Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Viking Line går som tåget och rapporterar sin bästa rörelsevinst på 30 år. Detta trots att omsättningen minskat en smula. En titt på aktiekursen visar att den är betydligt högre 2024 jämfört med 2019 - 2023.
“– Hittills har vi inte störts av dem. I marknadsandelen på 70 procent räknar vi in också Finnlines. Konkurrensen från deras del är närmast på fraktsidan, men också där har vi en fördel i och med att vi går in till Stockholm, det finns ett segment av marknaden som vill komma in där på morgonen och dem betjänar vi” (Sonck, 2024).När man studerar företagsekonomi, speciellt marknadsföring, brukar företaget Facit nämnas. Bolaget tillverkade räknemaskiner och hade sitt säte i Åtvidaberg beläget ca 220 km syd sydost om Stockholm. Äldre människor kan ha minnen av dessa pjäser (se bild).
Bildkälla: Wikimedia Commons.“Ännu 1970 gick räknemaskinstillverkaren Facit med vinst. Året därpå meddelade företagsledningen att Facit befann sig i en djup ekonomisk kris. Genombrottet för den nya elektroniska tekniken innebar helt nya förutsättningar för tillverkningen av kontorsmaskiner. Japanska företag lanserade nya elektroniska räkneapparater som snabbt slog ut de äldre elektromekaniska räknemaskinerna” (Johnson, 2018).1977, efter att företaget köpts av Electrolux, avvecklades verksamheten.
Ett annat exempel är Nokia. Av någon outgrundlig anledning blev det finska telecom-företaget under mitten av 1990-talet marknadsdominerande på mobiltelefoner.
“Medan kärnverksamheten fokuserade på inkrementella förbättringar, tog Nokias relativt lilla datagrupp upp innovationsmanteln. 1996 lanserade man världens första smartphone, Communicator, och ansvarade också för Nokias första kameratelefon 2001 och andra generationens smartphone, den innovativa 7650” (Doz, 2017).Det är en osannolik historia som hänger ihop med att Finland som nation inte varit speciellt utmärkande inom high-tech. Landet har också en begränsad population och på 1800 - taket började landet ersätta den svenska, som lagt grunden för statsbildning och upplysning och som knöt ihop Finland med resten av Norden, med uralisk-finska. Pagel (2019) menar att Finland är präglat av stamtänkande. Det betyder att den pool av experter man hade att utgå ifrån inom landet var mycket begränsad.
Mobilmarknaden ändrades dock snabbt i två steg. Dels när Apple lanserade sin första Iphone (2007), dels året efter när Google lanserade sitt operativsystem för smartphones. 2013 såldes Nokias mobildivision till Microsoft.
KODAK var marknadsledare på film till kameror. Men redan 1975 hade en medarbetare tagit fram en prototyp till en digital kamera. KODAKs ledning avvisade idén med hänvisning till sin marknadsposition. När så digitalkamerorna började ta marknadsandelar fortsatte KODAK sin linje, sannolikt med marknadspositionen som starkaste argument.
“Med tanke på att Kodaks kärnverksamhet var att sälja film är det inte svårt att se varför de senaste decennierna visat sig utmanande. Kameror blev digitala och försvann sedan in i mobiltelefoner. Människor gick från att skriva ut bilder till att dela dem online. Visst, folk skriver ut nostalgiska böcker och julkort, men den volymen bleknar i jämförelse med Kodaks storhetstid. Företaget ansökte om konkursskydd 2012, lämnade äldre verksamheter och sålde av sina patent innan det återuppstod som ett kraftigt mindre företag 2013. En gång i tiden ett av de mäktigaste företagen i världen har företaget idag ett börsvärde på mindre än 1 miljard dollar” (Anthony, 2016).Förklaringen till varför dessa framgångsrika företag plötsligt hamnade i onåd hos marknaden är förstås multifaktoriell. En given faktor är dock att respektive organisation sannolikt blivit lite mentalt rigida. Därmed klarade de inte att anpassa sina respektive verksamheter till marknader i ständig förändring. Motsatsen till rigid organisationskultur är marknadsorienterat generativt lärande (Österberg, 2004) som en funktion av kognitiv flexibilitet (Duncker,1945).
En viktig förklaring till att organisationer slutar vara marknadsorienterat generativt lärande är ledarstil - frånvaro av decentralisering (inte delegering). Ledningspersonerna ägnade sig sannolikt i för stor utsträckning åt att styra processer snarare än att laborera scenarier framåt i tiden.
2015 varnade Daniel Kahneman, historiens mest inflytelserika psykologi, för en annan viktig faktor - övertro på den egna förmågan (Shariatmadari, 2015).
Daniel Kahneman är psykologen som tillsammans med sin kollega Amos Tversky (1937 - 1996) genomförde banbrytande forskning om vår arts förmåga att falla offer för mentala fallgropar.
1972 publicerade de en studie om representative bias (Tversky och Kahneman, 1972). Två exempel tjänar som illustration för denna fallgrop. Vi har lärt oss tro:
- att man blir fet att äta fett.
- att man blir förkyld av att vara i kylan. Sannolikt härstammar fallgropen från engelskans cold temperature and catching a cold.
1977 publicerade de en studie som kanske förklarar de två ovanstående: simulerings-bias - att vi som art inte tänker efter utan tar till den enklaste tänkbara mentala föreställningen och använder den för våra beslut (Kahneman and Tversky, 1977).
1979 publicerade de en utvecklad modell av simulerings-bias kallad Prospect theory (Kahneman och Tversky, 1979). Studien blev ett undantag eftersom den publicerades i en tidskrift för ekonomer. Effekten blev att Kahneman och Tversky påverkade hur ekonomer tänkte i frågor som rör ekonomisk risk. 2002 erhöll Kahneman dessutom priset i ekonomi till minne av Alfred Nobel.
1981 publicerade de en studie som visar hur inramning av en situation påverkar en individs beslutsprocesser (Tversky och Kahneman, 1981).
1983 publicerade de en studie som visar vår arts oförmåga att hantera sannolikheter (Tversky och Kahneman, 1983).
Ett övergripande tema för Tverskys och Kahnemans forskning verkar vara hur vår intuition hanterar sannolikhet när framtiden är osäker. Det är också en grundläggande psykologisk premiss. Framtiden är alltid osäker och vårt psyke har därför anpassats att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014). Bäst går det om man använder målbilder och kombinerar det med att decentralisera beslut om hur man ska nå målen till operativ nivå (Locke och Latham, 2002; Österberg, 2012).
När vi laborerar scenarier framåt i tiden är det viktigt att tillämpa disjunktivt resonerade - att beakta många alternativ innan man fattar ett beslut (Stanovich, 2009).
Medans till exempel argumentation betyder tala för varan eller prata för att vinna (Mercier och Sperber, 2011), så betyder resonera, utbyta idéer genom språk (Pinker, 2011) eller att tala utan att vinna (Borgström). Pinker menar även att det handlar om att “tämja djävulen inom sig”.
Intuitivt är Viking Lines rekordvinst förstås glädjande, men vän av akademisk ordning vill undvika simulerings-bias och genom disjunktivt resonerande titta närmare på varför man plötsligt gör denna rekordvinst.
En sannolik orsak till vinstökningen är nedläggningen av trafiken mellan Kapellskär - Mariehamn; företaget har förlitat sig på Eckerölinjens trafik från Grisslehamn. Nämnvärt är att vägen mellan Norrtälje till Grisslehamn är en riktig flaskhals med stor risk för olyckor. En ökad trafikmängd kräver sannolik ombyggnad av vägen.
Det kräver också utbyggnad av lokaler och parkeringar i Grisslehamn. Det kommer ingen att gilla. Grisslehamn är en skärgårdsidyll med allt vad det innebär.
Som jämförelse går det tvåfilig motorväg i stort sett hela vägen från Stockholm till Kapellskär.
Samtidigt har Finnlines - mest känd för godstrafik - ompositionerat sig genom att investera i nya skepp anpassade för passagerartrafik. Vittnesmål från interaktiva medieplattformar gör gällande att dessa skepp är mycket trevliga att färdas med.
Enligt marknadsekonomins grundläggande regler torde Finnlines ledning sitta och grubbla över, inte om, utan när de ska starta trafik mellan Kapellskär och Mariehamn.
Om det sker kommer priset för att färdas över södra kvarnen sannolikt sjunka i betydande grad. Det är synnerligen sannolikt att det kommer att påverka Viking Lines kommande vinst.
Har Jan Hanses verkligen tänkt på detta eller har han genom simulerings-bias drabbats av övertro på Viking Lines förmåga och därmed ökat risken att drabbas av liknande öden som Facit, Nokia och KODAK?
Läs mer om entreprenöriellt tänkande: "Entrepreneurial thinking - how to simulate a desired future and create new innovative solutions"
Besök gärna: An introduction to Peter Österberg, Ph.D.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment