Thursday, November 9, 2023

Forskare: Begreppet ”rasism” missförstås i finlandssvenska skolor. Stämmer uppgifterna?

På Svenska dagen, som instiftades på initiativ av Svenska folkpartiet 1908 för att uppmärksamma de svenskspråkiga i Finland, släpper Kalle Silfverberg ytterligare en artikel som saknar vetenskaplig grund. Anna Svartström har intervjuat två pedagoger - Ida Hummelstedt och Maïmouna Matikainen-Soreau - som forskar inom ämnet pedagogik. Från HBLs rapportering lär vi oss att de båda uttalar sig om rasism, dock utan att klargöra vad de menar med rasism. De säger bara att andra har fel. Efter att jag kommenterat artikel på Facebook ville Maimouna Jagne-Soreau adda mig som vän. När jag accepterat avfriendade hon mig. Flera frågor uppenbarar sig. Varför skriver HBL om rasism i Svenskfinland på svenska dagen? Jag gör en analogi till tidigare märkliga artiklar. Ergo. Svensk-Finland kultur är typiskt liberal och öppen för andra språk och kulturer. Ural-Finland är präglad av national- och etnoromantik och stamtänkande.Om det förekommer rasism i Finland, så har den sin sannolika utbredning inom den Uralisk-finska kulturen. Kom också ihåg att Helsingfors universitets forskning har "kollapsat". 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

På Svenska dagen, som instiftades på initiativ av Svenska folkpartiet 1908 för att uppmärksamma de svenskspråkiga i Finland, släpper Kalle Silfverberg ytterligare en artikel som saknar vetenskaplig grund.


Länk till källan.

Det är Anna Svartström som intervjuat Ida Hummelstedt och Maïmouna Matikainen-Soreau som forskar inom ämnet pedagogik.

Hummelstedt jobbar av avdelningen för pedagogik, speciellt Mångfald, flerspråkighet och social rättvisa i utbildning. I sin avhandling anger hon sin metodansats (s. 56):


Länk till källan.

Matikainen-Soreau jobbar också på avdelningen för pedagogik, speciellt Helsinki Inequality Initiative. I sin publikationslista fanns ett alster med titeln: “I don’t write about me, I write about you”: Four major motifs in the Nordic postmigration literary trend.

På svenska: jag skriver inte om mig, jag skriver om dig.

Både Hummestedt och Matikainen-Soreau är litteraturvetare med kvalitativ metod som utgångspunkt. Det är väsentligt att känna till att resultatet av kvalitativ metod begränsas till teman och hypoteser som senare kan testas med vetenskaplig metod.

I Hummelstedt avhandling ger en sökning på racism nio träffar - alla i referenslistan.

Matikainen-Soreaus artikel var låst bakom betalvägg, så det går inte att säga något om hon nämner racism i artikeln.

Men från HBLs rapportering lär vi oss att de båda uttalar sig om rasism, dock utan att klargöra vad de menar med rasism. De säger bara att andra har fel.

Jag skrev en kommentar om det hela på HBLs Facebookssida:


I min kommentar nämner jag Maimouna Jagne-Soreau.

Senare under dagen hände något märkligt. Maimouna Jagne-Soreau ville adda mig som vän på Facebook.


Jag blev lite misstänksam. Det har nämligen hänt tidigare när jag kritiserat kostforskare vid Helsingfors universitets dogmatiska hållning till näring och kost. Min kritik mot deras syn på kost och hälsa hänger ihop med två saker:
  1. Internationell forskning pekar i en diametralt annan riktning jämfört med den kostforskning som under lång torgförts vid Helsingfors universitet.
  2. Finska kostråd korrelerar med ökad förekomst av Alzheimer's och på senare tid barnfetma.
Efter kritiken vill forskaren bli min kompis på Facebook. Det hela var märkligt eftersom hon tidigare avvisat min propå om en normal akademisk dialog och samarbete. När jag ändå accepterade hennes vänförfrågan dröjde det inte länge förrän hon tog bort den.

Jag accepterade ändå Maimouna Jagne-Soreaus vänförfrågan.


Kort därefter hände detsamma. Strax efter att jag accepterat hennes vänförfrågan, avfriendade hon mig, d.v.s. precis som kostforskaren hade gjort.

Flera frågor uppenbarar sig.

Varför låter Kalle Sifverberg publicera den här typen av faktoida artiklar?

Varför attackerar Silfverberg Svenskfinland med konstiga utspel på självaste Svenska dagen?

Varför gör dessa pedagogik/litteratur-forskare utspel om rasism utan att definiera vad de menar med rasism?

Svaret på frågan varför Silfverberg låter publicera den här typen av artiklar hänger sannolikt ihop med en socio-kultur om att vara politisk korrekt - vara känslig för vart den politiska vinden blåser. Siflverbergs företrädare har tidigare låtit krönikörer attackera internationella experter med rena personangrepp liksom publicerat obskyra artiklar om klimat, väder och mat som luktar Agenda 2030 lång väg.

På frågan varför Silfverberg låter två litteraturvetare göra utspel om rasism inom Svenskfinland på svenska dagen kan man dra sig till minnes Dan Loxal krönika till minne av valet av Helsingfors grundare och Finlands och Sverige kung - Gustav Vasa (1496-1560).

I Lolax sinne kom det att handla om något annat.

Länk till källan.

Jag träffade Lolax dagen efter och frågade om han är fennoman. Han kastade med huvudet, vilket kan tolkas som en emotionell defensiv reaktion, och sa att utspelet i artikeln bara var på skoj.

Var det verkligen skoj att ignorera 500-årsjubileumeet av valet av den kung som grundade Finland huvudstad - Helsingfors - eller var det ett utfall av fennomani?

Att på svenska dagen göra obskyra utspel om förekomst av rasism i Svenskfinland är konsistent med den ansatsen.

Svaret på frågan varför två pedagogik/litteratur-forskare tillåts göra utspel om rasism på svenska dagen utan krav på att definiera vad de menar med rasism står skrivet i stjärnorna.

Finland är sedan 1000 år svenskspråkigt och har delat ca 60 kungar med Sverige då länderna var ett enat rike. På 1200-talet startade byggena av domkyrkorna i Uppsala och Åbo. 1550 grundade Gustav Vasa Helsingfors. På 1600-talet tog Drottning Kristina upplysningen till västra och östra riket. På 1700-talet infördes en konstitution. Huvudspråket, liksom kulturen, var svenska. Notera parallelliteten. Viktiga beslut som togs implementerades i den västra och östra delen av riket. Det skapade en socio-kultur som under mer än 500 år bredde ut sig väster och öster om södra kvarken.

3 maj 1808 invaderade Tsarryska styrkor den svenska fästningen Sveaborg. Därefter startade förhandlingen som ledde till att Östra riket blev storfurstendömet Finland.

För att splittra befolkningen i västra och östra riket påförde Ryssland att befolkningen i Finland skulle börja tala ett annat språk, ett språk som aldrig haft utbredning i landet - Uraliskfinska.

1810 föddes Fennomanrörelsen som till skillnad mot svensk-kulturens upplysningstänkande byggde på national- och etnoromantik - ett stamtänkande och en fientlighet mot det svenska som traderades hemma vid köksborden (mammorna).

Det var en trög process (fp ville det). Först 1910, efter mycket möda och stort besvär, nådde språket break-even.

Efter 8-9 generationer genomsyrar sannolikt fennomanin stora delar av Finland. Pagel (2019) menar att det handlar om tribalism - stamtänkande.  

Jämför följande:
  1. i april 2022 sa personal vid Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett stort problem.
  2. i maj 2022 sa en direktör vid ministeriet för undervisning och kultur att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy.
  3. november 2022 meddelande den finska Barnombudsmannen att 20 % finska barn och unga födda 1997 eller senare, har mentala problem. Störst är utbredningen i norra Karelen, d.v.s. i hem där man mest talar uralisk-finska.
  4. Våren 2023 meddelade Helsingfors stad att svenskspråkiga Finländare är gladare och lever längre.
Ergo. Svensk-Finland kultur är typiskt liberal och öppen för andra språk och kulturer. Ural-finland är präglad av national- och etnoromantik och stamtänkande.

Om det förekommer rasism i Finland, så har den sin sannolika utbredning inom den Uralisk-finska kulturen.

Kom också ihåg att Helsingfors universitets forskning har "kollapsat".


Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment