönikan (~1113; Laurentian codex och Hypatian codex) Rurik (~830- ~879) tillsammans med sina två bröder Sineus (Signjot i Norröna källor) och Truvor (Torvard) från Roslagen för att ta makten över Kievriket. De kallas i krönikan för ruser, som etymologiskt har kopplats till Roslagen (Roden) i Sverige och det finska namnet för Sverige, Ruotsi. Andra namn på dessa var svear eller varjager.


Länk till källan.

Resan gick genom finska viken, via Ladoga och sedan söderut via floden Volchov tills de nådde sjön Ilmen för vidare färd söderut på ytterligare floder innan de nådde Kiev.

Parallellt med Ruriks management-uppdrag i öster skedde början på det som skulle bli Sveriges kristnande. De första initiativen togs av ärkebiskop av Hamburg-Bremen, Ansgar (801-865).

I det perspektivet ter det sig naturligt att anta att de även genomförde betydligt enklare handelsresor över södra kvarken, till Åland och södra Finland. Det är även högst sannolikt att de även genomförde handelsresor över den norra kvarken - mellan dagens Umeå och Vasa.

Det är värt att notera att just dessa rutter över kvarkarna fortfarande används.

Förra sommaren hittades ett svärd i Janakkala söder om Tavastehus. Svärdet daterades ungefär till samma tid som de aktuella gravarna (Torvalds, 2022).
Vikingatiden började cirka 780 e.Kr. och pågick till cirka 1050 e.Kr. Hyvönen bedömer att svärdet som hittades i Janakkala i början av oktober kan vara från åren 1000–1100.
Mellan Salo och Janakkala är det 117 km fågelvägen. I sammanhanget bör man betänka vattenståndet - fem meter högre jämfört med idag.


Det finns ytterligare en aspekt att fundera över: begreppet korståg. När vi tänker på korståg tänker sannolikt de flesta på de korståg man sett i filmer om desamma. Men detta var en tid när man i Svitjod samlades i Mora stenar, 15 kilometer söder om dåtidens Uppsala, det som idag kallas gamla Uppsala. Där emellan finns skog och åkrar. Det således fanns inget som påminde om de korståg som vi sett i filmens världs.

Ett korståg kunde sannolikt vara en av de handelsresor som kultiverats före och under vikingatiden. Man färdades i flotta i grundgående klinkbyggda skepp som även kunde ros liksom flyttade över landområden. Att en kung, i det här fallet Erik Jedvardsson (1125-1160) ens var med, är osäkert. Mer sannolikt är att biskop Henrik, på samma premisser som Ansgar ett par hundra år tidigare, sändes att kristna samerna i Östra riket. Notera att Lalli, som ska ha dräpt Henrik vid Kjulo träsk, sannolikt var same.

Erik halshöggs i Aros/nya Uppsala och enligt legenden ska en källa ha sprungit upp. Den är belägen mellan domkyrkan och Upplandsmuseet (se bilder nedan).



Man kan ändå dra slutsatsen att det genom handelstraditionen förekom många resor från Sverige till Finland och att de som reste hade det lite bättre ställt. Det manifesteras av svärden, som sannolikt var dyra, liksom smyckena i den aktuella graven. När resorna skulle förtäljas, kanske tankar om korståg kryddade upp berättelsen en smula.

Läs också:

November 30, 2015, Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän

May 12, 2019, Hur man bibehåller tvåspråkighet bland studenter på Helsingfors universitet (UH)

January 12, 2022, Svenska - språket runt Östersjön och Bottenviken eller Lingua franca för handel och akademisk utbyte mellan länderna

July 2, 2022, Varför har Finland två språk och två kulturer? (vilket av de två officiella finländska språken ger bäst utvecklingsmöjligheter för unga människor?)

April 12, 2023, Är kung Eriks och biskops Henriks korståg en allegori av en verklig händelse? Reflektion över Finlands historia

September 27, 2023, , Krönika: Snälla svenskar, tala inte engelska med mig! Pettersson är sannolikt ute och cyklar.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment