Den 10 maj 2019 påstod personalen vid Livsmedelsverket att man kunde rädda 6400 liv om konsumtionen av kött och mättat fett minskade och konsumtionen av frukt och grönt ökade. Påstående grundades på en enkät som personalen på Livsmedelsverket själv var kritiska till men som ändå användes som underlag för en prediktionsmodell. Och trots att enkäten begränsade studien till korrelation, lade man till ordet kausalitet. Det handlar om cherry picking och bekräftelse-bias. Konstvetenskap avvisar diet-heart hypotesen, att mättat fett skulle ge upphov till hjärtproblem. 9 sidor.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Den 10 maj år gjorde svenska Livsmedelsverket följande pressmeddelade:
Riksmaten – vuxna 2010–11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige publicerades aldrig i en vetenskaplig tidskrift utan blev en myndighetsrapport. Det betyder att materialet, som ju är själva råvaran för Saha et al., inte genomgått så kallad peer-review. (Personalen på Livsmedelsverket kommer sannolikt att argumentera att så skett i och med Saha et al.)
Peer-review är en tradition inom forskarsamhället där kollegor med liknande kompetens som författarna granskar och kommenterar den kommande publikationen. Det ger inga garantier men brukar höja engagemanget hos dem som skriver om sina fynd.
Riksmatens referenslista (n=27) innehåller 5 vetenskapliga publikationer (18,5 %), dvs. drygt 80 % av referensmaterialet är tidigare [ogranskande] myndighetsrapporter.
I sammanfattningen från Riksmaten skriver man följande i sammanfattningen:
Sammanfattningen är lång - över 620 ord! Hade det varit en vetenskaplig artikel hade den begränsats till 200-250 ord. (Rekordet i utdragna myndighetsrapportering hålls av SOU 2015:52, där sammanfattningen var ofattbara 100 sidor!!).
Det är således denna ogranskade rapport man återbesöker för att genomföra en så kallad Monte Carlo-estimering; programmet tuggar igenom datamaterialet om och om igen (n=5000) vilket leder till en prediktion (en hypotetisk bild av framtiden). Dagen efter Livsmedelsverkets pressmeddelande rapporterar passligt en annan instans inom offentliga sektorn om detsamma (Svt).
Sannolikt går det att spåra den psykologiska fallgropen bekräftelse-bias hos personalen och tillgänglighets-bias hos de läsare som tror att detta är sant.
Mat och hälsa är två komplexa forskningsområden. Sätt ihop dem och komplexiteten ökar. Att personalen på Livsmedelsverket hävdar att en enda studie, som bygger på en prediktionsmodell som i sin tur baserats på en skakig enkät publicerad som ogranskad myndighetsrapport, är anmärkningsvärt.
Det för tankarna till andra psykologiska fallgropar.
För att göra uttalanden om orsak och verkar behöver man först och främst randominerade kontroll (Randomized controlled trial; RCT):
Det finns också konceptuella premisser.
Det är viktigt att förstå att människans utveckling till Homo sapiens sapiens, dvs. den förnuftliga och kreativa människa vi är, började med att våra förfäder ändrade diet och började konsumera benmärg för mer än 3,5 miljoner år sedan (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).
Populärvetenskapligt av Kemeny 2019 i SCIAM).
När klimatet ändrades, från Pliocene till Pleistocene, (Istiden; 2,58 miljoner år -11 700 år tillbaka), var den animaliskt baserade och näringstäta kosten räddningen (Gibbons, 2018; Pobiner, 2013; Zaraska, 2016).
Animaliskt baserad mat, speciellt fett, var bra för våra förfäders hälsa och är det sannolikt nu också. Läs följande notis från Cornell Universitetet (2018):Eating more foods with choline during pregnancy could boost baby’s brain.
Choline återfinns i animaliska produkter och påverkar det ofödda barnets framtida kognitiva förmåga.
Mann liksom Thompson et al. nämner Docosahexanoiska fetter (DHA).
När våra förfäder vid nästa stora klimatförändring, vilken startade för ungefär 25 000 år sedan, men som brukar räknas vid 11 700 år, började äta växt-baserad mat uppstod näringsbrist; i vissa fall minskade kroppslängden med upp till 15 centimeter.
Läs mer:"Perception versus facts": what's the future of sustainable food? The case of human's prospective mind (creativity and innovation).
Hur ska man förklara att personalen på Livsmedelsverket går ut med denna vilseledande information om mat?
Livsmedelsverket har under årtionden utgått från Tallriksmodellen. I wikipedias beskrivning av Tallriksmodellen saknas vetenskapliga referenser. Fyra referenser är rapporter från ... Livsmedelsverket!? och en från något som kallas Netdoktor.se:
Källan till Tallriksmodellen och varningar om fett och rött kött är något som kallas the Seven Country Study.
Seven Country study bygger på diet-heart hypotesen (Malmros, 1950) och metoden för datainsamling har mest handlat om enkäter (det gick således inte att uttala sig om orsak och verkan) och Cherry picking som används för att befästa en psykologisk fallgrop som kallas bekräftelse-bias (Confirmation bias - the tendency to search for, interpret, favor, and recall information in a way that confirms one's preexisting beliefs or hypotheses) (The Sugar Conspiracy (Leslie, 2016))
Tallriksmodellen sitter så att säga i väggarna, men kanske mest hos Livsmedelsverket. Det betyder att det sannolikt uppstått någon form av grupptänk kring frågor som rör mat. Och precis som hos annan myndighetspersonal förväntas saker och ting passa en förutbestämt mall.
Jämför Ramsden m fl. (2016) som hittade bortglömda data från Seven Countries study projektet med data från 9000 individer som levt på institution. Det betyder att forskarna hade kontroll på vad personerna ätit. Det är ett viktigt kriterium för att dra slutsatser om orsak och verkan. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. Det betyder att mättat fett inte ökar risken för hjärtinfarkt. Även
Poplulärvetenskapligt av Begley (2017) SCIAM).
För ytterligare information om mättat fett: Dr. Paul Mason - 'Saturated fat is not dangerous'.
Den 16 maj publicerade Hall m fl (2019) som visar att det är processad och ultra-processed mat som utgör en fara för hälsan.
Populärvetenskapligt i två artiklar i Business Insider:
16 maj: There's evidence for the first time that processed foods like muffins and quesadillas cause us to eat about 500 more calories every day (Brueck, H.).
17 maj: Processed foods make us fatter, lead to cancer, and are linked with early death. But what exactly is a processed food? (Brueck, H.).
Studien relaterar till Monteiro et al (2016). NOVA. The star shines bright:
En längre och mer detaljerad förklaring: läs Lustig, R. (2017), som menar att våra psyken drabbas av memory-hacking när det gäller mat.
När vi äter mat baserad på råvara (se Monteiro et al. ovan), träder en evolutionärt betingat mättnadsrespons in. Motivationen att äta upphör. Uppmärksamheten flyttas till något annat.
Den stora snackisen bland internationella kostforskare handlar inte längre om fett och kött. Diskussionen handlar snarast om varningar för snabba kolhydrater och, framför allt, livsmedelsindustrins färdigmat.
Se Dr Gary Fettke .
Varför fanns inte den typen av forskning med i Livsmedelsverkets pressmeddelande?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Tillägg 2021-03-18:
Den 16 mars skriver Sveriges radio lokalredation i Halland följande: Smör istället för margarin i Varbergs skolor:
2019 samarbetade dessa statliga enheter för att proklamera ett löfte om att rädda över 6000 människors liv genom att, trumvirvel, följa de dietråd som personalen på Livsmedelsverket gett ut sedan 1980, typ!
Personalen på Livsmedelsverket grundade sitt 2019-utspel på ett egen studie där de tagit enkätdata som de själva ansett saknade trovärdighet och gjort vad ekonometriker kallar Monte Carlo-iteration. Metoden används för prediktionsmodeller som kan peka lite hur som helst och som inte ger några som helst utrymmen för kausalitet.
För studiens pressrelease valde dock personalen på Livsmedelsverket dock att hänvisa till just kausalitet. Är det etiskt hållbart?
Statens radio har tillräckligt med resurser för att göra seriösa reportage. Igen, vilka bevis har projektledaren Quetel för att underbygga sin hypotes?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Den 10 maj år gjorde svenska Livsmedelsverket följande pressmeddelade:
6 400 dödsfall per år kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan. Insatser för att öka svenskarnas frukt- och grönsaksätande skulle därför kunna få stor effekt på folkhälsan, men också för miljön.Påståendet bygger på en studie (Saha et al. 2019), där 1797 män och kvinnor självskattat sin matkonsumtion under fyra (4) dagar (Livsmedelsverkets enkät: Riksmaten 2010-11; 36 % av tillfrågade).
– Störst effekt skulle det få om folk åt 500 gram frukt och grönsaker/dag. Särskilt bland män, som idag äter betydligt mindre grönsaker än kvinnor och ännu mindre frukt. Samtidigt är det bra att veta att även små förändringar gör skillnad, säger Irene Mattisson.
Att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket är också miljömässigt mer hållbart och helt nödvändigt för vår planets framtid, säger Irene Mattisson (länk).
Riksmaten – vuxna 2010–11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige publicerades aldrig i en vetenskaplig tidskrift utan blev en myndighetsrapport. Det betyder att materialet, som ju är själva råvaran för Saha et al., inte genomgått så kallad peer-review. (Personalen på Livsmedelsverket kommer sannolikt att argumentera att så skett i och med Saha et al.)
Peer-review är en tradition inom forskarsamhället där kollegor med liknande kompetens som författarna granskar och kommenterar den kommande publikationen. Det ger inga garantier men brukar höja engagemanget hos dem som skriver om sina fynd.
Riksmatens referenslista (n=27) innehåller 5 vetenskapliga publikationer (18,5 %), dvs. drygt 80 % av referensmaterialet är tidigare [ogranskande] myndighetsrapporter.
I sammanfattningen från Riksmaten skriver man följande i sammanfattningen:
Deltagarna äter mer frukt och bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fisk än i tidigare och fler väljer flytande matfetter och olja i matlagningen. Samtidigt var 57 procent av männen och 42 procent av kvinnorna överviktiga eller feta, vilket är mer än tidigare.Det här betyder att man redan 2012 hade data man litade på som visade antingen en samvariation (covariance) eller korrelation (samvariation med association) mellan konsumtion av kolhydrater och övervikt. Och det finns en förklaring. Kolhydrater generar högre frisättning av det fettinlagrande hormonet insulin jämfört med animaliskt fett och protein. Man skulle lite elakt kunna säga att övervikt handlar om att vara kolhydratisk. Det verkar också som att rapportförfattarna antagit att kalorier är desamma oavsett livsmedel ...
Energiintaget var i genomsnitt 7,4 MJ för kvinnor och 9,4 MJ för män. Andelen energi (utan alkohol) var i genomsnitt 18 procent från protein, 35 procent från fett och 47 procent från kolhydrater. Andelen energi från mättat fett var hög (13 E%) medan andelen fleromättat fett (6 E%) var tillfredsställande.Notera att respondenterna åt mer än 300 gram frukt per dag. Rapportförfattarna anmärker på att energiintaget från mättat fett var högt, men är det verkligen dåligt att 13 % av energin kommer från mättat fett? (Lyssna på Dr Andrew Mente).
Det låga deltagandet (36 procent) kan ha påverkat resultaten i denna undersökning, framför allt bland unga män där bortfallet var störst. Bland kvinnor var åldersgrupperna väl representerade ...Personalen på Livsmedelsverket noterade redan 2012 problem med representationen. Det betyder att det är synnerligen tveksamt om det är möjligt att generalisera resultatet från urvalet på hela populationen.
Intaget av frukt, grönt och fullkorn är för lågt och intaget av söta och feta livsmedel som innehåller mycket mättat fett och salt för högt. Undersökningen visar också att det är den yngsta åldersgruppen som har de sämsta matvanorna. Detta återspeglar sig i ett sämre näringsintag för framför allt de unga kvinnorna. Detta är en viktig grupp att nå i folkhälsoarbetet då bra matvanor grundläggs i unga år och många kvinnor kommer att föda barn.Och trots att studien pekar på att man borde kolla upp unga killar bättre, vrider personalen på Livsmedelsverket slutklämmen så att den istället handlar om unga kvinnor!?
Sammanfattningen är lång - över 620 ord! Hade det varit en vetenskaplig artikel hade den begränsats till 200-250 ord. (Rekordet i utdragna myndighetsrapportering hålls av SOU 2015:52, där sammanfattningen var ofattbara 100 sidor!!).
Det är således denna ogranskade rapport man återbesöker för att genomföra en så kallad Monte Carlo-estimering; programmet tuggar igenom datamaterialet om och om igen (n=5000) vilket leder till en prediktion (en hypotetisk bild av framtiden). Dagen efter Livsmedelsverkets pressmeddelande rapporterar passligt en annan instans inom offentliga sektorn om detsamma (Svt).
Sannolikt går det att spåra den psykologiska fallgropen bekräftelse-bias hos personalen och tillgänglighets-bias hos de läsare som tror att detta är sant.
Mat och hälsa är två komplexa forskningsområden. Sätt ihop dem och komplexiteten ökar. Att personalen på Livsmedelsverket hävdar att en enda studie, som bygger på en prediktionsmodell som i sin tur baserats på en skakig enkät publicerad som ogranskad myndighetsrapport, är anmärkningsvärt.
Det för tankarna till andra psykologiska fallgropar.
För att göra uttalanden om orsak och verkar behöver man först och främst randominerade kontroll (Randomized controlled trial; RCT):
a type of scientific (often medical) experiment that aims to reduce certain sources of bias when testing the effectiveness of new treatments; this is accomplished by randomly allocating subjects to two or more groups, treating them differently, and then comparing them with respect to a measured response.Sedan måste studien replikeras, upprepas. Gärna flera gånger!
Det finns också konceptuella premisser.
Det är viktigt att förstå att människans utveckling till Homo sapiens sapiens, dvs. den förnuftliga och kreativa människa vi är, började med att våra förfäder ändrade diet och började konsumera benmärg för mer än 3,5 miljoner år sedan (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).
Populärvetenskapligt av Kemeny 2019 i SCIAM).
När klimatet ändrades, från Pliocene till Pleistocene, (Istiden; 2,58 miljoner år -11 700 år tillbaka), var den animaliskt baserade och näringstäta kosten räddningen (Gibbons, 2018; Pobiner, 2013; Zaraska, 2016).
Animaliskt baserad mat, speciellt fett, var bra för våra förfäders hälsa och är det sannolikt nu också. Läs följande notis från Cornell Universitetet (2018):Eating more foods with choline during pregnancy could boost baby’s brain.
Choline återfinns i animaliska produkter och påverkar det ofödda barnets framtida kognitiva förmåga.
Mann liksom Thompson et al. nämner Docosahexanoiska fetter (DHA).
När våra förfäder vid nästa stora klimatförändring, vilken startade för ungefär 25 000 år sedan, men som brukar räknas vid 11 700 år, började äta växt-baserad mat uppstod näringsbrist; i vissa fall minskade kroppslängden med upp till 15 centimeter.
Läs mer:"Perception versus facts": what's the future of sustainable food? The case of human's prospective mind (creativity and innovation).
Hur ska man förklara att personalen på Livsmedelsverket går ut med denna vilseledande information om mat?
Livsmedelsverket har under årtionden utgått från Tallriksmodellen. I wikipedias beskrivning av Tallriksmodellen saknas vetenskapliga referenser. Fyra referenser är rapporter från ... Livsmedelsverket!? och en från något som kallas Netdoktor.se:
- Vad innehåller maten. Livsmedelsverket. 4 december 2013. Arkiverad från originalet den 10 juni 2014. Läst 30 maj 2014.
- Kostfibrer. Livsmedelsverket. 12 april 2013. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Vitaminer. Livsmedelsverket. 21 oktober 2013. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Talriksmodellen. 1177 Vårdguiden. 28 januari 2014. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Tallriksmodellen. netdoktor.se. 31 mars 2008. Läst 30 maj 2014.
Källan till Tallriksmodellen och varningar om fett och rött kött är något som kallas the Seven Country Study.
Seven Country study bygger på diet-heart hypotesen (Malmros, 1950) och metoden för datainsamling har mest handlat om enkäter (det gick således inte att uttala sig om orsak och verkan) och Cherry picking som används för att befästa en psykologisk fallgrop som kallas bekräftelse-bias (Confirmation bias - the tendency to search for, interpret, favor, and recall information in a way that confirms one's preexisting beliefs or hypotheses) (The Sugar Conspiracy (Leslie, 2016))
Tallriksmodellen sitter så att säga i väggarna, men kanske mest hos Livsmedelsverket. Det betyder att det sannolikt uppstått någon form av grupptänk kring frågor som rör mat. Och precis som hos annan myndighetspersonal förväntas saker och ting passa en förutbestämt mall.
Jämför Ramsden m fl. (2016) som hittade bortglömda data från Seven Countries study projektet med data från 9000 individer som levt på institution. Det betyder att forskarna hade kontroll på vad personerna ätit. Det är ett viktigt kriterium för att dra slutsatser om orsak och verkan. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. Det betyder att mättat fett inte ökar risken för hjärtinfarkt. Även
Poplulärvetenskapligt av Begley (2017) SCIAM).
För ytterligare information om mättat fett: Dr. Paul Mason - 'Saturated fat is not dangerous'.
Den 16 maj publicerade Hall m fl (2019) som visar att det är processad och ultra-processed mat som utgör en fara för hälsan.
Populärvetenskapligt i två artiklar i Business Insider:
16 maj: There's evidence for the first time that processed foods like muffins and quesadillas cause us to eat about 500 more calories every day (Brueck, H.).
17 maj: Processed foods make us fatter, lead to cancer, and are linked with early death. But what exactly is a processed food? (Brueck, H.).
Studien relaterar till Monteiro et al (2016). NOVA. The star shines bright:
Foods may be consumed by themselves (such as fruits, nuts, milk); or are a main item in a culinary preparation (such as vegetables, grains, flours, meat, eggs); or are accompanying items (such as oil, salt, sugar, herbs, spices); or are food products ready to consume or heat (such as bread, cheese, ham; packaged snacks, soft drinks, pre-prepared frozen dishes). NOVA classifies all foods and food products, including the individual items of culinary preparations obtained from recipes, into theResultatet från Hall et al. visar att färdigmat får oss att äta mer. Färdigmaten är bearbetat och/eller innehåller socker. Det genererar förhöjd frisättning av det fettinlagrande hormonet insulin. Det leder till välfärdssjukdomar som metabolt syndrom (inklusive typ 2 diabetes) och icke-alkoholrelaterad fettlever.
following four groups.
En längre och mer detaljerad förklaring: läs Lustig, R. (2017), som menar att våra psyken drabbas av memory-hacking när det gäller mat.
När vi äter mat baserad på råvara (se Monteiro et al. ovan), träder en evolutionärt betingat mättnadsrespons in. Motivationen att äta upphör. Uppmärksamheten flyttas till något annat.
Den stora snackisen bland internationella kostforskare handlar inte längre om fett och kött. Diskussionen handlar snarast om varningar för snabba kolhydrater och, framför allt, livsmedelsindustrins färdigmat.
Se Dr Gary Fettke .
Varför fanns inte den typen av forskning med i Livsmedelsverkets pressmeddelande?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Tillägg 2021-03-18:
Den 16 mars skriver Sveriges radio lokalredation i Halland följande: Smör istället för margarin i Varbergs skolor:
Det blir smör istället för margarin i Varbergs kommuns skolor och verksamheter, det beslutade kommunfullmäktige i Varberg under tisdagskvällen. Dock går beslutet emot Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. "Det viktigaste för oss är att vi vill ha en god, ren och närproducerad mat som vi kan stå för och servera till våra barn", säger liberalen Tobias Carlsson, ordförande i servicenämnden. Dagen efter publicerar Sverige radio en kommentar från en projektadminstratör på Livsmedelsverket Livsmedelsverket: Margarin är bättre än smör
Livsmedelsverkets rekommenderar margarin istället för smör, eftersom margarin innehåller viktiga fetter som människan själv inte kan producera. Varbergs kommun har dock valt att gå emot rekommendationen och ska byta ut margarinet mot smör i skolor. Vi behöver på alla möjliga sätt få in mer olja, och då ser vi att exempelvis margarin är ett superbra sätt", säger Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket.Jag kommenterar detta via Sveriges radio Hallands Facebooksida: Frågorna hopas sig när man läser detta usla reportage som närmast kan liknas vid religiös propaganda. Här är tre frågor som berör moral och etik:
- Varför driver finansiellt super-starka Sveriges radio Facebook-journalistik?
- Den kanske viktigaste frågan är varför statliga SR, genom sin lokalredaktion i Halland, låter statliga Livsmedelsverkets personal uttala sig i den här frågan utan krav på bevisföring?
- Och varför kallar man projektledaren Anna-Karin Quetel för expert?
2019 samarbetade dessa statliga enheter för att proklamera ett löfte om att rädda över 6000 människors liv genom att, trumvirvel, följa de dietråd som personalen på Livsmedelsverket gett ut sedan 1980, typ!
Personalen på Livsmedelsverket grundade sitt 2019-utspel på ett egen studie där de tagit enkätdata som de själva ansett saknade trovärdighet och gjort vad ekonometriker kallar Monte Carlo-iteration. Metoden används för prediktionsmodeller som kan peka lite hur som helst och som inte ger några som helst utrymmen för kausalitet.
För studiens pressrelease valde dock personalen på Livsmedelsverket dock att hänvisa till just kausalitet. Är det etiskt hållbart?
Statens radio har tillräckligt med resurser för att göra seriösa reportage. Igen, vilka bevis har projektledaren Quetel för att underbygga sin hypotes?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment