Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
En del av mitt forskaruppdrag inkluderar undervisning på Språket runt Bottniska viken och Östersjön. Det inkluderar tredje uppgiften - att kommunicera forskningen till allmänheten. Det sker antingen genom föreläsningar eller populärvetenskapliga publikationer som denna. En forskares jobb inkluderar att delta vid olika seminarier och workshops.
Det finns en tydlig skiljelinje mellan pedagogik och psykologi om hur man ser på inlärning. Medan pedagoger vill medvetandegöra – lyfta detaljerna om lärandeprocesser – till deklarativ nivå (arbetsminnet) betraktar psykologer lärande främst som ett implicit fenomen som manifesteras genom beteendeförändring. Det sistnämnda innebär att vi lär oss språkljud genom att de kommer till oss via auditiv perception. Tolkningen av språkljudets betydelse påverkas genom att kombinera med visuell perception, t ex. andras icke-verbala ansiktsuttryck. Dessa ackumuleras till redan etablerade mönster av aktiveringar i hjärnans neuronala nätverk. Det leder så småningom till en förståelse av enstaka ord och senare mer komplexa meningar.
Även om inlärning sker på samma premisser genom hela livet, erfar de flesta att det är är svårt att i vuxen ålder tillskansa sig nya språk lika fort som när man är ett barn. Det kan förklaras av att hjärnan dels 'rensat ut' inaktiva nervceller genom något som kallas apoptosis, dels att vuxnas psyken har kristalliserats kring ett eller flera etablerade språk liksom erfarenhet av interpersonellt samspel med verbal och icke-verbal kommunikation. Det betyder i så fall att studenter, jämfört med barn, behöver mer upplevelse av språk de inte behärskar fullt ut för att kunna använda det i framtida mellanmänskliga utbyten. Ytterligare en komplikation är ett språk är ortogonalt till andra språk - som uralisk-finska eller arabiska är till de europeiska språk som Engelska, Franska, Italienska, Svenska (Sverige- och Finlands-svenska) och Tyska.
Torsdagen 9 maj arrangerade Helsingfors universitets avdelning Svenska ärenden en workshop:
“Pedagogik och språklig diversitet - Där språken möts”.Under workshopen fick deltagarna höra olika talare berätta om erfarenheter av och forskning kring undervisning av flerspråkiga studentgrupper och hur man kan utveckla den.
Huvudtalare var Dr. Ann-Christin Torpstén, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Sverige. Torpséns forskning rör flerspråkig pedagogik på temat 'transspråkande' – att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2018).
Workshopen omfattade även andra teman: Pedagogik och språklig diversitet inom TVEX – vad säger studenterna? respektive Hur kan man utveckla den pedagogiska praxisen när det gäller undervisningen av flerspråkiga studentgrupper?
Bakgrunden till initiativet är att Helsingfors universitet är ett tvåspråkigt lärosäte. Det betyder att studenter ska erbjudas undervisning på Finlands två nationella språk - originalspråket svenska - samt det språk som implementerades långt senare på ryskt initiativ (1863) - uralisk-finska.
Syftet med språk är att överföra information från ett psyke till ett annat (Pinker, 2010). Mänskligt språk har sitt ursprung i läten förknippade med grymtningar vid ätande liksom skrikljud efter kopulering.
“My student Tony Massaro has been analyzing these data to try to tease out what factors make females more likely to produce these calls. Such calls aren’t particularly word-like, but they do play an important role in communication. Like many wordless sounds that people make – think laughter, screams and crying – listeners hearing the sounds can infer quite a bit about the caller’s situation (Wilson, 2018).Dessa läten har sedan under lång tid utvecklats till ett generativt språksystem som består av utveckling, förvärv, underhåll och användning av komplexa kommunikationssystem:
- efter att våra förfäder ändrat diet och adderat benmärg och kött (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Thompson et al. 2019), startade en expansion av deras hjärnor - från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Pontzer et al. 2016).
- efter att vårt genus - Homo - etablerats åtminstone för ca 2,8 miljoner sedan (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015) framträdde nya komplexa mentala fakulteter: social kognition, exekutiva funktioner och intentionell prospektion samt ett kulturellt språk (Aiello och Dunbar, 1993; ; Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Everett, 2017; Pontzer et al. 2016; Pringle, 2016; Trés and Brucki, 2014). För ca 200 000 år sedan hade vår art ett Så grrammatiskt språk (Pagel, 2017, 2019).
Inom lingvistik –språkvetenskap – studeras följaktligen samspelet mellan ljud och mening (fonetik), ordens relation i en mening (syntax), betydelse (semantik), betydelse i en kontext eller mellan individer (pragmatik), hur ord bildas liksom deras förhållande till andra ord på samma språk (morfologi) samt generativ lingvistik – ett system med regler som genererar exakt de kombinationer av ord som bildar grammatiska meningar på ett visst språk (Carnie, 2012).
“For a communication system to qualify as a language, it must use symbols, and these symbols must be organized into sequences using syntax, which is a set of rules that enables a user to generate an effectively infinite number of meaningful utterances using a finite number of symbols” (Coolidge & Wynn, 2018).Språkutveckling är ett evolutionärt betingat kulturellt fenomen och syftar till förmedla information (Mercier och Sperber, 2011; Pinker, 1994). När barn föds har de inget talat språk utan kommunicerar sina intentioner och önskningar via språkljud kombinerat med icke-verbala uttryck.
Vid tio månaders ålder visar barn upp målorienterat beteende (Trafton, 2017), vilket indikerar betydande utveckling i:
- prefrontala kortex som är platsen för psykets exekutiva funktioner (Diamond, 2013).
- hippocampus som spelar en avgörande roll i konsolidering av perception och utbytesprocesser mellan deklarativa och icke-deklarativa minnesstrukturer.
Runt 1 års ålder startar också apoptosis - spontan celldöd - som pågår åtminstone upp till 14 års ålder (Coolidge & Wynn, 2018).
Vuxnas hjärnor har genom årmiljoner av evolution lärt sig höra skillnader mellan olika språkljud och att kombinera dessa med icke-verbal uttryck som ansiktsuttryck (Darwin, 1872; Gladwell, 2005).
Interaktionen mellan föräldrar och barn har också en avgörande betydelse för barnets språkutveckling; Hart och Risley (1995) visar till exempel att sättet att tala liksom hur mycket man talar i hemmet under ett barns tre första levnadsår påverkar barnets akademiska prestation vid 10 års ålder (och sannolikt därefter). Skillnaden kan vara upp till 30 000 000 ordperceptioner. Läs Tina Rosenberg (2013) The Power of talking to your baby för en populärvetenskaplig orientering.
Det mesta vi lär oss, inklusive språk, sker omedvetet utifrån icke-deklarativa principer för implicit lärande (Seger 1994). Detsamma gäller talets framställning, vid presentation eller i interaktion med andra. Vi planerar inte vad vi säger – det sker spontant (det pågår hela tiden en komplex mental process i bakgrunden av vårt medvetande).
Barn (2-6 år) som tittar passivt på barnprogram på främmande språk kan efter ett par veckor recitera texten med korrekt uttal. Steget därifrån till att förstå enstaviga och sedan tvåstaviga ord lägger grunder för mer komplex meningsbyggnad. Tänk morfologi respektive generativ lingvistik.
En jämförelse av exekutiva funktioner hos en- respektive tvåspråkiga sjuåringar visar att tvåspråkiga barn var betydligt bättre än enspråkiga barn beträffande förmågan att behålla fokus på en uppgift (selective attention) och att ignorera störningar utifrån men ingen ingen direkt effekt på akademisk prestation (Blom, Boerma, et al. 2017).
En annan studie där man undersökt 9- respektive 11-åringar visar att tvåspråkiga barn har bättre metakognitiv förmåga jämfört med enspråkiga barn (Cummins, J. (1978). Meta-kognition inkluderar förmågan att genom resonerande skilja rätt från fel (Flemming och Lau, 2014).
Inlärning är en process att anskaffa ny, eller modifiera, kunskap. Inlärning är ett hypotetiskt konstrukt som inte kan observeras direkt, men slutledas från observerbart beteende (Gross, 2010).
“Närhelst hjärnan varit aktiv och aktiviteten gett någon form av bestående spår som längre fram kan påverka neuronala processer – då har vi ett fall av inlärning och minne” (Eriksson 2001, s. 125).Varför blev Finland tvåspråkigt?
Någon gång under Vendeltid (540 - 750 AD) startade den process som skulle komma att inkludera Egentliga Finland, området runt Åbo, till Svitjod - dåtidens power-center som från 1384 började kallas Sverige:
“Första gången landsnamnet Sverige förekommer i skrift, stavat Swerighe, är i en urkund från Kalmar, daterad 1384. Dessförinnan möter vi olika termer, bland annat de fornnordiska Svíaríki och Svíþjóð (Svitjod, fornsvenskans Svethiudh, »sveafolket«), den fornengelska Swiorice och de latinska Sueonia (»Sveonien«), regnum Sweorum (»svearnas/svenskarnas rike«) och regnum Sueciæ (»riket Svetia/Svetsia«)” (Harrison, 2018).Det inkluderar kristnande (1400 - talet) och från 1560 renässans, vetenskapsrevolution och upplysning (McKeown, 2009; Widmalm, 2012). Centralt var dock inte landområdena utan haven däremellan - Bottniska viken och Östersjön som under Vendeltid blev handelsleder. Svenska blev därför handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.
Alla språk talas med dialekter. Det markerar var man är hemma ifrån. Svenska är inget undantag. I Sverige talas således dialekten Sverige-svenska i flera olika varianter, medan man i Finland talar en annan dialekt - Finlands-svenska med flera olika varianter.
I skogarna i Tavasteland och norrut bodde stammar som talade olika uraliska språk. Notera pluralis. De var hedningar, dvs. tillämpade schamanism och en björnkult. 1543 - 48 försökte [den svenskspråkiga] prästen Mikael Olofsson (~1510 - 1557) kristna dessa hedningar. För detta syfte skrev han en ABC - bok samt översatte nya testamentet på det första standardiserade uralisk-finska språket. Olofsson byter småningom namn till Agrikola (Mörne, 1918).
1638 respektive 1640 kompletteras Uppsala universitet (1477 -) genom att drottning Kristina (1626 - 1689) låter grunda universitetet i Dorpat (Tartu) och Kungliga akademin i Åbo (senare Helsingfors universitet). Hon rekryterar även matematikern och filosofen Renée Descartes (1596 - 1650) till Stockholm/Uppsala. Området mellan Tartu, Uppsala och Åbo utvecklas genomgår en sannolikt förändring, från den handelstradition som etablerades under Vendel- respektive vikingatid till en 'akademisk triangel' vilket högst sannolikt påverkade högre ordningens tänkande i riket - mest i de kustnära områdena där majoritetsbefolkningen bodde och fortfarande bor.
Parallellt med utvecklingen bland majoritetsbefolkningen i det svenska riket, dvs. de som bodde nära runt Bottniska viken och Östersjön som vetter mot haven, existerade fennofilism - idéen att Finlands rötter stod att finna österifrån bland de stammar som talade olika uralisk-finska språk och som svenskspråkiga Olofsson/Agrikola försökt att kristna att skriva tre böcker. En förespråkare för detta tankegods var Henrik Gabriel Porthan (1739 - 1804), professor i filosofi vars utgångspunkt var myter och folksånger, dvs. etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande - raka motsatsen till upplysningstänkandet som Descartés representerade. I Porthans föreställningsvärld syftade inte Olofsson/Agrikolas tre skrifter till att kristna hedningarna i Tavasteland, dvs. locka in dem i den svenskspråkiga gemenskapen, utan att hjälpa dem få ett nedtecknat standardspråk.
Det är inte omöjligt att Porthan influerats av Emanuel Swedenborg (1688 - 1772), Sveriges på den tiden stora vetenskapsman som även han utvecklade ett intresse för mysticism. Om Porthan disputerade sin magisteravhandling runt 1759, då hade de 13 år på sig att träffas i akademiska sammanhang eller åtminstone brevväxla. Att så skedde är ett sannolikt scenario.
1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg. 1809 blev Finland en lydstat till Ryssland (formellt ett storfurstendöme). Det förstärkte Porthans fennofilism. 1810 grundades Fennomanrörelsen vilket sannolikt förstärkte etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande.
Finland fortsatte dock att i huvudsak vara Svenskspråkigt, vilket markerades av Johan L Runebergs (1804 - 1877) verk Fänriks Ståhls sägner (1848, del 1), vars första och sista vers blev Finlands nationalhymn. På svenska!
1863 krävde Kreml att Finland skulle upphöra med att använda handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Motivet var militärt; Sverige var under stormaktstiden världen största militärmakt och kontrollerade sedan Vendeltid handeln över Bottniska viken och Östersjön. Om Finland fortsatte vara svenskspråkigt var risken förstås stor att befolkningen skulle göra uppror mot Kreml för att återgå till det som varit normalt sedan vikingatiden. Det var sannolikt viljan hos den finländska svenskspråkiga majoritetsbefolkningen.
Detta illustreras genom de ökade spänningarna som uppstod mellan den svenskspråkiga majoritetsbefolkningen och Fennomanerna och som ledde till allvarliga språkstrider 1920 - 1930 - talen. Det förstärkte ytterligare etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande.
1910 - 1940 - blev också en språklig brytpunkt. Beroende på vem man frågar varierar svaret från 1910 till 1940. Men det verkar som att Finland i huvudsak förblev svenskspråkigt fram till andra världskriget. Idag talar 47 % av Finlands befolkning språket runt Bottniska viken och Östersjön. 87 % talar det språk som Kreml ville att Finländarna skulle sätta främst. Kreml vann det psykologiska kriget vilket försvagade områdena kring den Bottniska viken och Östersjön.
Finland betraktas idag officiellt som tvåspråkigt. Och det har lett till att det upplysningstänkande som uppstod från 1560 har trängts undan av etnonationalism, nationalromantik och stamtänkande (Pagel, 2019). uralisk-finskan har hämmat utvecklingen i Finland. Det är också känt att uralisk-finskspråkiga finländare som emigrerar till Sverige för att söka jobb som regel hamnar i låglönejobb och utanförskap, dvs. på samma sätt som de migranter som anländer från Mellanöstern och som inte lär sig svenska.
Liknande skillnad existerar i Finland; det är känt att finländare som talar språket runt Bottniska viken och Östersjön mår bättre och lever längre.
Slutsats. Flerspråkighet är bra för meta-kognition och uppmärksamhetsfokus, men det påverkar inte kognitiv utveckling (skolprestation). Det är också svårt att lära sig språk som är ortogonal till varandra. Exempel är arabiska till svenska eller uralisk-finska till svenska. På grund av apoptosis ökar svårigheterna med åren. Lösningen är att tidigt lära sig det språket som ger bäst avkastning. Runt Bottniska viken och Östersjön har det sedan Vendel- och vikingatid varit svenska.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment