Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Det dödliga våldet i nära relationer har drabbat Finland många gånger. Media har rapporterat om barn som misshandlats och dödats av sina mammor, samt om kvinnor som mördat sina pojkvänner/män.
2008 dömdes en kvinna för att ha mördat sin pojkvän. 2023 rapporterar media att hon dömts igen efter att ha mördat ytterligare en pojkvän (Nyberg, 2023).
2020 dömdes en mamma från Åland till livstids fängelse efter att ha mördat barnets pappa (Henriksson, 2021).
Våren 2022 rapporterade HBL om en mamma som fått stöd av den finska socialtjänsten att isolera sig med barnet på ett boende för kvinnor med mentala utmaningar. Det slutade med att mamman mördade barnet genom förgiftning. Sedan tog hon sitt eget liv.
Under sommaren ertappades en mamma i Borgå med att misshandla sin 5-åriga son. Hon slutade inte trots att polisen bröts sig in i bostaden. Socialtjänstpersonalen hade kännedom om mammans mentala utmaningar (Bäck, 2022)
“Socialtjänsten kom för ett kontrollbesök och kunde se genom fönstret hur barnet misshandlades. Misshandeln upphörde först när polispatrullen bröt sig in i lägenheten genom att krossa fönstret och gripa tag i barnet”, säger kriminalkommissarie Heidi Niemi i ett pressmeddelande på torsdagen (Kurri & Nyqvst, 2023).Det var inte första gången barn misshandlats eller dött av mammors våld där personal inom socialtjänsten haft kännedom om dessa mammors mentala utmaningar. Här är en sammanfattning: (Österberg, 2023) Barn som dör efter att socialtjänsten isolerat dem med mammor som lider av mentala utmaningar.
Dessa mycket dramatiska och tragiska händelser hanteras som notiser av mediapersonal. Ingen analys eller vetenskaplig inramning om varför dessa händelser inträffar genomfördes.
Det är först när en kvinna dött som en funktion av våld i nära relationer som drevet drar igång.
I augusti 2021 rapporterade media att en personbil full med människor körde över kajen i Estnäs, Helsingfors.
Länk till källan.
En rådig polisman, Teemu Heikkilä, hoppade i vattnet och lyckades rädda barnen, hunden och de vuxna från att drunkna i bilen.
Länk till källan
Ca ett år senare avlider kvinnan som satt i bilen som for över kajen i parets hem genom det som polispersonal brukar rubricera som yttre våld. Hela skulden läggs på mannen och ett mediadrev startar.
I september 2023 rapporter YLE att polisens förundersökning är klar (Kaski, 2023):
”Under förundersökningen framkom omständigheter som tyder på att dådet var planerat i förväg. Den misstänkta hade exempelvis skaffat utrustning för att städa upp efter sig”, säger kriminalkommissarie Tommi Lehtonen som har lett förundersökningen.Två månader senare rapporterar YLE att åklagaren anser att dådet var planerat (Torvalds, 2023):
Enligt åklagaren hade mannen som åtalas för mordet på en 47-årig kvinna köpt material för att hemlighålla dådet minst två dagar innan mordet begicks i december 2022. Den åtalade mannen var gift med offret.Psykologiforskarna Amos Tversky (1937-1996) och Daniel Kahneman varnar oss för simulerings-bias, att hoppa till slutsatsen (Kahneman och Tversky, 1977, 1982/2013), och visar att inramningen, hur vi framställer en händelse, påverkar hur mottagaren tolkar händelsen (Tverky och Kahneman, 1981). Dijksterhuis et al (2006) visar dock att vi blir mer nöjda om vi låter vår intuition styra komplexa beslut. Det betyder dock inte nödvändigtvis att värderingen överensstämmer med verkligenheten.
De flesta anser att våld i nära relationer ska attribueras på män (intuitiv bedömning) och är sannolikt nöjda med den värderingen. Därför ställer de aldrig frågan:
- stämmer uppgifterna?
För att reda ut den frågan kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
- Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
- Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).
Jämställdhetsmyndigheten leds av Lena Ag. Jernberg och Ag är sannolikt påverkade av den feministiska sociologen Eva Lundgren, gynekologen Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och Juristen Jenny Westerstrand (ROKS) som genomförde en pilotstudie om upplevelse av våld i nära relationer där de exkluderade män. Enkäten publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
2005 beslutade Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa och handleda om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren förbud att undervisa och handleda.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Guillou (2006) belyser varför Lundgren inte fick undervisa: Märklig tystnad när kannibalforskaren frias.
En av dem som hoppade på Lundgren, Heimer, Westerstrand, Ag och Jenrberg-tåget var Finlands diskrimineringsombudsman - Kristina Stenman. Sommaren 2022, efter att 12-åringen dött av sin mammas våld och den 5-åriga grabben misshandlats av sin mamma, notera att personal inom socialtjänsten hade kännedom om dessa kvinnors mentala utmaningar, ansåg Stenman att faktoiden Mäns våld mot kvinnor skulle prioriteras (Österberg, 2022 a).
I december 2022, efter flera (för många) påstötningar/uppmaningar, lät Kristina Stenman ändra texten på Diskrimineringsombudsmannens hemsida, från faktoiden Mäns våld mot kvinnor till vetenskapliga Våld i nära relationer. Dock handlar innehållet mest om den faktoida föreställningen om våld i nära relationer (Österberg, 2022 b).
Juristpersonal utbildas att döma andra och drömmen är förstås de stora komplicerade fallen. Minns den svenska åklagaren Christer van der Kwast som hittade på en massmördare och genomförde vad som närmast kan beskrivas som teater. Åtta personer anställda som domare accepterade van der Kwasts fantasier. När det hela avslöjades fick varken Kwast eller domarna sparken!? (SOU 2015:52).
Den första frågan som gemene man inom media och rättsväsendet borde ha ställt var:
- varför väljer någon att köra en bil över en kaj?
En andra lika viktig fråga är:
- vad är egentligen våld i nära relationer?
Vår art har en inbyggd instinkt att skydda oss själva och andra, speciellt barn. I bilen som kördes över kajen satt två barn. Att köra en bil över en kajkant och ner i vattnet ter sig irrationellt och indikerar att personen led av psykisk ohälsa. Att göra det med sitt eget och andras barn i bilen visar att den psykiska ohälsan är grav. Och det verkar som att läkarens mentala hälsotillstånd var känd.
Media rapporterar att redan 2014 hade den finska tillsynsmyndigheten Valvira begränsat läkarens arbete på grund av klagomål som inneburit risk för patientsäkerheten. Detta är en indikation om att något inte stod rätt till och borde generat en närmare titt på varför Valvira agerat som de gjort. Istället fick läkaren jobb som överläkare!?
Länk till källan.
Det verkar som att läkaren hade levt i en tidigare relation som brutits upp. Det verkar ha funnits barn med i bilden. Det betyder att det föreligger en betydande sannolikhet att det också förekommit en vårdnadskonflikt, vilket kan ha inkluderat våld i nära relationer som fördelas enligt följande:
- Fysiskt våld - kvinnors står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.
Det är alltså sannolikt att läkaren utsatts för psykiskt våld i den tidigare relationen, vilket manifesterades genom att han inte klarade sitt arbete.
Den nya kvinnan verkade också haft barn sedan tidigare. Det indikerar att även hon varit drivande i en vårdnadskonflikt som en funktion av relationsaggressivitet.
Det är således sannolikt att läkaren hamnat ur askan i elden.
I april 2022 sa personal vid Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem (har för mig att de sa att det var deras största problem).
Media har dessutom rapporterat att Riksdagens Justitiekansler gett polispersonalen en smäll på fingrarna för att de inte uppmärksammat psykiska ohälsa.
Länk till källan.
Notera även att kvinnor är lite mer fysiskt våldsamma jämfört med män. Det indikerar att det fysiska våld som förevarit mellan paret sannolikt var ömsesidigt.
Och även om finska medier rapporterat om flera fall av dödligt våld i nära relationer, är risken att drabbas obetydlig (0,000005).
Polis- och åklagarpersonalen hypotes - att tillskriva våld endast på mannen - är sannolikt missvisande som en funktion av simulerings-bias. Det mer sannolika (rationella) är att mannen under lång tid utsatts för psykiskt våld, vilket lett till fysiskt ömsesidigt våld som gått över styr. Olyckan hade kunnat förhindrats om myndighetspersonal respekterat forskning om våld i nära relationer.
Fortsättning.
Trots att mannen erkänt att det sannolikt ömsesidiga bråket leder till att kvinnan avled, fortsätter juristkollektivet att driva tesen om mord - givet varje åklagarens våta dröm.
Till stöd för sin hypotesen lyfter åklagaren fram en kvitto på spolarvätska!?
Länk till källan.
HBL:s publicerade artikeln via Facebook. Den 1 december 2023 skrev jag följande kommentar:
“Fallet är förstås resultatet av en relationskonflikt, men åklagarens lite desperata ansats, att med hjälp av kvitton på spolarvätska försöka skuldbelägga mannen för mord, ter sig naturligt för många, men då har de sannolikt drabbats av de psykologerna Kahneman och Tversky (1977 och 1982) kallar simulerings-bias , d.v.s. att man hoppar till slutsatsen. Det leder till dåliga slutsatser” (Kahneman och Tversky, 1979).För att reda ut saker och ting krävs det psykologen Stanovich (2009) kallar disjunktivt resonerande.
Redan när mannen körde bilen över kajen i Estnäs 2022 kunde vem som helst förstå att något inte stod rätt till med hans psykiska hälsa.
Det hänger samman med att det är mycket ovanligt att köra en bil över en kajkant och ner i vattnet, speciellt om det sitter andra personer, inklusive barn, i bilen. Vår art har nämligen en inbyggd överlevnadsinstinkt.
Det är också känt att Helsinforspolisen fick en smäll på Fingrarna av riksdagens justitiekansler för att ha ignorerat just psykiskt ohälsa.
Fallet har förstås väckt den feministiska våg som vill skylla Våld i nära relationer (detta är den vetenskapliga beskrivningen) på män.
I Sverige rekryterades under 1990-talet, den feministiska sociologen Eva Lundgren, mest känd för att knacka dörr i Norge och om en man öppnade dörren fråga: - hur slår du din kvinna?
Helt rubbat förstås, men svenska regeringen, via Brottsoffermyndigheten, öste pengar över Lundgren som promoverades till professor.
Tillsammans med gynekologen Gun Heimer och en jurist som jobbade för ROKS, skrev de en märklig bok som aldrig genomgick vetenskaplig granskning och där de exkluderade män. Istället frågade de bara kvinnor om de ansåg att de någon gång kan kan ha blivit utsatta för mäns våld mot kvinnor? drygt 40 % svarade ja (Lundgren et al. 2001).
2005 fattade Uppsala universitet misstankar och beslutade granska Lundgrens material (rådata). Slutsatsen blev att rådatan och slutsatserna inte hänge ihop.
Lundgren menade i en senare intervju att lärosätet förbjudit henne att undervisa och handleda om kön, makt och våld.
Skadan var dock redan skedd.
Svenska Jämställdhetsmyndigheten lät producera en handbok, inte om Våld i nära relationer (det vetenskapliga begreppet), utan om Mäns våld mot kvinnor!? Där hävdar de att kvinnors våld i nära relationer ska skyllas på män!?
Finlands diskrimineringsombudsman, som leds av Svenska Folkpartiets Kristina Stenman, marknadsförde också under en längre tid faktoiden Mäns våld mot kvinnor.
2022 sa personal vid Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är deras största problem.
Relationsaggressivitet är psykisk våld.
På en aktuell konferens som gick av stapeln i Helsingfors nyligen nämndes att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de utsatts för psykiskt våld i hemmet (ergo, en arg mamma).
2022 rapporterade media om flera fall där kvinnor misshandlat eller mördat sitt barn liksom sin före detta man. Det sistnämnda genom att hälla bensin över honom och tända på. Det var inte ett isolerat fall.
Vad säger vetenskapen om våld i nära relationer?
Våld i nära relationer fördelas enligt följande:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.
Det är sannolikt att mannen utsatts för relationsaggressivitet, vilket manifesteras av incidenten vid Estnäskajen. Man behöver som sagt inte vara raketforskare för att räkna ut att han mådde psykiskt dåligt.
Kvinnan var tidigare skild vilket indikerar att hon tidigare gett uttryck för relationsaggressivitet. Det går att kolla.
Kvinnors relationsaggressivitet/psykiska våld är ju Finlands stora problem.
Det mest sannolika är att det fysiska våldet varit ömsesidigt och att mannens erkännande stämmer - att det var en tragisk olycka.
Åklagarens desperata ambitioner att attribuera den tragiska olyckan på mannen för tankarna till Sverige där en f d riksåklagare, Sven-Erik Alhem, 2012, via Dagens nyheters debattsida hävdade att man kunde spåra Mäns våld mot kvinnor genom att studera hunden i hushållet. Så här löd rubriken: ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden”.
2015 avslöjades att en annan åklagare, Christer Van Der Kwast, hade diktat ihop en fantasi om en massmördare och att åtta personer anställda som domare accepterade utspelet utan att efterfråga bevis. I själva verka avvisade de krav på bevis!?
”rådmannen [en form av personal i en domstol] Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades (s. 536)”.Ett av åklagarens bevis vara en 1000 km nattlig bilfärd t o r i Sveriges inland på slingriga vägar som påstods hänga samman med en 14-årings tragiska försvinnande. När fallet granskades skylldes alltihop på ett psykologiskt fenomen som kallas grupptänk (SOU 2015:52). En mer sannolik förklaring är att juridik inte bygger på vetenskap utan är en kvarlega från dess upphovsman - krigsherren Hammurabi - liksom dess påskyndare - massmördaren Cicero, som efter varje avrättning hittade på en historia om varför han låtit avrätta sina meningsmotståndare - Vixere (Beard, 2015). Cisero blev retorikens fader och används på juristutbildningar som exempel hur man ska gå tillväga.
Den aktuella åklagaren försöker uppgradera olyckshändelsen till mord, sannolikt hoppas han likt Van Der Kwast på en fjäder i hatten. Det juridiska beviset är ett kvitto på spolarvätska!?
Vad kan möjligen gå fel?”
Lästips: Vittnen om Ulrikasborgsfallet: Kan vittnen verkligen minnas rätt och fanns det några husdjur?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment