Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Det dödliga våldet i nära relationer har drabbat Finland många gånger. Media har rapporterat om barn som misshandlats och dödats av sina mammor, samt om kvinnor som mördat sina pojkvänner/män.
2008 dömdes en kvinna för att ha mördat sin pojkvän. 2023 rapporterar media att hon dömts igen efter att ha mördat ytterligare en pojkvän (Nyberg, 2023).
2020 dömdes en mamma från Åland till livstids fängelse efter att ha mördat barnets pappa (Henriksson, 2021).
Våren 2022 rapporterade HBL om en mamma som fått stöd av den finska socialtjänsten att isolera sig med barnet på ett boende för kvinnor med mentala utmaningar. Det slutade med att mamman mördade barnet genom förgiftning. Sedan tog hon sitt eget liv (Björkqvist, 2022).
Under sommaren 2022 ertappades en mamma i Borgå med att misshandla sin 5-åriga son. Hon slutade inte trots att polisen bröt sig in i bostaden. Socialtjänstpersonalen hade hela tiden haft kännedom om mammans mentala utmaningar (Bäck, 2022)
“Socialtjänsten kom för ett kontrollbesök och kunde se genom fönstret hur barnet misshandlades. Misshandeln upphörde först när polispatrullen bröt sig in i lägenheten genom att krossa fönstret och gripa tag i barnet”, säger kriminalkommissarie Heidi Niemi i ett pressmeddelande på torsdagen (Kurri & Nyqvst, 2023).Det var inte första gången barn misshandlats eller dött av mammors våld där personal inom socialtjänsten haft kännedom om dessa mammors mentala utmaningar. Här är en sammanfattning från Finland och andra delar av världen (Österberg, 2023).
Dessa mycket dramatiska och tragiska händelser hanteras som notiser av mediapersonal. Ingen analys eller vetenskaplig inramning om varför dessa händelser inträffar genomförs.
Det är först när en kvinna dött som en funktion av våld i nära relationer som drevet drar igång.
I augusti 2021 rapporterade media att en personbil full med människor körde över kajen i Estnäs, Helsingfors. Redan här var det klart att något inte stod rätt till. Det är onormalt att köra en bil över kajen, speciellt om det finns barn i bilen.
Länk till källan.
En rådig polisman, Teemu Heikkilä, hoppade i vattnet och lyckades rädda barnen, hunden och de vuxna från att drunkna.
Länk till källan
Sommaren 2022 rapporterar HBL att riksdagens justitiekanslern gett polisen en smäll på fingrarna. Skälet ska vara deras sätt att agera i fall som rör personer med mentala utmaningar (Lönnfeldt, 2022).
I december 2022 avlider kvinnan som satt i bilen som for över kajen i parets hem genom det som polispersonal brukar rubricera som yttre våld.
Exakt vad som hänt är svårt att utröna utan expertkunskap.
Nu drar dock drevet igång och alla, personal inom media, polis och domstolar mer eller mindre köar för att ge sin syn på saken.
Noterbart. Ingen att de som gissar har expertis på området.
Efter att ha grubblat på saken i 10 månader har Helsingforspolisen dragit en slutsats (Kaski, 2023):
Vetenskap har en annan ansats och inkluderar frågor som: Stämmer uppgifterna?
Psykologiforskarna Amos Tversky (1937-1996) och Daniel Kahneman varnar oss för simulerings-bias, att hoppa till slutsatsen (Kahneman och Tversky, 1977, 1982/2013), och visar att inramningen, hur vi framställer en händelse, påverkar hur mottagaren tolkar händelsen (Tverky och Kahneman, 1981).
För att reda ut komplexa frågor kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
Ungefär samtidigt lät Finlands diskrimineringsombudsman - Kristina Stenman - myndighetens framsida prydas av samma budskap om Mäns våld mot kvinnor.
2012 tillät tabloiden Dagens nyheter stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och ett gäng aktivister att publicera debattartikeln ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden”.
Efter att ha grubblat på saken i 10 månader har Helsingforspolisen dragit en slutsats (Kaski, 2023):
“Under förundersökningen framkom omständigheter som tyder på att dådet var planerat i förväg. Den misstänkta hade exempelvis skaffat utrustning för att städa upp efter sig”, säger kriminalkommissarie Tommi Lehtonen som har lett förundersökningen.Två månader har åklagaren kommit fram till detsamma (Torvalds, 2023):
“Enligt åklagaren hade mannen som åtalas för mordet på en 47-årig kvinna köpt material för att hemlighålla dådet minst två dagar innan mordet begicks i december 2022. Den åtalade mannen var gift med offret”.
Trots att mannen erkänt att det sannolikt ömsesidiga bråket ledde till att kvinnan avled, fortsätter juristkollektivet att driva tesen om mord - givet varje åklagarens våta dröm.
Till stöd för sin hypotesen lyfter åklagaren fram en kvitto på spolarvätska!?
Länk till källan.
Jämför en annan åklagare, Christer Van Der Kwast, som diktade ihop en fantasi om en massmördare där åtta personer anställda som domare accepterade utspelet utan att efterfråga bevis. I själva verka avvisade de krav på bevis:
Till stöd för sin hypotesen lyfter åklagaren fram en kvitto på spolarvätska!?
Länk till källan.
Jämför en annan åklagare, Christer Van Der Kwast, som diktade ihop en fantasi om en massmördare där åtta personer anställda som domare accepterade utspelet utan att efterfråga bevis. I själva verka avvisade de krav på bevis:
”rådmannen [en form av personal i en domstol] Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades (s. 536)”.Ett av åklagarens bevis var en 1000 km nattlig bilfärd t o r i Sveriges inland på slingriga vägar som påstods hänga samman med en 14-årings tragiska försvinnande. När fallet granskades och rättshaveriet avslöjades skylldes alltihop på ett psykologiskt fenomen som kallas grupptänk (SOU 2015:52).
En mer sannolik förklaring är att juridik inte bygger på vetenskap utan är en kvarlega från dess upphovsman - krigsherren Hammurabi - liksom dess påskyndare - massmördaren Cicero, som efter varje avrättning hittade på en historia om varför han låtit avrätta sina meningsmotståndare - Vixere (Beard, 2015). Cisero blev retorikens fader och används på juristutbildningar som exempel hur man ska gå tillväga.
Vad kan möjligen gå fel?”
Vad kan möjligen gå fel?”
Psykologiforskarna Amos Tversky (1937-1996) och Daniel Kahneman varnar oss för simulerings-bias, att hoppa till slutsatsen (Kahneman och Tversky, 1977, 1982/2013), och visar att inramningen, hur vi framställer en händelse, påverkar hur mottagaren tolkar händelsen (Tverky och Kahneman, 1981).
För att reda ut komplexa frågor kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
- Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
- Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010). Numeracy är grunden för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt dito.
Ungefär samtidigt lät Finlands diskrimineringsombudsman - Kristina Stenman - myndighetens framsida prydas av samma budskap om Mäns våld mot kvinnor.
2012 tillät tabloiden Dagens nyheter stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och ett gäng aktivister att publicera debattartikeln ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden”.
Exakt hur ofta Alhem och de andra männen som signerat detta epos slår sin hund och andra familjemedlemmar framgår av någon anledningen inte?
Var kommer idén om Mäns våld mot kvinnor ifrån?
På 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren för att, just det, studera Mäns våld mot kvinnor. Tillsammans med läkaren Gun Heimer, som specialiserat sig på gynekologi (läkarprogrammet är en en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski (socionomprogrammet är en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer) och Juristen Jenny Westerstrand (ROKS) (juristprogrammet är en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer) som genomförde en pilotstudie om upplevelse av våld i nära relationer där de exkluderade män. Enkäten publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
Var kommer idén om Mäns våld mot kvinnor ifrån?
På 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska sociologen Eva Lundgren för att, just det, studera Mäns våld mot kvinnor. Tillsammans med läkaren Gun Heimer, som specialiserat sig på gynekologi (läkarprogrammet är en en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski (socionomprogrammet är en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer) och Juristen Jenny Westerstrand (ROKS) (juristprogrammet är en yrkesutbildning som inte inkluderar metoder för att mäta komplexa fenomen som våld i nära relationer) som genomförde en pilotstudie om upplevelse av våld i nära relationer där de exkluderade män. Enkäten publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
~2002. Jag talade med Lundgren och Heimer, dock vid två olika tillfällen. Lundgren kom till institutionen för psykologi vid Uppsala universitet för att presentera deras bok (Lundgren et al. 2001). Lundgren var lätt att prata med och hon bekräftade att hon kände till den etablerade forskningsbilden om våld i nära relationer, men sa att hon bara fått i uppdrag att studera Mäns våld mot kvinnor. Heimer var inte lika trevlig. Vi sågs på en tillställning som kvinnoföreningen Zonda anordnat och där en läkare från Akademiska sjukhuset påstod att män som ogillar att deras flickvänner ligger andra män utövar våld i nära relationer!?
Heimer frågade om jag var disputerad och när jag svarade nej svarade hon: - hur kan du då tala med mig som är docent. Sedan tillämpade hon det som kallas stone walling, vilket är en markör för relationsaggressivitet.
2005 beslutade Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa och handleda om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren förbud att undervisa och handleda.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Guillou (2006) belyser varför Lundgren inte fick undervisa: Märklig tystnad när kannibalforskaren frias.
Vad är egentligen våld i nära relationer?
På 1970-talet utvecklade Murray Straus ett instrument för att mäta våld i nära relationer - Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996). Studier som utgått från CTS visar att våld i nära relationer fördelas enligt följande:
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
I april 2022 sa personal vid Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem (har för mig att de sa att det var deras största problem).
Det verkar som att läkaren hade levt i en tidigare relation. Det verkar ha funnits barn med i bilden. Det betyder att det föreligger en betydande sannolikhet att han och hans barn drabbats av den kvinnans vårdnadskonflikt.
I den nya relationen verkar det också funnits barn med i bilden. Det betyder att den kvinnan sannolikt dragit igång en vårdnadskonflikt med det barnets/barnens pappa.
Media rapporterar att redan 2014 hade den finska tillsynsmyndigheten Valvira begränsat läkarens arbete på grund av klagomål som inneburit risk för patientsäkerheten. Detta är en indikation om att något inte stod rätt till och borde generat en närmare titt på varför Valvira agerat som de gjort. Istället fick läkaren jobb som överläkare!?
Länk till källan.
Sju år senare fattar han det osannolika beslutet att köra en bil med barn, hund och en ny fru över Estnäskajen.
Det är alltså sannolikt att läkaren under lång tid utsatts för psykiskt våld, dels i den tidigare relationen, vilket manifesterades genom att han inte klarade sitt arbete, dels i den nya som manifesterades av händelsen vid Estnäskajen.
Media har dessutom rapporterat att Riksdagens Justitiekansler gett polispersonalen en smäll på fingrarna för att de inte uppmärksammat psykiska ohälsa.
Slutsats. Polis- och åklagarpersonalen hypotes - att tillskriva våld endast på mannen - är sannolikt missvisande som en funktion av simulerings-bias. Det mer sannolika (rationella) är att mannen under lång tid utsatts för psykiskt våld, vilket lett till fysiskt ömsesidigt våld som gått över styr. Olyckan hade kunnat förhindrats om myndighetspersonal respekterat forskning om våld i nära relationer.
Lästips: Vittnen om Ulrikasborgsfallet: Kan vittnen verkligen minnas rätt?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
2005 beslutade Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa och handleda om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren förbud att undervisa och handleda.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Guillou (2006) belyser varför Lundgren inte fick undervisa: Märklig tystnad när kannibalforskaren frias.
Vad är egentligen våld i nära relationer?
På 1970-talet utvecklade Murray Straus ett instrument för att mäta våld i nära relationer - Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996). Studier som utgått från CTS visar att våld i nära relationer fördelas enligt följande:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt. Kvinnors typiska konflikt är vårdnadskonflikt.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
I april 2022 sa personal vid Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem (har för mig att de sa att det var deras största problem).
Det verkar som att läkaren hade levt i en tidigare relation. Det verkar ha funnits barn med i bilden. Det betyder att det föreligger en betydande sannolikhet att han och hans barn drabbats av den kvinnans vårdnadskonflikt.
I den nya relationen verkar det också funnits barn med i bilden. Det betyder att den kvinnan sannolikt dragit igång en vårdnadskonflikt med det barnets/barnens pappa.
Media rapporterar att redan 2014 hade den finska tillsynsmyndigheten Valvira begränsat läkarens arbete på grund av klagomål som inneburit risk för patientsäkerheten. Detta är en indikation om att något inte stod rätt till och borde generat en närmare titt på varför Valvira agerat som de gjort. Istället fick läkaren jobb som överläkare!?
Länk till källan.
Sju år senare fattar han det osannolika beslutet att köra en bil med barn, hund och en ny fru över Estnäskajen.
Det är alltså sannolikt att läkaren under lång tid utsatts för psykiskt våld, dels i den tidigare relationen, vilket manifesterades genom att han inte klarade sitt arbete, dels i den nya som manifesterades av händelsen vid Estnäskajen.
Media har dessutom rapporterat att Riksdagens Justitiekansler gett polispersonalen en smäll på fingrarna för att de inte uppmärksammat psykiska ohälsa.
Slutsats. Polis- och åklagarpersonalen hypotes - att tillskriva våld endast på mannen - är sannolikt missvisande som en funktion av simulerings-bias. Det mer sannolika (rationella) är att mannen under lång tid utsatts för psykiskt våld, vilket lett till fysiskt ömsesidigt våld som gått över styr. Olyckan hade kunnat förhindrats om myndighetspersonal respekterat forskning om våld i nära relationer.
Lästips: Vittnen om Ulrikasborgsfallet: Kan vittnen verkligen minnas rätt?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment