Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Kalle Silvferberg, chefredaktör för Hufvudstadsbladet, har låtit personalen, i det här fallet Jenny Bäck, beskriva ett fall som berör Våld i nära relationer.
Länk till källan.
Men Silfverbergs/Bäcks rapportering utgår inte från den vetenskapliga beskrivningen om våld i nära relationer. Istället verkar de utgått från den faktoida feministiska idé om våld i nära relationer som traderats åtminstone sedan 1990-talet och som bygger på misandri - hat eller starka aversioner mot män.
Det är också känt att personal inom media sedan 1990-talet dramatiserar sin rapportering enligt principen If it bleeds it leads (Pinker, 2018; Leetaru, 2019).
Förklaringen till mediapersonals agerande är att vår art lättare tar till oss negativ information jämfört med positiv dito (Baumeister, 2001) och att vi som regel tror att information som upprepas ofta är sann (Tversky och Kahneman, 1973).
Hur ser det ut på riktigt?
På 1970-talet utvecklade sociologen Murray Straus Conflict Tactic Scale (Murray, 1979) för att mäta våld i nära relationer. Slutsatsen från mätningar var att det inte gick att förkasta noll-hypotesen. På vanlig svenska betyder det att kvinnor visade sig stå för hälften av det fysiska våldet i nära relationer. Conflict Tactic Scale uppdaterades till version två (Murray et al. 1996).
Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren. Tillsammans med läkare med specialisering på gynekologi, Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand från intresseorganisationen ROKS, skapades en egen, oprövad, enkät. Ergo. De valde medvetet att INTE använda etablerade och validerade instrument. Man valde också att exkludera män. Resultatet blev pilotstudien Slagen dam som publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Dock fortsätter svenska och finska myndigheter att marknadsföra Lundgren & Co faktoida påståenden om Våld i nära relationer.
Det finns förstås modernare forskning om våld i nära relationer baserad på CTS eller liknande, som visar distributionen över olika kategorier:
- Fysiskt våld i nära relationer - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld i nära relationer - drabbar lika osannolikt (0,0000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld i nära relationer (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ergo. Berättelsen som Silfverberg låtit Bäck koka ihop är osannolik. Det som är mer sannolikt är att det handlar om en kvinna med Borderline Personality Disorder (Zalewski et al. 2014; Tillägg: Ruffalo (2024).) som en funktion av Complex childhood trauma och som nu börjat bråka om gemensamma barn (Österberg, 2023). Det manifesteras som regel genom relationsaggressivitet som ärvs på mödernet.
Finska kvinnors relationsaggressivitet ett stort problem (Helsingforspolisen, våren 2022).
Om det handlar om en kvinnas vårdnadstvist är det värt att notera att grunden för barns emotionella och sociala samt kognitiva utveckling läggs under de första levnadsåren. Då är det oftast kvinnan som abonnerar på rollen att vara primärförälder. Om kvinnan har en styra-och-ställa eller låt-gå-stil, då hämmar det barnens emotionella och sociala anpassning (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). Paradoxalt brukar domstolspersonal premiera BPS-kvinnors krav på ensam makt och kontroll.
Barn som från 3 månaders ålder har en tät och nära kontakt med sin pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som tvingas till isolering med sin mamma (Macrae,2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; ; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Ergo. Det Silfverberg/Bäck ramar in som ett offer är mer sannolikt själva förövaren. Deras agerande kan förklaras av övertro på sin egen förmåga (Shariatmadari, 2015) eller Dysrationalia - oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 2009).
Läs också: LEDARE: Låt mamma amma på arbetstid och förmå pappa att stanna hemma. Stämmer uppgifterna?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment