Monday, January 29, 2024

Rätt kolhydrater hjälper till att hålla vikten (Bratt/HBL/Hellenius). En kommentar med utgångspunkt från Rationellt entreprenöriellt tänkande

Hufvudstadsbladet gör en re-write från Dagens nyheter om en Harvardstudie som påstår att kött och animaliskt baserad mat förklarar uppkomst av diabetes. Man har låtit Maj-Lis Hellenius, en person som i minst 13 år varit motståndare till lågkolhydratkost, kommentera artikeln liksom marknadsföra sina egna idéer om kost. Det är samma anda som näringsforskare vid Helsingfors universitet, som påstår att konsumtion av kött leder till cancer i tjocktarmen. Harvardstudien har fått mycket kritik av internationella experter på kost och en genomgång av historisk och aktuell kostforskning visar att Harvardstudien liksom Hellenius och andra påståenden om att kött och fett är farligt för hälsan är osannolika. 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Det nya året har knappt inletts innan personalen på Hufvudstadsbladet börjar marknadsföra faktoiderna. Istället för att låta personalen göra en granskning av nutrition, väljer Silfverberg att göra en re-write på en krönika från Dagens nyheter där läkaren med övertro på kolhydrater, Maj-Lis Hellenius, tillåts kommentera en hårt kritiserad studie liksom att marknadsföra sina idéer om nutrition.

Det läsaren därmed går miste om är:
  • att studien kritiserats av internationella nutritions-experter
  • att studiens resultat är inkonsistent med mönster av forskning som använt etablerad vetenskapsmetodik.
  • Att Maj-Lis Hellenius de senaste 13 åren (minst) hårdnackat vägrat acceptera forskning som visar positiva effekter av lågkolhydratkost på välfärdssjukdomar, t ex. typ-2 diabetes.

Som av en händelse har en artikel med exakt samma inledning publicerats 10 dagar tidigare av Hufvudstadsbladets nya huvudägare.


Länk till källan.

Dagens nyheters reportage ligger bakom betalvägg, men HBLs re-write från TT visar att personalen, Bratt, inte bemödat sig att kolla vad andra forskare sagt om Harvardstudien. I Bratts/HBL re-write säger 
Hellenius följande:


I sammanhanget bör man minnas Mikael Fogelholm, finsk nutritionsforskare, som exklusivt för finska medier (ingen annan fick kommentera) gjort följande utspel. Året var 2021:
“Kopplingen mellan tjocktarmscancer och rött kött är tydlig. Men då det kommer till de andra sjukdomarna kan det också handla om att man överlag har ohälsosamma levnadsvanor” (Yle).
Nutrition är ett känsligt och komplext ämne. Det förstnämnda hänger ihop med att nutrition är mat och mat är kultur; alla människor har sedan barnsben ätit olika typer av 'mammas köttbullar', en vana som ofta sitter i resten av livet. I takt med att nya kostråd kommuniceras, anpassar sig de flesta mammor till dessa råd. Sedan införandet av kostråd i slutet av 1970 och i början av 1980 - talet, har välfärdssjukdomarna mer eller mindre exploderat. 2022 rapporterade finska FolkhälsanRC att Finland fått en barnfetmaepidemi. Finland är också världsledande på Alzheimer's som också kallas typ 3 diabetes.

2011 gjorde forskaren Dr Ann Fernholm ett reportage om näringsforskning för Sveriges televisions räkning. Någon har lagt upp inslaget på YouTube. Det är inte helt säkert att undertexten kommer från programmet, men så här står det:
“Vi kan konstatera att de riktigt stora forskningsanslagen inom diabetes kommer från livs- och läkemedelsindustrin. Anekdotiska beskrivningar som vittnar om mirakulösa tillfrisknanden när man väljer att äta lågkolhydratkost vid diabetes intresserar inte forskarna. Varför? Vem bär ansvaret för att det forskas för lite på området kostvanor och diabetes?

Det är vetenskapssamhället som måste intressera sig för att driva sådana studier", säger diabetesläkaren Christian Berne.

Då går frågan till två forskare. Varför forskar ni inte på lågkolhydratkostens effekt på diabetespatienter? Maj-Lis Hellenius på Karolinska Institutet säger att hon inte har tid att bedriva sådan forskning. Bengt Vessby, professor i klinisk näringsforskning tror inte på att det gagnar patienten, i alla fall inte lågkolhydratskost”.
Med utgångspunkt från 1999 års riktlinjer för diabetesvård - basen för all diabetesvård är kosten - ställer Dr Fernholm följande fråga till diabetesläkaren Christian Berne:

- när kostråden är en viktig byggsten i behandlingen av diabetiker, hur kan man då förklara att den här viktiga byggstenen är dåligt undersökt vetenskapligt?

Berne:

- ja, det kan man verkligen fråga sig, och det handlar ju mycket om det att väldigt mycket av studiefokus när det gäller diabetes har varit inriktade på läkemedel. De pengar som ska bekosta koststudier är i allmänhet såna som fått från Vetenskapsrådet och stiftelser, och de pengarna har varit en bråkdel av de pengar som satsats på läkemedel.

Dr Fernholm letar vidare och hittar ATIDIABETIC FOOD CENTRE i Lund. De hade fått 200 miljoner kronor (~260 miljoner i dagens värde eller 22,6 miljoner euro) för att forska för att förebygga diabetes. Forskningen kretsade kring olika typer av kolhydrater. De var intresserade av speciella fibrer som de menade sänker blodsockersvaret.

- vi är inte alls rädda för kolhydrater, utan det handlar väldigt mycket om vad det är för typ av kolhydrater. Åter igen: kvalitén (Inger Björk, föreståndare, Antidiabetic food centre).
Forskningen är ett samarbete med livsmedelsindustrin, bland annat bagerijätten Pågen.
- det är ju så att Riksdag och regeringen har ju på olika vis bestämt att forskare ska arbeta i samarbetsprojekt med industrin (Inger Björk).
I programmet intervjuas en person, sannolikt från någon forskningsstiftelse, som menar att det kommit in ansökningar om att göra klinisk behandlingsforskning, vilket omnämns som lite friare forskning. Respondenten säger att frågan är under utredning.

I nästa segment är Dr Fernholm tillbaka i intervjun med läkaren Christian Berne och frågar:

- vem är ansvarig för att göra en studie som utvärderar extrem lågkolhydratkost?

- Berne: - ja, det skulle jag vilja säga är vetenskapssamhället.

Dr Fernholms nästa intervju är med en annan läkare/forskar Maj-Lis Hellenius.

Fernholm:

- du har ju varnat för LCHF-kosten. Vad gör att du som forskare inte drar igång en studie och visar en gång för alla att det här är farligt.

Hellenius:

- Det skulle jag gärna vilja göra (med emfas på ordet vilja). Men då tänker jag så här, att det är faktiskt min skyldighet att se till att genomföra de projekt jag redan i inblandad i.

Nästa intervju är med Bengt Vessby, som har en professur i klinisk näringsforskning.

Fernholm:

- de här människorna som vittnar om att de får ett extremt stabilt blodsocker, är inte det ett intressant uppslag till forskning?

Vessby:

- ja visst, det får någon annan göra, som tror att det här är ett bra sätt att behandla diabetespatienter. Jag vill inte göra ett stort, upplagt, dyrbart kostprojekt där jag inte tror att det gynnar patienten, utan det får någon göra som tror att det är bra.

Nästa intervju är med en person som lider av diabetes och som på eget bevåg med framgång testat lågkolhydratdiet.

Fernholm:

- vad gör de för fel?

Intervjupersonen (ej namngiven):

- felet är att de inte lyssnar ordentligt på oss, så kallade anekdoter som själva har klarat av det här.

Ergo. Redan 2011 fanns det:
  • exempel på flera så kallade anekdoter som visade att individer kunde stabilisera sitt blodsocker genom att minska mängden och/eller exkludera kolhydrater från kosten.
  • tydliga tecken på att forskare, speciellt inom medicin, inte ville undersöka dessa anekdoter. Vessby är kanske det tydligaste exemplet, men Hellenius är det andra.
Paradoxalt är det just samma LCHF-fientliga Hellenius som får uttala sig om en en studie som genomförts vid Harvarduniversitetet liksom marknadsföra sina egna teorier om kost. Det som inte framkommer är att Harvardstudien blivit hårt kritiserad av internationella näringsexperter.

Jag har utvecklat en modell som jag kallar Rationellt tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). Den bygger på tre etablerade teorier:
  • Epistemisk vaksamhet - var misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte med meddelandet (Sperber et al. 2010).
  • Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
  • Disjunktivt resonerande ha ett explorativt perspektiv (Stanovich, 2009).
Med utgångspunkt R.E.T. kan man ställa frågan: stämmer uppgifterna i HBL/Bratt/Hellenius?

I mitten av förra seklet fanns det idéer om att mättat fett var farligt. Haqvin Malmros (1895 - 1995) hävdade just det i sin epidemiologiska studie med data från Norden och norra USA (Malmros, 1950). Diet-heart hypotesen vad född.

Idén traderades till en amerikanskt forskningsprojekt - Seven Countries Study. Som namnet antyder samlade man data från sju (7) länder. Finland var ett av länderna.

I Norra Karelen dog 995/10 000 personer av hjärtsjukdom, att jämföra med Kreta i den Grekiska arkipelagen, där 3/10 000 personer dog av hjärtsjukdom. Denna betydande skillnad krävde åtgärder. North Karelia Project publicerade sina resultat i början av 1970-talet. Det satte Helsingfors universitet på kartan. Så sent som 2022 stoltserade Finlands institut för Hälsa och Välfärd (THL) att de lyckades förmå Finländarna att minska på konsumtionen av smör och salt.


Länk till källan.

Men i början att 1970 - talet publicerade även John Yudkin Sugar: Pure, White and deadly, en sammanfattning av hans forskning som visar att socker och andra kolhydrater orsakar diabetes (Yudkin, 1972).


16 år tidigare efter THLs stoltserande visade världens största koststudie på kvinnor att mättat fett INTE påverkar hjärthälsan. Tvärtom, på sidan 661 stod att de som tidigare haft hälsoproblem och som minskade det mättade fettet med 10 %, fick en 28 % ökad risk att drabbas av hjärtsjukdom (Howard et al. 2006).

2014 publicerade Nina Teicholz, undersökande journalist som mellan 2004 - 2014 granskat just kostforskning, The Big Fat Surprise. Hon kunde konstatera två saker:
  • Det gjordes två datainsamlingar i Finland för Seven Countries Study: En i Norra Karelen och en i Åbo. Och trots att kosten var lika, dog en tredjedel så många av hjärtsjukdom i Åbotrakten jämfört med Norra Karelen.
  • Det gick inte att bekräfta diet-heart hypotesen - att mättat fett är skadligt för hälsan.
2 år därefter publicerade Christofer Ramsden och hans forskargrupp intressanta resultat. De hade spårat bortglömda data från Seven Countries Study och lyckats avkoda dem från gamla magnetband till digital form. Därmed kunde de genomföra statistiska analyser. Resultatet avfärdade åter diet-heat hypotesen, att mättat fett är skadligt för hjärtat (Ramsden et al. 2016).

2017 visade forskare:
“High carbohydrate intake was associated with higher risk of total mortality, whereas total fat and individual types of fat were related to lower total mortality. Total fat and types of fat were not associated with cardiovascular disease, myocardial infarction, or cardiovascular disease mortality, whereas saturated fat had an inverse association with stroke. Global dietary guidelines should be reconsidered in light of these findings” (Dehghan et al. 2017)
Samma år varnade finska nutritionsforskare enligt följande:
“High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods” (Vepsäläinen et al. p. 1237).
2019 avvisade en forskargrupp som använde GRADE idén att kött och annan animalisk föda skulle ge upphov till ohälsa, inklusive cancer (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeeratkar et al. 2019).

Samma år publicerades studier som visade att kött och ägg är avgörande för mental hälsa hos barn och vuxna (Balehegn et al. 2019; Ylilauri et al. 2019).

2020 - 2021 publicerades RCT-studier (experimentell design som möjliggör slutsatser om orsak-verkan) som visade att animaliskt baserad mat är avgörande för benhälsan (Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020).

2020 - 2021 publicerades state-of-the-art och review-studier som åter igen avvisade diet heart hypotesen (Astrup, 2020, 2021):
“The last decade has seen nearly 20 papers reviewing the totality of the data on saturated fats and cardiovascular outcomes, which, altogether, have demonstrated a lack of rigorous evidence to support continued recommendations either to limit the consumption of saturated fatty acids or to replace them with polyunsaturated fatty acids. These papers were unfortunately not considered by the process leading to the most recent U.S. Dietary Guidelines for Americans, the country’s national nutrition policy, which recently reconfirmed its recommendation to limit saturated fats to 10% or less of total energy intake, based on insufficient and inconsistent evidence. Continuation of a cap on saturated fat intake also fails to consider the important effects of the food matrix and the overall dietary pattern in which saturated fatty acids are consumed”(Astrup et al. 2021).
2021 sammanställde Nutrition Coalition forskning studier (n=19) om mättat fett och kunde åter avvisa diet-heart hypotesen.

Men alla studier pekar inte i samma riktning.

2019 publicerades en hypotetisk studie som föreslog en diet som påstods gynna hälsa och klimat. Dieten var väldigt lik veganism (Willet et al. 2019). Studien tog avstamp i de utspel som gjorts av intresse-organisationer som Club of Rome och World Economic Forum samt FNs Agenda2030 om att mat påverkar klimatet och ska vara vegetarisk.

Beal et al. (2023) testade reliabilitets-kriteriet för Willet et al. (2019) och kunde visa att tillämpning av de förslag som gavs leder till näringsbrist.

Bratt/HBL skriver att den aktuella Harvard-studien till 85 % omfattar kvinnor, dvs. samma kohort som i Howard et al. 2006. Till detta ska läggas de >19 studier som avvisar diet-heart hypotesen liksom de GRADE-baserade studierna som avvisar hypotesen att det är farligt att äta kött.

Man förväntar sig därför att studien ska vara konsistent med forskning i allmänhet och Howard et al. i synnerhet. Men istället pekar Bratts referat i samma riktning som den kritiserade Willet et al. (2019).

På temat 'en bild säger mer än tusen ord' publicerade Nina Teicholz denna bild på sitt Linkedin-konto:


Länk till källan.

Sammanfattning. Näringsforskning är komplicerat. Det hänger ihop med att vi inte äter enskilda näringsämnen (n ~30 - 75) utan hela måltider. Det gör det svårt att mäta effekt av makro- eller mikronutrienter. Vår art är också vanedjur; vi äter t ex. samma frukost som våra respektive mammor introducerade för oss när vi var små. Forskning handlar också om vanor.

2014-2018 var jag medlem i ett forskningscentra vid Karolinska institutet. Vi träffades årligen vid olika konferenser. Deltagarna från vårdsektorn brukade recitera diet-heart hypotesen. 2017 presenterade jag Ramsden et al. Vid mitt sista besök 2018, innan jag blev forskningsledare på Helsingfors universitet, sa centrets direktör, en läkare med specialisering på hjärthälsa, till mig: - Peter, tänk, det finns de som tror att fett kloggar igen artärerna. Jag svarade inte, men tänkte, ja, det var du.

Det visade sig att idéer från Seven countries study satt kvar i väggarna på KI. Kanske var det såna kulturer som inspirerade Max Planck att in sin självbiografi skriva att akademin utvecklas en begravning i taget (Planck, 1950). Idag vet man att det Planck observerat handlar om dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (Stanovich, 1993), bekräftelse-bias - att leta efter information som bekräftar den den egna övertygelsen (Nickerson, 1998) och Continued influence effect - att trots att man vet att man har fel fortsätta kommunicera felaktig information (Cacciatore, 2021).

Om man använder rationellt entreprenöriellt tänkande ökar sannolikheten att komma förbi dessa tankehinder.

Lästips om mat:

Österberg (2019).

Österberg (2020).

Österberg (2022).

Österberg (2023).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

No comments:

Post a Comment