Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Trots erkännande från psykiatrikern i Ulrikasborg, att det ömsesidiga familjebråket ledde till det mycket osannolika – att kvinnan avled, fortsätter juristkollektivet avsätta resurser att driva åklagarens hypotes – att det egentligen handlade om något annat: ett mord. Det inkluderar så kallade vittnesmål att be människor att försöka återskapa episodiska detaljer från långtidsminnen. Skådespelet rapporteras okritiskt av media.
Paret var ensamma vid den ödesdigra sammandrabbningen, men ljud från deras lägenhet läckte till grannarna. Ett par av dessa grannar har nu kallats av åklagaren för att försöka minnas vilka ljud de hört.
En kvinnas vittnesmål enligt HBLs Anna Svartström:
En mans vittnesmålet enligt HBLs Anna Svartström:
Länk till källan.
Notera. misstankar om slagsmål, användning av ordet “exceptionellt” samt att somna om!?
Tillsammans med en flaska spolarvätska utgör det grunden för åklagarens hypotes. Hemma i stugorna knyter folk i allmänhet sannolikt näven och feministiska organisationer.
Under 1990-talet utspelades ett liknande juridiskt skådespel där en annan åklagare, Christer Van Der Kwast, påstod sig ha hittat det osannolika – en massmördare.
Förutom en rad obskyra påståenden letade Van Der Kwast upp en psykologiforskare, Sven-Åke Christianson, som hade anammat ett helt ovetenskapligt perspektiv på hur minnet funkar. Christianson hade förvisso deltagit i etablerad forskning om hur minnet funkar, d.v.s. de teorier som lades fram på 1930 – talet som visade att minnet inte var att lita på (Bartlett, 1932). Men av någon outgrundlig anledning hade Christianson sökt sig till psykoanalytikern Margit Norell som i Freudiansk anda levde med övertygelsen att bortträngda minnen gick att återskapa. Här är det värt att påtala att Sigmund Freud (1856 – 1939) var läkare med den tidens mått och inte kunde speciellt mycket om psykologi.
Dessa idéer kryddat med en stark dramaturgi lockade åtta personer anställda som domare att avvisa krav på bevis för att istället acceptera Van Der Kwasts fantasier med hull och hår som det brukar heta. Resultat: domstolspersonalen pekade [felaktigt] ut mannen som massmördare.
Som av en händelse började så kallade grävande journalister att titta på fallet. Det hela rullades upp som det kanske värsta rättshaveriet i Sveriges historia. Och efter mycket om och men tvingades domstolskollektivet till en Canossavandring – den på falska grunder utpekade mannen frikändes (SOU 2015:52). Men Van der Kwast eller de åtta dömarna dömdes av någon anledning aldrig!? Och kanske gav det domstolskollektivet vatten på sin kvarn att fortsätta använda Christianson som konsult?
Sommaren 2023 rapporterade nämligen Norrtälje tidning av domstolskollektivet åter konsulterat Christianson.
Länk till källan.
Hösten 2023 hände något liknande i Helsingfors under de Finlandssvenska Barnrättsdagarna. Arrangören, stiftelsen Bensow, hade anlitat en annan psykologiforskare, Tom Pakkanen från Åbo akademi, som i Christianson-anda hävdade att man kunde intervjua 3-åriga barn för att använda som bevis i rättsprocesser!? Pakkanen verkade lika övertygad om detta som Christianson varit om bortträngda minnen.
Bensow hade också bjudit inom Olga Persson, ordförande för en intresseorganisation som hävdar att barns kontakt med sin pappa ska rubrikceras tvångsumgånge. Persson saknar formell kompentens på området, men har en examen i statskunskap från Södertörns högskola. Unizon, liksom en annan intresseföreninge – ROKS – påvisar misandri – hat eller starka aversioner mot män.
Den här cocktailen av information liksom det faktum en åklagare saknar kunskap om metodologi liksom konceptuell kunskap om forskning om våld i nära relationer lägger grunden för det beslut som föll.
Det finns dock tre saker att beakta när man ska bedöma den här typen av komplexa fall: medias repportering – sentiment mining, mentala fallgropar och det episodiska minnets begränsningar.
Medias rapportering – sentiment mining. Sedan 1990-talet har den negativa tonen i medias rapportering ökat enligt principen when it bleeds it leads. Så här skrev Serani i Psychology Today:
“News is a money-making industry. One that doesn't always make the goal to report the facts accurately. Gone are the days of tuning in to be informed straightforwardly about local and national issues. In truth, watching the news can be a psychologically risky pursuit, which could undermine your mental and physical health” (Serani, 2011).2018 skrev psykologen Steven Pinker om detsamma i the Guardian (Pinker, 2018). Dr. Pinker artikel bygger på Kalev Leetaru forskning om sentiment mining:
“Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific”.På svenska: “Sentiment mining” bedömer den känslomässiga tonen i en text genom att räkna ihop antalet och sammanhangen för ord med positiva och negativa konnotationer, som bra, trevligt, fruktansvärt och fruktansvärt.
Året efter Dr. Pinkers artikel i The Guardian skrev Kalev Leetaru en egen artikel om sentiment mining i Forbes – Sentiment Mining 500 Years Of History: Is The World Really Darkening?
Leetaru presenterar tre intressanta diagram:
De två översta diagrammen visar att tonen i journalistiken har blivit mer negativ över tid. Det tredje diagrammet visar andelen artiklar som publicerats online. Leetaru menar att den negativa tonen i journalistiken ökat under 1990-talet när det blev vanligare att publicera online. De två första diagrammen visar dock att den negativa trenden startade långt innan media började publiceras online.
Mentala fallgropar. Vi människor lätt faller offer för något som kallas emotionella och kognitiva mentala fallgropar. Det finns ca 200 att välja mellan. En av dessa är negativity bias (Baumeister et al. 2001):
På 1970 – talet studerade psykologiforskarna Daniel Kahneman och Amos Tversky (1937-1996) något de kallade naturlig dumhet” – vår arts tendens att premiera information som är:
- prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
- upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
- eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).
Minnesforskning. Men det finns några saker som antas vara fundamenta:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta – 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016).
För att skilja fakta från fiktion kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T.; Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
- Epistemisk vigilance – vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
- Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv – tänk explorativt (Stanovich, 2009).
- Numeracy – förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).
Notera att paret som i sitt vittnesmål påstår att ljudet från grannens lägenhet, där kvinnan dog, var exceptionellt, också rapporterade att de valde att somna om.
Denna uppenbara paradox verkar har passerat juristpersonalen respektive mediarapportören Svartström obemärkt!?
Om man hör ett exceptionellt ljud är sannolikheten stor att det triggar frisättning av stresshormonet kortisol och kanske adrenalin. Det betyder att att man blir pigg och alert. Det i sin tur gör det svårt att somna. (Notera att det förhöjda halter av kortisol som gör att man vaknar från en slummer.)
Det är rimligt att anta att det leder till att man ringer polisen.
För att somna, liksom för att somna om, krävs låga halter av kortisol, men högre halter av melatonin, dvs. mental harmoni (Lustig, 2017).
Det mest sannolika är att vittnena som åklagaren förlitade sig på konstruerade ett minne av händelsen som passar situationen (rättssalen) och som påverkats av olika bias, t ex. negativity-, tillgänglighet- samt simulerings-bias.
Därför använde mannen ordet exceptionellt, trots att både han och kvinnan var så pass avslappnade att de valde att somna om.
Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:
- Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld i nära relationer – drabbar Lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005)) – typiskt kvinnligt. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. Det är känt att 40% av de finska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023).
Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är Finlands stora utmaning (Helsingforspolisen, 2022).
I april 2022 meddelade Helsinforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är deras stora utmaning.
På De finlandssvenska Barnrättsdagarna påtalade Bensows verksamhetsledare Maj Estlander att 40 % av finska skolbarn är utsatta för psykiskt våld i hemmet.
Slutsats. Ulrikasborgsfallet är en tragedi som hade kunnat förhindrats. Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut att mannen var i mental obalans när han körde bilen över kajen vid Estnäskajen. Tidigare rapportering från 2014 gjorde även gällande att han inte klarat sitt jobb.
Det indikerar att han under längre tid utsatts för kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld), d.v.s. det som Helsingforspolisen våren 2022 menade är ett stort problem och som Finlands Barnombudsman menar ökar. Notera även att värdinnan för Barnrättskonferensen 2023 hävdade att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de utsatts för psykiskt våld.
Och det var just ignorerandet av mental ohälsa som fick riksdagens justitiekansler att ge Helsingforspolisen en smäll på fingrarna.
Lästips:
Dödsfallet i Ulrikasborg. Är Polis- och juristpersonalens hypoteser sannolikt? En titt på fakta om fallet och våld i nära relationer
Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap
Apropå ljud:
“När mamma slår värmen hon upp med hunden. En respons på ett utspel från stjärnjuristen Sven-Erik Alhem (2012).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment