Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Den 10 maj år gjorde svenska Livsmedelsverket följande pressmeddelande:
“6 400 dödsfall per år kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan. Insatser för att öka svenskarnas frukt- och grönsaksätande skulle därför kunna få stor effekt på folkhälsan, men också för miljön.Påståendet bygger på en studie (Saha et al. 2019), där 1797 män och kvinnor självskattat sin matkonsumtion under fyra (4) dagar (Riksmaten, 2010).
– Störst effekt skulle det få om folk åt 500 gram frukt och grönsaker/dag. Särskilt bland män, som idag äter betydligt mindre grönsaker än kvinnor och ännu mindre frukt. Samtidigt är det bra att veta att även små förändringar gör skillnad, säger Irene Mattisson.
Att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket är också miljömässigt mer hållbart och helt nödvändigt för vår planets framtid, säger Irene Mattisson (länk).
Riksmaten publicerades aldrig i en vetenskaplig tidskrift utan blev en myndighetsrapport. Det betyder att materialet, som ju är själva råvaran för Saha et al., inte genomgått så kallad peer-review.
Peer-review är en tradition inom forskarsamhället där kollegor med liknande kompetens som författarna granskar och kommenterar den kommande publikationen. Det ger inga garantier men brukar höja engagemanget hos dem som skriver om sina fynd.
Riksmatens referenslista (n=27) innehåller 5 vetenskapliga publikationer (18,5 %). Det betyder att drygt 80 % av referensmaterialet är granskande rapporter.
I sammanfattningen från Riksmaten skriver man följande i sammanfattningen:
“Deltagarna äter mer frukt och bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fisk än i tidigare och fler väljer flytande matfetter och olja i matlagningen. Samtidigt var 57 procent av männen och 42 procent av kvinnorna överviktiga eller feta, vilket är mer än tidigare.
Energiintaget var i genomsnitt 7,4 MJ för kvinnor och 9,4 MJ för män. Andelen energi (utan alkohol) var i genomsnitt 18 procent från protein, 35 procent från fett och 47 procent från kolhydrater. Andelen energi från mättat fett var hög (13 E%) medan andelen fleromättat fett (6 E%) var tillfredsställande.
Det låga deltagandet (36 procent) kan ha påverkat resultaten i denna undersökning, framför allt bland unga män där bortfallet var störst. Bland kvinnor var åldersgrupperna väl representerade ...
Intaget av frukt, grönt och fullkorn är för lågt och intaget av söta och feta livsmedel som innehåller mycket mättat fett och salt för högt. Undersökningen visar också att det är den yngsta åldersgruppen som har de sämsta matvanorna. Detta återspeglar sig i ett sämre näringsintag för framför allt de unga kvinnorna. Detta är en viktig grupp att nå i folkhälsoarbetet då bra matvanor grundläggs i unga år och många kvinnor kommer att föda barn”.Det här betyder att man redan 2012 hade data:
- som visade antingen en samvariation (covariance) eller korrelation (samvariation med association) mellan konsumtion av kolhydrater och övervikt. Och det finns en förklaring. Kolhydrater generar högre frisättning av det fettinlagrande hormonet insulin jämfört med animaliskt fett och protein. Man skulle lite elakt kunna säga att övervikt handlar om att vara kolhydratisk.
- att rapportförfattarna antagit att kalorier är desamma oavsett livsmedel ...
- att respondenterna åt mer än 300 gram frukt per dag. Rapportförfattarna anmärker även på det låga deltagandet.
Sammanfattningen är lång - över 620 ord! Hade det varit en vetenskaplig artikel hade den begränsats till 200-250 ord. (Rekordet i utdragna myndighetsrapportering hålls av SOU 2015:52, där sammanfattningen var ofattbara 100 sidor!!).
Det är således denna ogranskade rapport man återbesöker för att genomföra en så kallad Monte Carlo-estimering; programmet tuggar igenom datamaterialet om och om igen (n=5000) vilket leder till en prediktion (en hypotetisk bild av framtiden).
“Livsmedelsverkets rekommenderar margarin istället för smör, eftersom margarin innehåller viktiga fetter som människan själv inte kan producera. Varbergs kommun har dock valt att gå emot rekommendationen och ska byta ut margarinet mot smör i skolor. Vi behöver på alla möjliga sätt få in mer olja, och då ser vi att exempelvis margarin är ett superbra sätt", säger Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket”.
Den 16 mars skriver Sveriges radio lokalredaktion i Halland följande: Smör istället för margarin i Varbergs skolor:
En viktig fråga rör metod. För att göra uttalanden om orsak och verkar behöver man först och främst randomiserade kontroll (Randomized controlled trial; RCT):
Det finns också konceptuella premisser.
Är det verkligen dåligt att äta mättat fett?
Det är viktigt att förstå att människans utveckling till Homo sapiens sapiens, dvs. den förnuftiga och kreativa människa vi är, började med att vår arts förfäder ändrade diet och började konsumera benmärg. Det skedde för mer än 3,5 miljoner år sedan under en peok som kallas Pliocen. Den näringstäta dieten startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Populärvetenskapligt (Kemeny, 2019).
När klimatet ändrades, från Pliocene till Pleistocene, (2,58 miljoner år -11 700 år sedan), var den animaliskt baserade och näringstäta kosten räddningen (Gibbons, 2018; Pobiner, 2013; Zaraska, 2016).
Animaliskt baserad mat, speciellt fett och kolin, var bra för våra förfäders hälsa och är det nu också (Ede, 2019; Ylilauri et al. 2019).
Kolin återfinns i animaliska produkter och påverkar det ofödda barnets framtida kognitiva förmåga. Läs följande notis från Cornell Universitetet (2018):Eating more foods with choline during pregnancy could boost baby’s brain.
Om fett och salt: Andrew Mente (2018, 2019). Om mättat fett: Dr. Paul Mason - 'Saturated fat is not dangerous'.
Problemen började efter det senaste ismaximumet (~20 000 år före nutid), när våra förfäder började äta mer växt-baserad mat. Det ledde till näringsbrist; i vissa fall minskade kroppslängden med upp till 15 centimeter (Kohler et al. 2017Mummert et al. 2011)
Hur ska man förklara att personalen på Livsmedelsverket går ut med denna vilseledande information om mat?
Livsmedelsverket har under årtionden utgått från Tallriksmodellen. I Wikipedias beskrivning av Tallriksmodellen saknas vetenskapliga referenser. Fyra referenser är rapporter från ... Livsmedelsverket!? och en från något som kallas Netdoktor.se:
Källan till Tallriksmodellen och varningar om fett och rött kött är något som kallas the Seven Country Study.
Seven Country study bygger på diet-heart hypotesen (Malmros, 1950) som ledde vidare till Seven countries study (Leslie, 2016; Teicholz, 2014) som lade grunden för tallriksmodellen.
Tallriksmodellen sitter så att säga i väggarna hos allmänheten, men kanske mest hos personalen vid Livsmedelsverket. Det betyder att det sannolikt uppstått någon form av grupptänk kring frågor som rör mat. Och precis som hos annan myndighetspersonal förväntas saker och ting passa en förutbestämt mall. Det betyder att personalen fallit offer för bekräftelse-bias och att mottagarna av kostråden faller offer för tillgänglighets-bias. Lustig, R. (2017), som menar att våra psyken drabbas av memory-hacking när det gäller mat.
Ramsden m fl. (2016) hittade bortglömda data från Seven Countries study projektet med data från 9000 individer som levt på institution. Det betyder att forskarna hade kontroll på vad personerna ätit. Det är ett viktigt kriterium för att dra slutsatser om orsak och verkan. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. Det betyder att mättat fett inte ökar risken för hjärtinfarkt. Populärvetenskapligt: Begley (2017).
Hall m fl (2019) visade dessutom att det är socker och ultra-processed mat som utgör en fara för hälsan; konsumtionen leder till välfärdssjukdomar som metabolt syndrom: typ 2 diabetes, icke-alkoholrelaterad fettlever och högt blodtryck. Populärvetenskapligt: Brueck, a.; Brueck, b.
Varför fanns inte den typen av forskning med i Livsmedelsverkets pressmeddelande?
Läs mer:"Perception versus facts": what's the future of sustainable food? The case of human's prospective mind (creativity and innovation).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
“Det blir smör istället för margarin i Varbergs kommuns skolor och verksamheter, det beslutade kommunfullmäktige i Varberg under tisdagskvällen. Dock går beslutet emot Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. "Det viktigaste för oss är att vi vill ha en god, ren och närproducerad mat som vi kan stå för och servera till våra barn", säger liberalen Tobias Carlsson, ordförande i servicenämnden”.Mat och hälsa är två komplexa forskningsområden. Sätt ihop dem och komplexiteten ökar. Att personalen på Livsmedelsverket hävdar att en enda studie, som bygger på en prediktionsmodell som i sin tur baserats på en skakig enkät publicerad som ogranskad myndighetsrapport, är anmärkningsvärt.
En viktig fråga rör metod. För att göra uttalanden om orsak och verkar behöver man först och främst randomiserade kontroll (Randomized controlled trial; RCT):
“a type of scientific (often medical) experiment that aims to reduce certain sources of bias when testing the effectiveness of new treatments; this is accomplished by randomly allocating subjects to two or more groups, treating them differently, and then comparing them with respect to a measured response”.Sedan måste studien replikeras, upprepas. Gärna flera gånger!
Det finns också konceptuella premisser.
Är det verkligen dåligt att äta mättat fett?
Det är viktigt att förstå att människans utveckling till Homo sapiens sapiens, dvs. den förnuftiga och kreativa människa vi är, började med att vår arts förfäder ändrade diet och började konsumera benmärg. Det skedde för mer än 3,5 miljoner år sedan under en peok som kallas Pliocen. Den näringstäta dieten startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Populärvetenskapligt (Kemeny, 2019).
När klimatet ändrades, från Pliocene till Pleistocene, (2,58 miljoner år -11 700 år sedan), var den animaliskt baserade och näringstäta kosten räddningen (Gibbons, 2018; Pobiner, 2013; Zaraska, 2016).
Animaliskt baserad mat, speciellt fett och kolin, var bra för våra förfäders hälsa och är det nu också (Ede, 2019; Ylilauri et al. 2019).
Kolin återfinns i animaliska produkter och påverkar det ofödda barnets framtida kognitiva förmåga. Läs följande notis från Cornell Universitetet (2018):Eating more foods with choline during pregnancy could boost baby’s brain.
Om fett och salt: Andrew Mente (2018, 2019). Om mättat fett: Dr. Paul Mason - 'Saturated fat is not dangerous'.
Problemen började efter det senaste ismaximumet (~20 000 år före nutid), när våra förfäder började äta mer växt-baserad mat. Det ledde till näringsbrist; i vissa fall minskade kroppslängden med upp till 15 centimeter (Kohler et al. 2017Mummert et al. 2011)
Hur ska man förklara att personalen på Livsmedelsverket går ut med denna vilseledande information om mat?
Livsmedelsverket har under årtionden utgått från Tallriksmodellen. I Wikipedias beskrivning av Tallriksmodellen saknas vetenskapliga referenser. Fyra referenser är rapporter från ... Livsmedelsverket!? och en från något som kallas Netdoktor.se:
- Vad innehåller maten. Livsmedelsverket. 4 december 2013. Arkiverad från originalet den 10 juni 2014. Läst 30 maj 2014.
-
Kostfibrer. Livsmedelsverket. 12 april 2013. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Vitaminer. Livsmedelsverket. 21 oktober 2013. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Talriksmodellen. 1177 Vårdguiden. 28 januari 2014. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. Läst 30 maj 2014.
- Tallriksmodellen. netdoktor.se. 31 mars 2008. Läst 30 maj 2014.
Källan till Tallriksmodellen och varningar om fett och rött kött är något som kallas the Seven Country Study.
Seven Country study bygger på diet-heart hypotesen (Malmros, 1950) som ledde vidare till Seven countries study (Leslie, 2016; Teicholz, 2014) som lade grunden för tallriksmodellen.
Tallriksmodellen sitter så att säga i väggarna hos allmänheten, men kanske mest hos personalen vid Livsmedelsverket. Det betyder att det sannolikt uppstått någon form av grupptänk kring frågor som rör mat. Och precis som hos annan myndighetspersonal förväntas saker och ting passa en förutbestämt mall. Det betyder att personalen fallit offer för bekräftelse-bias och att mottagarna av kostråden faller offer för tillgänglighets-bias. Lustig, R. (2017), som menar att våra psyken drabbas av memory-hacking när det gäller mat.
Ramsden m fl. (2016) hittade bortglömda data från Seven Countries study projektet med data från 9000 individer som levt på institution. Det betyder att forskarna hade kontroll på vad personerna ätit. Det är ett viktigt kriterium för att dra slutsatser om orsak och verkan. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. Det betyder att mättat fett inte ökar risken för hjärtinfarkt. Populärvetenskapligt: Begley (2017).
Hall m fl (2019) visade dessutom att det är socker och ultra-processed mat som utgör en fara för hälsan; konsumtionen leder till välfärdssjukdomar som metabolt syndrom: typ 2 diabetes, icke-alkoholrelaterad fettlever och högt blodtryck. Populärvetenskapligt: Brueck, a.; Brueck, b.
Varför fanns inte den typen av forskning med i Livsmedelsverkets pressmeddelande?
Läs mer:"Perception versus facts": what's the future of sustainable food? The case of human's prospective mind (creativity and innovation).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment