Wednesday, December 6, 2023

"När mamma slår värmen hon upp med hunden". En respons på ett utspel från stjärnjuristen Sven-Erik Alhem (2012).

Helsingfors universitet marknadsför en aktuell studie om kvinnors och husdjurs psykiska välmående. Med lite kunskap om experimentell emotions- respektive socialpsykologi kan man ana att studien indikerar att man kan spåra kvinnors relationsaggressivitet genom att observera hunden eller katten i familjen. Varför är det intressant? Jo, därför att 2012 lät ledningen på Dagens Nyheter stjärnjuristen Sven-Erik Alhem tillsammans med andra aktivister publicera det misandriska utspelet ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden”. Men våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen. En aktuell Barnrättskonferens i Helsingfors tar för andra året upp problemet med finska kvinnors relationsaggressivitet. Nu kommer alltså en mycket oväntad studie som är konsistens med forskning om våld i nära relationer och som indikerar att det är kvinnors (mammors) relationsaggressivitet man kan spåra genom att titta på hunden eller katten. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Helsingfors universitet marknadsför en aktuell studie om kvinnors och husdjurs välmående. Drygt 2780 kvinnor, 78 män och ett antal hundar och katter har deltagit i studien (Ståhl et al. 2023).

Med lite kunskap om experimentell emotions- respektive socialpsykologi kan man ana att studien indikerar att man kan spåra kvinnors relationsaggressivitet genom att observera hunden eller katten i familjen.

Varför är det intressant?

2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några aktivister enligt följande:


Länk till källan.

Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?

Alhem & Co hade sannolikt låtit sig inspireras av feministisk sociologi. Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren. Tillsammans med läkaren med specialisering på gynekologi, Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand från intresseorganisationen ROKS, skapades en egen, oprövad, enkät. Man valde också att exkludera män. Resultatet blev pilotstudien Slagen dam som publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).

2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:


Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):


Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.

Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.


Uppsala universitets slutsatser och förbud för Lundgren att undervisa och handleda om kön, makt och våld, hindrade inte fortsatt spridning av de falska uppgifterna.

Alhem & Co:s utspel visar att Lundgrens, Heimers och Wetterstrands faktoida och misandriska utspel fick ringar på vattnet. Och det slutade inte där.

I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör för en handbok och Våld  i nära relationer på Jämställdhetsmyndigheten, som leds av Lena Ag:


Länk till källan.

Finlands diskrimineringsombudsman - Kristina Stenman - hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:


Detta trots att Stenman informerades om forskningsläget beträffande våld i nära relationer den 17 februari 2022 och erhöll en påminnelse 1 juni.

Priset har hittills blivit högt: barn som rövats bort av sina mammor, barn som dödats av sina mammor och barn som förlorat sin pappa på grund av mammors dödliga våld. Ag och Stenman valde tystnaden.

Vid kartläggning av dessa fram att personal inom socialtjänsten varit involverade i mammornas agerande. I Sverige pågår flera utredningar mot socialtjänster.

En kontroll av Diskrimineringsombudsmannens hemsida den 19 december 2022 indikerar att Stenman ändå uppmärksammat forskningsläget. Hon hade då tagit bort den minandriska informationen från hemsidan.

Våld i nära relationer är ett komplext ämne. Sedan 1970-talet finns det dock etablerade modeller för att mäta förekomst, t ex. Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996).

Forskning som använt sig av validerade modeller konvergerar i slutsatsen att våld i nära relationer fördelas enligt följande:
  • fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  • dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
  • psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt fenomen.

Det är konsistent med: Läs: Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap

Nu kommer alltså lite överraskande en studie som på sätt och vis bekräftar Alhem & Co hypotes om att söka förövaren av våld i nära relationer i hemmet, som som också är konsistent med forskning om våld i nära relationer, dvs. indikerar att det är mammas relationsaggressivitet man kan spåra genom att titta på hunden eller katten.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

at

No comments:

Post a Comment

Subscribe to: Post Comments (Atom)