Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Torsdagen 9 maj arrangerade Helsingfors universitets avdelning Svenska ärenden en workshop: Pedagogik och språklig diversitet – Där språken möts. Huvudtalare var Dr. Ann-Christin Torpstén. Hennes forskning rör flerspråkig pedagogik på temat 'transspråkande'.
Under workshopen fick deltagarna höra olika talare berätta om erfarenheter av och forskning kring undervisning av flerspråkiga studentgrupper och hur man kan utveckla den.
Workshopen omfattade även andra teman: Pedagogik och språklig diversitet inom TVEX – vad säger studenterna? respektive Hur kan man utveckla den pedagogiska praxisen när det gäller undervisningen av flerspråkiga studentgrupper?
Bakgrunden till initiativet är att Helsingfors universitet, liksom Finland, är tvåspråkigt:
- handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön (som man delar med Sverige från den svenska tiden ~800 – 1809 AD) och som har kopplingar till germanska och latinska språk som engelska, franska, italienska och tyska.
- det som populärt kallas finska men som är ett uraliskt språk som infördes 1863 av tsar Alexander II (1818 – 1881) men som saknar kopplingar till germanska och latinska språk.
Detsamma gäller t ex arabiskan. Det betyder att svenskspråkiga lättare lär sig t ex. engelska, och vice versa, jämfört med dem som mest talar arabiska eller uraliska språk.
I en finländsk kontext betyder det att studenter ska erbjudas undervisning på Finlands två nationella språk. På det kommer akademins lingua franca – Engelska.
Dr. Torpstén, är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Sverige. Hennes forskning rör flerspråkig pedagogik på temat 'transspråkande' – att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2018).
Jag rekryterades till Finland och Helsingfors universitet därför att min expertis inte finns i landet. Mitt ämne är främst psykoplogi: emotions (Österberg, 2001) –, social (Österberg, 2004)– samt arbets och organisationspsykologi (Österberg, 2012) men även lärande inom organisationer, företagsekonomi (Österberg, 2002).
En forskare ska förstås forska, men i uppdraget ingår att föreläsa samt genomföra den tredje uppgiften – att kommunicera forskningen till allmänheten. Det sker antingen genom föreläsningar eller populärvetenskapliga publikationer som denna. Vi deltar dessutom ofta vid olika seminarier och workshops.
I mitt uppdrag ingår således att vara lektor och då genomföra föreläsningarna på Språket runt Bottniska viken och Östersjön, dvs. Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk.
På avancerade (internationella) kurser talar jag akademins lingua franca – engelska. Det har betydelse för den här rapporteringen.
I lektorsrollen är jag förvisso pedagog, men det finns en tydlig skiljelinjer mellan pedagogik och psykologi om hur man ser på inlärning. Medan pedagoger vill medvetandegöra – lyfta detaljerna om lärandeprocesser – till deklarativ nivå (arbetsminnet) betraktar psykologer som regel lärande främst som ett implicit fenomen som manifesteras genom beteendeförändring (t ex Seger 1994).
Ur ett psykologiskt perspektiv är inlärning en process att anskaffa ny, eller modifiera, kunskap. Inlärning är ett hypotetiskt konstrukt som inte kan observeras direkt, men slutledas från observerbart beteende (Gross, 2010).
“Närhelst hjärnan varit aktiv och aktiviteten gett någon form av bestående spår som längre fram kan påverka neuronala processer – då har vi ett fall av inlärning och minne” (Eriksson 2001, s. 125).Implicit lärande innebär att vi lär oss språkets semantik och pragmatik genom att språkljuden kommer till oss via auditiv perception. Tolkningen av språkljudet påverkas av visuell perception av motpartens icke-verbala uttryck, t ex. ansiktsaffekter och kroppsrörelse. Dessa ackumuleras till mönster av aktiveringar i hjärnans neuronala nätverk.
Även om inlärning sker på samma premisser genom hela livet, erfar de flesta att det är är svårt att i vuxen ålder tillskansa sig nya språk lika fort som när man är ett barn. Det kan förklaras av att hjärnan dels 'rensat ut' inaktiva nervceller genom något som kallas apoptosis, dels att vuxnas psyken har kristalliserats kring ett eller flera etablerade språk liksom erfarenhet av interpersonellt samspel med verbal och icke-verbal kommunikation.
Det implicerar att studenter, jämfört med barn, behöver mer upplevelse av språk de inte behärskar fullt ut för att kunna använda det i framtida mellanmänskliga utbyten. Ytterligare en komplikation kan vara om språk tillhör familjer som inte har några kopplingar sins emellan.
Syftet med språk är att överföra information från ett psyke till ett annat (Pinker, 1994, 2010). Mänskligt språk har delvis sitt ursprung i kvinnors läten förknippade med grymtningar vid ätande liksom skrikljud efter kopulering (Wikipedia).
“My student Tony Massaro has been analyzing these data to try to tease out what factors make females more likely to produce these calls. Such calls aren’t particularly word-like, but they do play an important role in communication. Like many wordless sounds that people make – think laughter, screams and crying – listeners hearing the sounds can infer quite a bit about the caller’s situation (Wilson, 2018).Dessa läten har genom generativa processer och under lång tid utvecklats till ett språksystem som består av utveckling, förvärv, underhåll och användning av komplexa kommunikationssystem. Det började:
- efter att våra förfäder ändrat diet och adderat benmärg och kött (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Thompson et al. 2019), startade en expansion av deras hjärnor – från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Pontzer et al. 2016).
- efter att vårt genus – Homo – etablerats åtminstone för ca 2,8 miljoner sedan (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015) framträdde nya komplexa mentala fakulteter: social kognition, exekutiva funktioner och intentionell prospektion samt ett kulturellt språk (Aiello och Dunbar, 1993; Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Everett, 2017; Pontzer et al. 2016; Pringle, 2016; Trés and Brucki, 2014). För ca 200 000 år sedan hade vår art ett grammatiskt språk (Pagel, 2017, 2019).
“For a communication system to qualify as a language, it must use symbols, and these symbols must be organized into sequences using syntax, which is a set of rules that enables a user to generate an effectively infinite number of meaningful utterances using a finite number of symbols” (Coolidge & Wynn, 2018).Språk utvecklas tillsammans med exekutiva funktioner under de 4 – 5 första levnadsåren (Ardila, 2008; Adornetti, 2016; Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Gopnik, 2016; Gooch et al. 2016; Jurado och Rosselli, 2007; Moffitt et al. 2001 När barn föds har de inget talat språk utan kommunicerar sina intentioner och önskningar via språkljud kombinerat med icke-verbala uttryck.
Vid tio månaders ålder visar barn upp målorienterat beteende (Trafton, 2017), vilket indikerar betydande utveckling i:
- prefrontala kortex som är platsen för psykets exekutiva funktioner (Diamond, 2013).
- hippocampus som spelar en avgörande roll i konsolidering av perception och utbytesprocesser mellan deklarativa och icke-deklarativa minnesstrukturer.
Runt 1 års ålder startar också apoptosis – spontan celldöd – som pågår åtminstone upp till 14 års ålder (Coolidge & Wynn, 2018).
Barn (2 – 6 år) som tittar passivt på barnprogram på främmande språk kan efter ett par veckor recitera texten med korrekt uttal. Steget därifrån till att förstå enstaviga och sedan tvåstaviga ord lägger grunder för mer komplex meningsbyggnad. Tänk morfologi respektive generativ lingvistik.
När de börjat erövra ett språk är deras första impuls att vinna argumentationen (Mercier och Sperber, 2011).
Interaktionen mellan föräldrar och barn har också en avgörande betydelse för barnets språkutveckling. Hart och Risley (1995) visar till exempel att sättet att tala liksom hur mycket man talar i hemmet under ett barns tre första levnadsår påverkar barnets akademiska prestation vid 10 års ålder (och sannolikt därefter). Skillnaden kan vara upp till 30 000 000 ordperceptioner. Läs Tina Rosenberg (2013) The Power of talking to your baby för en populärvetenskaplig orientering.
Det mesta vi lär oss, inklusive språk, sker omedvetet utifrån icke-deklarativa principer för implicit lärande (Seger 1994) kombinerat med icke-verbala uttryck som ansiktsuttryck (Darwin, 1872; Gladwell, 2005).
Detsamma gäller talets framställning, vid presentation eller i interaktion med andra. Vi planerar inte vad vi säger – det sker spontant (det pågår hela tiden en komplex mental process i bakgrunden av vårt medvetande).
En jämförelse av exekutiva funktioner hos en– respektive tvåspråkiga sjuåringar visar att tvåspråkiga barn var betydligt bättre än enspråkiga barn beträffande förmågan att behålla fokus på en uppgift (selective attention) och att ignorera störningar utifrån men ingen ingen direkt effekt på akademisk prestation (Blom, Boerma, et al. 2017).
En annan studie där man undersökt 9– respektive 11 – åringar visar att tvåspråkiga barn har bättre metakognitiv förmåga jämfört med enspråkiga barn (Cummins, J. (1978).
Studien tittade på barn i tredje respektive 6:e klass för att undersöka eventuella skillnader beträffande semantik mellan en– och tvåspråkiga barn. Metodavsnittet utgör en detaljerad redovisning om deltagare, process, instrument och dataanalys, som inte ryms här. Tips till den kunskapstörstande: läs den!
Cummins slutsats lyder:
“De tvåspråkiga barnen på båda årskurserna visade en signifikant större medvetenhet om den godtyckliga naturen hos ord-referenta relationer och var också bättre på att utvärdera icke-empiriska motsägelsefulla påståenden”.
“The bilingual children at both grade levels showed a significantly greater awareness of the arbitrary nature of word-referent relationships and were also better able to evaluate nonempirical contradictory statements”.Meta-kognition inkluderar förmågan att genom resoneOch när de kulturen upphörderande skilja rätt från fel (Flemming och Lau, 2014).
Men, här är kruxet. Finska barn ligger efter svenska barn beträffande kognitiv utveckling.
Varför blev Finland tvåspråkigt?
En viktig premiss: Kultur bärs fram av språket (Cavalli-Sforza, 1997; Pagel, 2009; Reich, 2019).
~4500 år före nutid skedde en massiv migration från den Pontiska/Kaspiska steppen/Nedre Volga till Fennoscandien (Haak et al. 2015).
Så småningom uppstod ett sjöbaserat handelsnätverk i det som idag är den Svenska östersjökusten, Uppland och Östergötland: Svitjod.
Handelsnätverkets sociokultur präglades av entreprenöriellt tänkande – “kunskapsstrukturer” som människor använder för att göra bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).
Svitjod bestod av skeppslaget Roden som sträckte sig från Hamrångefjärden i Gästrikland till Kalmar, och folklanden Attundaland, Fjädrundraland (senare Fjärdhundraland) och Tiundaland.
I brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) den efterföljande bronsåldern hade 'Svearna' börjat handla med Mykene i Grekland. Och när den kulturen upphörde fortsatte de handla med Etruskerna i dagens Italien. När den kulturen upphörde fortsatte de handla med romarna. När Rom föll, fortsatte de handla med Frankerna (~400 800 AD). Romarna kallade dem Sveoner.
På 800 – talet:
Den processen inkluderar starten på kristnandet.
1240 förklarar sig Holmgård (Novgorod) självständiga från Svitjod.
Svitjod blir konungariket Sverige:
Centralt var dock inte landområdena utan haven däremellan – Bottniska viken och Östersjön som blivit handelsleder. Svearnas språk blev därför handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.
Alla språk talas med dialekter. Det markerar var man är hemma ifrån. Handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön är inget undantag. I Sverige talas således dialekten Sverige-svenska i flera olika varianter beroende på väderstreck, medan man i Finland talar en annan dialekt – Finlands-svenska med flera olika varianter på lika premisser.
I skogarna öster och norr om Satakunda bodde minoriteter av stammar som talade olika uraliska språk och som tillämpade naturreligioner, eller schamanism och tillbad björnen (e.g. Ridderstad, 2016; Sarmela, 2006).
1543 – 48 försökte [den svenskspråkiga] prästen Mikael Olofsson (~1510 – 1557) kristna dessa hedningar. För ändamålet (1) skapade han ett standardiserat uraliskt språk, (2) skrev en ABC – bok (3) samt översatte nya testamentet till uraliska. Olofsson bytte småningom namn till Agrikola (Mörne, 1918).
~1560, efter Erik XIV (1533 – 1577) kröning, startar renässansen på riktigt i det svenska kungariket. På det följer vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012).
1581 krönte sig den svenska kungarikets kung Johan III till storfurste av Finland. Därmed började namnet Finland användas och östra rikshalvan blev ett storfurstendöme inom det svenska kungariket.
1632 respektive 1640 kompletterades Greifswalds universitet (1456) och Uppsala universitet (1477 –) genom att drottning Kristinas (1626 – 1689) genom guvernör Per Brahe den yngre (1602 – 1680) från Roden lät grunda universitetet Academia Gustaviana i Dorpat (Tartu) respektive Kungliga akademin i Åbo (senare Helsingfors universitet).
Hon rekryterade även matematikern och filosofen Renée Descartes (1596 – 1650) till Stockholm/Uppsala. Området mellan Greifswald, Tartu, Uppsala och Åbo kom därmed att präglas av handel och akademisk förkovring.
Det svenska kungariket genomgick därmed en betydande förändring, från den renodlade handelstradition som etablerades i brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) bronsåldern, som utvecklades under vendel- och vikingatiden till att inkluderade akademiskt tänkande. Det påverkade sannolikt högre ordningens tänkande i riket. Dock mest i de kustnära områdena där majoritetsbefolkningen bodde och fortfarande bor och där Svearnas språk var och är handelsspråket.
Parallellt med utvecklingen bland majoritetsbefolkningen i det svenska riket, dvs. de som bodde nära runt Bottniska viken och Östersjön som vetter mot haven, existerade fennofilism – idén att Finlands rötter stod att finna österifrån bland de stammar som talade olika uraliska språk och som svenskspråkiga Olofsson/Agrikola försökt att kristna genom att skriva tre böcker.
En förespråkare för detta tankegods var Henrik Gabriel Porthan (1739 – 1804), professor i filosofi. Porthans utgångspunkt var myter och folksånger, dvs. etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande – raka motsatsen till upplysningstänkandet som Descartés representerade.
Det är inte omöjligt att Porthan influerats av Emanuel Swedenborg (1688 – 1772), En av det Svenska kungarikets stora vetenskapsmän som efter att han presenterat/disputerat sitt traktat, Opera philosophica et mineralia, som inkluderade kapitlet Principia Rerum Naturalium, började intressera sig för mysticism. 1758 publicerade Swedenborg Himmel och Helvete. Man får anta att Swedenborgs intressen skapade en så kallad zeitgest – tidsanda inom det svenska rikets akademiska väggar.
Om Porthan disputerade sin magisteravhandling runt 1759, då hade han 13 år på sig att träffa Swedenborg i akademiska sammanhang eller åtminstone brevväxla. Att så skedde är ett sannolikt scenario.
1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. 1809 blev östra rikshalvan/storfurstendömet en lydstat till Ryssland (på pappret fortfarande ett storfurstendöme). Det förstärkte Porthans fennofilism: etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande. 1810 grundades Fennomanrörelsen.
Finland fortsatte dock att i huvudsak vara Svenskspråkigt, vilket markerades av svenskfödde Johan L Runebergs (1804 – 1877) verk Fänriks Ståhls sägner (1848, del 1), vars första och sista vers blev Finlands nationalhymn. På svenska!
1863 införde tsar Alexander II (1818 - 1881) ett andra officiellt språk. Motivet var militärt; Sverige var under stormaktstiden världen största militärmakt och kontrollerade sedan Vendeltid handeln över Bottniska viken och Östersjön. Inspirationen kom från Bibeln och berättelsen om Babels torn.
Gud steg ner och såg att när mänskligheten var förenad med ett enda språk, då skulle ingenting de företog sig att göra vara omöjligt för dem (1 Moseboken, 11: 5-7).
Men han valde inte ryska utan ett av de uraliska språk som talade i på olika sätt på gränsen till Ryssland.
1917, i december, gick befolkningen i det forna svenska storfurstendömet i Novgorods fotspår och förklarade sig självständiga från Ryssland.
~1925 (+/-15 år) blev också en språklig brytpunkt när uralisk-finskan nådde break-even. Det sammanfaller med språkstriden. Vittnesmål talar om att barn som bara fått lära sig uralisk-finska attackerade barn som talade Finlands och Sveriges handelsspråk. Därefter hamnade Finland i stagnation.
Finland betraktas idag officiellt som tvåspråkigt; 47 % av Finlands befolkning talar språket runt Bottniska viken och Östersjön. 87 % talar det språk som Kreml ville att Finländarna skulle sätta främst. Ergo. Kreml vann det psykologiska kriget vilket försvagade områdena kring den Bottniska viken och Östersjön.
Det har lett till att det upplysningstänkande som uppstod från 1560 har trängts undan av etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande på den östra sidan av Bottniska viken (Pagel, 2019). Stagnationen har förbytts i recession.
Finländare som inte talar Finlands och Sveriges gemensamma språk mår sämre och lever kortare (Helsingfors stad, februari, 2023).
De finländare som tvingas emigrera till Sverige för att söka jobb men som inte talar Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk hamnar som regel i låglönejobb och utanförskap, dvs. på samma sätt som de migranter som anländer från Mellanöstern och som inte lär sig svenska.
Slutsats. Grunden för språkutveckling är sammanflätad med exekutiva funktioner och är intensiv under de första levnadsåren. Flerspråkighet är bra för meta-kognition och uppmärksamhetsfokus, men det påverkar inte kognitiv utveckling (skolprestation). Det är också svårt att lära sig språk som är ortogonala till varandra. Exempel är arabiska eller uralisk-finska till svenska. På grund av apoptosis ökar svårigheterna med åren. Kultur bärs fram av språket. Lösningen är att tidigt lära sig det språket som ger bäst avkastning. Runt Bottniska viken och Östersjön har det sedan brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) den efterföljande bronsåldern varit handelsspråket runt Bottniska viken.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
Så småningom uppstod ett sjöbaserat handelsnätverk i det som idag är den Svenska östersjökusten, Uppland och Östergötland: Svitjod.
Handelsnätverkets sociokultur präglades av entreprenöriellt tänkande – “kunskapsstrukturer” som människor använder för att göra bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).
Svitjod bestod av skeppslaget Roden som sträckte sig från Hamrångefjärden i Gästrikland till Kalmar, och folklanden Attundaland, Fjädrundraland (senare Fjärdhundraland) och Tiundaland.
I brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) den efterföljande bronsåldern hade 'Svearna' börjat handla med Mykene i Grekland. Och när den kulturen upphörde fortsatte de handla med Etruskerna i dagens Italien. När den kulturen upphörde fortsatte de handla med romarna. När Rom föll, fortsatte de handla med Frankerna (~400 800 AD). Romarna kallade dem Sveoner.
På 800 – talet:
- kallades Rurik (830 – 879) att leda Holmgård (Novgorod). I den vevan grundades handelsplatsen Kiev som Gårdarike. Deras nätverk inkluderade Särkland.
- ansökte hövdingar i Satakunda på andra sidan Bottenviken om att få bli medlemmar i detta framgångsrika handelsnätverk (Klinge, 1985).
Den processen inkluderar starten på kristnandet.
1240 förklarar sig Holmgård (Novgorod) självständiga från Svitjod.
Svitjod blir konungariket Sverige:
“Första gången landsnamnet Sverige förekommer i skrift, stavat Swerighe, är i en urkund från Kalmar, daterad 1384. Dessförinnan möter vi olika termer, bland annat de fornnordiska Svíaríki och Svíþjóð (Svitjod, fornsvenskans Svethiudh, »sveafolket«), den fornengelska Swiorice och de latinska Sueonia (»Sveonien«), regnum Sweorum (»svearnas/svenskarnas rike«) och regnum Sueciæ (»riket Svetia/Svetsia«)” (Harrison, 2018).Efter att den Europeiska renässansen kickat igång grundas Greifswalds (1456) respektive Uppsala (1477) universitet.
Centralt var dock inte landområdena utan haven däremellan – Bottniska viken och Östersjön som blivit handelsleder. Svearnas språk blev därför handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.
Alla språk talas med dialekter. Det markerar var man är hemma ifrån. Handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön är inget undantag. I Sverige talas således dialekten Sverige-svenska i flera olika varianter beroende på väderstreck, medan man i Finland talar en annan dialekt – Finlands-svenska med flera olika varianter på lika premisser.
I skogarna öster och norr om Satakunda bodde minoriteter av stammar som talade olika uraliska språk och som tillämpade naturreligioner, eller schamanism och tillbad björnen (e.g. Ridderstad, 2016; Sarmela, 2006).
1543 – 48 försökte [den svenskspråkiga] prästen Mikael Olofsson (~1510 – 1557) kristna dessa hedningar. För ändamålet (1) skapade han ett standardiserat uraliskt språk, (2) skrev en ABC – bok (3) samt översatte nya testamentet till uraliska. Olofsson bytte småningom namn till Agrikola (Mörne, 1918).
~1560, efter Erik XIV (1533 – 1577) kröning, startar renässansen på riktigt i det svenska kungariket. På det följer vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012).
1581 krönte sig den svenska kungarikets kung Johan III till storfurste av Finland. Därmed började namnet Finland användas och östra rikshalvan blev ett storfurstendöme inom det svenska kungariket.
1632 respektive 1640 kompletterades Greifswalds universitet (1456) och Uppsala universitet (1477 –) genom att drottning Kristinas (1626 – 1689) genom guvernör Per Brahe den yngre (1602 – 1680) från Roden lät grunda universitetet Academia Gustaviana i Dorpat (Tartu) respektive Kungliga akademin i Åbo (senare Helsingfors universitet).
Hon rekryterade även matematikern och filosofen Renée Descartes (1596 – 1650) till Stockholm/Uppsala. Området mellan Greifswald, Tartu, Uppsala och Åbo kom därmed att präglas av handel och akademisk förkovring.
Det svenska kungariket genomgick därmed en betydande förändring, från den renodlade handelstradition som etablerades i brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) bronsåldern, som utvecklades under vendel- och vikingatiden till att inkluderade akademiskt tänkande. Det påverkade sannolikt högre ordningens tänkande i riket. Dock mest i de kustnära områdena där majoritetsbefolkningen bodde och fortfarande bor och där Svearnas språk var och är handelsspråket.
Parallellt med utvecklingen bland majoritetsbefolkningen i det svenska riket, dvs. de som bodde nära runt Bottniska viken och Östersjön som vetter mot haven, existerade fennofilism – idén att Finlands rötter stod att finna österifrån bland de stammar som talade olika uraliska språk och som svenskspråkiga Olofsson/Agrikola försökt att kristna genom att skriva tre böcker.
En förespråkare för detta tankegods var Henrik Gabriel Porthan (1739 – 1804), professor i filosofi. Porthans utgångspunkt var myter och folksånger, dvs. etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande – raka motsatsen till upplysningstänkandet som Descartés representerade.
Det är inte omöjligt att Porthan influerats av Emanuel Swedenborg (1688 – 1772), En av det Svenska kungarikets stora vetenskapsmän som efter att han presenterat/disputerat sitt traktat, Opera philosophica et mineralia, som inkluderade kapitlet Principia Rerum Naturalium, började intressera sig för mysticism. 1758 publicerade Swedenborg Himmel och Helvete. Man får anta att Swedenborgs intressen skapade en så kallad zeitgest – tidsanda inom det svenska rikets akademiska väggar.
Om Porthan disputerade sin magisteravhandling runt 1759, då hade han 13 år på sig att träffa Swedenborg i akademiska sammanhang eller åtminstone brevväxla. Att så skedde är ett sannolikt scenario.
1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. 1809 blev östra rikshalvan/storfurstendömet en lydstat till Ryssland (på pappret fortfarande ett storfurstendöme). Det förstärkte Porthans fennofilism: etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande. 1810 grundades Fennomanrörelsen.
Finland fortsatte dock att i huvudsak vara Svenskspråkigt, vilket markerades av svenskfödde Johan L Runebergs (1804 – 1877) verk Fänriks Ståhls sägner (1848, del 1), vars första och sista vers blev Finlands nationalhymn. På svenska!
1863 införde tsar Alexander II (1818 - 1881) ett andra officiellt språk. Motivet var militärt; Sverige var under stormaktstiden världen största militärmakt och kontrollerade sedan Vendeltid handeln över Bottniska viken och Östersjön. Inspirationen kom från Bibeln och berättelsen om Babels torn.
Gud steg ner och såg att när mänskligheten var förenad med ett enda språk, då skulle ingenting de företog sig att göra vara omöjligt för dem (1 Moseboken, 11: 5-7).
Men han valde inte ryska utan ett av de uraliska språk som talade i på olika sätt på gränsen till Ryssland.
1917, i december, gick befolkningen i det forna svenska storfurstendömet i Novgorods fotspår och förklarade sig självständiga från Ryssland.
~1925 (+/-15 år) blev också en språklig brytpunkt när uralisk-finskan nådde break-even. Det sammanfaller med språkstriden. Vittnesmål talar om att barn som bara fått lära sig uralisk-finska attackerade barn som talade Finlands och Sveriges handelsspråk. Därefter hamnade Finland i stagnation.
Finland betraktas idag officiellt som tvåspråkigt; 47 % av Finlands befolkning talar språket runt Bottniska viken och Östersjön. 87 % talar det språk som Kreml ville att Finländarna skulle sätta främst. Ergo. Kreml vann det psykologiska kriget vilket försvagade områdena kring den Bottniska viken och Östersjön.
Det har lett till att det upplysningstänkande som uppstod från 1560 har trängts undan av etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande på den östra sidan av Bottniska viken (Pagel, 2019). Stagnationen har förbytts i recession.
Finländare som inte talar Finlands och Sveriges gemensamma språk mår sämre och lever kortare (Helsingfors stad, februari, 2023).
De finländare som tvingas emigrera till Sverige för att söka jobb men som inte talar Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk hamnar som regel i låglönejobb och utanförskap, dvs. på samma sätt som de migranter som anländer från Mellanöstern och som inte lär sig svenska.
Slutsats. Grunden för språkutveckling är sammanflätad med exekutiva funktioner och är intensiv under de första levnadsåren. Flerspråkighet är bra för meta-kognition och uppmärksamhetsfokus, men det påverkar inte kognitiv utveckling (skolprestation). Det är också svårt att lära sig språk som är ortogonala till varandra. Exempel är arabiska eller uralisk-finska till svenska. På grund av apoptosis ökar svårigheterna med åren. Kultur bärs fram av språket. Lösningen är att tidigt lära sig det språket som ger bäst avkastning. Runt Bottniska viken och Östersjön har det sedan brytningstiden mellan bondestenåldern (neolitikum) den efterföljande bronsåldern varit handelsspråket runt Bottniska viken.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
No comments:
Post a Comment