Svenskspråkiga och uralisk-finskspråkiga ordspråk och talesätt. Var kommer de ifrån?

Människan är det enda djuret som har ett språk: verbala uttryck för våra tankar – visuella och auditiva bilder och abstrakta propositioner - som vi använder för att skicka information från ett sinne till andra sinnen. Språk är en generativ process. Det innebär att nya ord och uttryck hela tiden skapas. Som en del av den generativa processen uppstod ordspråk (ordspråk) över hela världen. Språk lägger grunden för sociokultur. eftersom Finland har två officiella språk så har landet även två sociokulturer, en entreprenöriellt sociokultur med epicenter i Tiundaland, och en nationalromantisk dito baserad på stamtänkande som delvis härstammar från norra och nordöstra Finland och som delvis är konstruerad efter Rysslands invasion av den Svenska fästningen Sveaborg. Det är rimligt att anta att Finlands två sociokulturer har olika ordspråk och talesätt. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Människan är det enda djuret som har ett språk – verbala uttryck för våra tankar – visuella och auditiva bilder och abstrakta propositioner – som vi använder för att skicka information från ett sinne till andra sinnen (Pinker, 1994, 2010).

Efter att våra förfäders hjärnor hade expanderat avsevärt, från occipedalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Coolidge and Wynn, 2018; Hublin et al. 2015: Pontzer et al 2016), och vårt genus var etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015), började de använda ett sociokulturellt pragmatiskt språk (Ardonetti, 2016; Everett, 2017; Tomasello, 2000). Under en lång tidsperiod uppstod en grammatisk struktur (Pagel, 2017).

Språk är en generativ process som lägger grunden för sociokultur.

“Sociokultur innebär samspel och samarbete mellan människor där en sociokulturell individ utvecklar sina grundläggande kognitiva färdigheter, det vill säga sin uppfattning om sig själv och andra människor. Det sociokulturella sammanhanget anses vara av stor betydelse för individens utveckling” (Wikipedia).

Det innebär att över tid skapades ord och uttryck i en sociolinguisitisk process. Som en del av den generativa processen uppstod ordspråk (adagium (singularis), adagia (pluralis) i alla de sociokulturer som uppstod världen över. Avgörande kriterier för att något ska få kallas ordspråk är enligt Gruntvig (1783-1872) att är orden “i folkmun” (Kragh, 1981). Det finns olika definitioner på ordspråk:

“en form av kortfattad och folklig sentensdiktning som infogas i talet i oförändrad grammatisk form oberoende av det sammanhang där det används” (wikipedia).

“Varje kort, allmän mening bestående av en eller flera satser, som stämplats i folkmun, så att den gäller för reda pengar (Gruntvig, 1783-1872; Kragh, 1981)” (wikipedia).

“Ett ordspråk är en kort, allmänt känd mening av folket som innehåller visdom, sanning, moral och traditionella åsikter i en metaforisk, fast och minnesbar form och som går i arv från generation till generation” (Mieder, 1993).

“Det innebär, att meningarna för att kunna kallas ordspråk måste vara allmänt kända och brukade av så kallat vanligt folk. Så långt är också de professionella ordspråksforskarna överens. Härmed utesluts alltså bevingade ord, citat, aforismer, maximer, reklamslogans, politiska slagord, som oftast är av ett litterärt ursprung (Kragh, 1981, s. 7).”

På 1300 - talet samlade Peder Låle (Laale) “1200 versifierade, ofta rimmade, latinska sentenser med motsvarande danska ordspråk” (Wikipedia). Desiderius Erasmus Roterodamus (1466 – 1536) samlade 3000 ordspråk. Kända exempel:

En blind leder en blind, gräset är grönare på andra sidan staketet, två flugor i en smäll, sådan far, sådan son, nöden är uppfinningarnas moder och så vidare.

Finland har två officiella språk, sedan Vendeltid (540 – 750 AD) svensk-finska, med germansk-latinskt anknytning, och sedan ~1863, uralisk-finska.

Det implicerar att landet även två sociokulturer (Reich, 2019).

Den svenskaspråkiga sociokulturen i Fennoskandinavien har ett av sina epicenter i området runt dagens Uppsala och Vendel som var centralorter i Tiundaland – ett av tre folkland i svearnas rike – Svitjod. De två andra var Attunda och Fjädrundraland (senare Fjärdhundraland). Kusten från Hamrånge i dagens Gästrikland ner till Värmdölandet kallades Roden. Den norra delen kallades även Tiundalands rod (Björklund, 2014).

Tiundaland är en sammandragning av Tiohundraland. Det betyder att området under Vendeltid bestod av tio hund, senare hundare – ett administrativt distrikt. Tiohundra hänvisade till skyldigheten att tillhandahålla 1000 man och 40 skepp till den svenske kungens leidang (Wikipedia).

“Ledung eller leding (fornsvenska leþunger, fornnorska och fornisländska leiðangr), var en medeltida militär term för krigståg främst till sjöss, och en lagstiftning om värnplikt och ledungsskatter. Ledungsordningen tillämpades i de tre nordiska rikena. I Sverige är den känd genom omnämnanden i vissa av landskapslagarna och indirekta referenser i det medeltida skattesystemet. Organisationen omfattade två huvuduppgifter, krigsledung eller "utrodd" (útróðr) och kustbevakning (wardhald)” (Wikipedia).

Folk sökte sig till Tiundaland som blev det mäktigaste folklandet i Svitjod. Det är känt att befolkningstäthet med rätt ledarskap ökar förekomsten av det sociokulturella fenomenet entreprenöriellt tänkande – hur man bearbetar information om det som sker i omgivningen för att identifiera möjligheter och skapa innovationer framåt i tiden (Mitchell, 2002; Zhou et al. 2021; Österberg, 2004, 2012, Österberg Köping Olsson, 2021).

Båtgravar i Vendel skvallrar om att de skickliga konstsmeder och skeppsbyggare. Det var med största sannolikhet med dessa skepp de i flottor utforskade Bottniska viken och Östersjön; seglatserna utgick från Uppsala/Vendel nordost vart, mot det som idag är Björneborg och Raumo. Lämningar vid Eura å i Satakunda, som dateras kring 600 AD, visar spår av skandinaver (Hårdstedt, 2024).

Satakunda, latin: Satagundia eller Finlandia Septentrionalis, kan delas i Sata=hundra och kunta=sammanslutning, historiskt 'socken'. Tiohundra och Sata respektive kunda och hund/hundare har lika betydelse. Det betyder att Satakunda och Tiundaland hade lika betydelse. Noterbart. Finlandia Septentrionalis var en markör för det germanska och det nordiska (Workman ett al. 1999, s. 66).

Klinge (1984) menar att Satakunda var en del av sjöriket Svjitjod.

“För tusen år sedan var bosättningen i Finland helt koncentrerar till havskusten och vattendragen”...“Vattnet innebar förbindelser, kommunikation, den enda formen för egentlig och regelbunden kontakt och den enda led, längs vilken handel och varuutbyte kunde bedrivas i träskens, skogarnas och bergens Fennoskandien” (s 7, Klinge, 1984).

“På arkeologisk grund kan vi konstatera att bosättningen i Skandinavien fram till de första århundradena efter Kristus närmast var kustbosättning och att man vid denna tid började uppodla lerjordsslätterna i det inre landet” (Lönnroth, Klinge, 1984, s 7).

Fynd av båtgravar i Salme, Estland, vittnar också om besök under Vendeltid. Dessa anses vara av diplomatisk karaktär – som ett korståg (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia).

Under den efterföljande vikingatiden (750 – 1066 AD), då segel började användas, nådde man Kaspiska och Svarta haven. Det var under vikingatiden som Rurik (830 – 879 AD), sannolikt en ledargestalt i någon av folklanden i Svitjod, rekryterades att leda Novgorod. Rurik sägs även ha grundat Kievriket.

Fram till 1240 inkluderade “Stor – Svitjod” Satakunda, Egentliga Finland och Novgorod (Harrison, 2024).

1348 gav svearnas och Norges kung Magnus Eriksson (1316 – 1374) de boende i Korsholm, Närpes och Pedersöre tillstånd att handla med alla ätandes varor (Bäckman, 1852; Nordlund, 1931). Han skrev på svearnas språk – svenska. Det indikerar att Svearnas språk blivit handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Och eftersom språk skapar sociokultur (Reich, 2019), implicerar det att svenska ordspråk och talesätt spreds över detta territorium.

1384 (Harrison, 2018) nämns Sverige för första gången. Utvecklingen i det svenska kungariket fortsatte och inkluderade grundandet av Uppsala universitet (1477).

I 'Österlandets' inland existerade parallellt andra socio-kulturer – stammar som talade olika uraliskt språk som inte längre existerar (Lamnidis et al. 2018). Under första halvan av 1500 – talet tog den svenska prästen Mikael Olofsson (1507 – 1557), bördig från Pernåbygd öster om Lovisa, sig för att försöka kristna dessa hedningar. För ändamålet skapade han en standardversion av deras olika uraliska språk. Han bytte också namn till Agricola. Det här blev sannolikt startpunkten för Finlands andra sociokultur inklusive uppkomst av ordspråk och talesätt.

1560. Genom Erik XIV (1533 – 1577) kröning öppnades, något sent, dörren för renässansen. På de följde vetenskapsrevolutionen; 1640 grundade Per Brahe den yngre (1602 – 1680), på uppdrag av Drottning Kristina (1626 –1689), Kungliga akademin i Åbo. På det följer upplysningen (McKneown, 2009; Pinker, 2018; Widmalm, 2012).

I Uppsala demonstrerade Olof Rudbeck d.ä. (1630 – 1702) upptäckten av lymfkärlen (1652) och planterade den första “peruanska nattskattan” (jordäpple) – potatisen i universitetets medicinalträdgård (Linnéträdgården) (Österberg, 2018).

Det svenska kungariket (1658).

1699 skrev Emanuel Swedenborg (1688 – 1772) in sig på Uppsala universitet. Studierna pågick till 1709. 1734 publicerade Swedenborg Principia Rerum Naturalium. Ca tio år senare börjar han intressera sig för mysticism. 1758 publicerade Swedenborg Himmel och Helvete. Man får anta att Swedenborgs intressen skapade en så kallad zeitgest – tidsanda.

1754, som 15-åring, skrev Henrik Porthan (1739 – 1804) in sig på Kungliga akademin i Åbo. 1760 försvarade han sin magisteravhandling i filosofi. 1777 promoverades han till professor, en titel han behöll resten av livet. Han blev också rektor. Porthan skrev i huvudsak på latin och svenska.

Det är rimligt att anta att Uppsala universitet influerade Kungliga akademin i Åbo. Det implicerar att Porthan tog intryck av Swedenborg, först hans vetenskapliga gärning liksom hans senare vurm för mysticism. Men där Swedenborg blickade uppåt, blickade Porthan österut, sannolikt inspirerad av Olofsson/Agricola försök att kristna stammarna i inlandet. Det kan ha väckt tanken att urfinländaren kom från hans egen hembygd – Karelen – och talade uraliska.

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg och mellan 1809 – 1917 ockuperade Ryssland den forna östra rikshalvan; Finland blev ett [svenskspråkigt] lydrike till Kreml, på pappret ett Storfurstendöme.

1810 startade Fennomanrörelsen, sannolikt baserad på Dr. Porthans mytologiska idéer.

1848 publicerade Finlands nationalskald Johan Ludvid Runeberg (1804 – 1877) Fänrik Ståls sägner, som handlar om Rysslands invation av Sveaborg (1808). Första och sista verser blir Finlands (och Estlands) nationalsång. På svenska.

1863 beslutade tsar Alexander att Finländarna skulle sluta tala handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön till förmån för det uraliska språk som talats i olika former i inlandet och som standardiserats av Olofsson/Agrcola. Det innebar att det uraliska språket började utvecklas till ett fullvärdigt samhällsspråk. Det startade också en socio-kulturell transformation, bort från upplysningstänkande till nationalromantik och stamtänkande. 1880 gjordes den första översättningen av Hagnäs torg i Helsingfors, från svenska till uraliska: Hagnääsi.

1917 förkarade sig Finland självständigt från Ryssland. Det uraliska språket fortsatte ändå att ta allt större plats i Finland. Någon gång mellan 1910 – 1940 nådde språket break-even vilket ökade friktionen mellan de två sociokulturerna och språkstriden – debatterna i Finland under 1920- och 1930-talen om den nya republikens två officiella språk: svenska och uraliska. 1909 ändras Hagnääsi till dagens uraliska form – Hakaniemi.

I sin Gifford-föreläsning (2019) talar professor Mark Pagel om stamtänkande. Det första exemplet är Papua nya Guinea. Det andra exemplet: Finland.

Finlands två sociokulturer är således olika på många sätt, och det är rimligt att anta att det inkluderar ordspråk och talesätt. Och eftersom de bygger på olika traditioner är det även rimligt att anta att de har olika valens – emotionell laddning. För att få en preliminär inblick i utbredningen av svenskspråkiga och uraliska ordspråk, kan man räkna förekomst. Kragh (1981) har sammanställt en lista med ordspråk i bokstavsordning och genom att t ex. räkna svenska och uraliska ordspråk för bokstäverna A, D och G kan man få ett hum om ordspråkens utbredning (också därmed en fingervisning om uppkomst). A: svenska=9, uraliska=0; D: svenska=15, uraliska=2; G: svenska= 37, uraliska= 5. Urvalet indikerar att de uraliska ordspråkens utbredning är 11 % jämfört med de svenska.

Här fem vanliga svenska ordspråk:

• Som man bäddar får man ligga. Betydelse: Om man inte planerar får man ta konsekvenserna.
  
  
• Allt är inte guld som glimmar. Betydelse: Ibland kan någonting som verkar vara väldigt bra i själva verket inte alls vara det.
  
  
• Bara döda fiskar följer strömmen. Betydelse: Att viljelösa personer antar samma åsikter som alla andra.
  
  
• Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Betydelse: Det är bättre att säkert ha lite än att potentiellt ha mycket.
  
  
• Bättre fly än illa fäkta. Betydelse: Ibland kan det vara bättre att dra sig tillbaka när man inser att man är i underläge.
  
  
• Det man inte har i huvudet, får man ha i benen. Betydelse: Är man inte intelligent måste det kompenseras av något annat för att man ska klara sig.

Länk till källan.

Här är fem ordspråk som man får anta är översatta från uralisk-finländska:

• Ojämnt falla ödets lotter
  
  
• Kattens glädje – musens sorg.
  
  
• I krigets trädgård växer giftiga örter.
  
  
• Arbetet utförs av förnuftet, inte av styrkan.
  
  
• Fiskens grav är gäddans mun, gäddans grav är grytan.
  
  
• Ingen är så fattig att han inte kan hjälpa och ingen är så rik att han inte behöver hjälp.

Länk till källan.

Det som kvarstår är en formell etymologisk utredning. Den som läser kan även föreslå referenser i kommentarsfältet.

Läs även gärna: What's the story of proverbs and why do we use them?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency |CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter